Antropologen är inte bunden av landsgränser

En social- och kulturantropolog ser på världen på ett annat sätt än en vanlig svensson. Så känns det åtminstone när man samtalar med en verklig expert på området. Ord som plats, gränser, människor och position är ofta förekommande uttryck när professor Sarah Green talar.

– Jag är särskilt intresserad av vad placering betyder för en människa, dvs. hur hon påverkas av var hon befinner sig. Med forskning kan man analysera hur människor kategoriserar världen och sin egen och andras placering i den, berättar Green.

Green intresserar sig för politiska, sociala, ekonomiska, epistemologiska och historiska sätt att definiera och skapa ett här och ett annanstans.

– De här olika sätten är oerhört verkningsfulla om det bakom dem döljer sig makt, vilket det oftast gör. Jag försöker förstå deras inverkan och inbördes relationer.

Green vill alltså utforska hur till exempel språk och religion påverkar en människas tankar om en viss plats.

– Vi försöker komma fram till den bakomliggande berättelsen. Historien spelar en mycket viktig roll i vår forskning.

– I början kan det hända att jag gör fel, men jag försöker alltid skapa ny förståelse, ett nytt sätt att tolka världen, säger hon.

Förhållandet mellan plats och gräns har förändrats

På ett konceptuellt plan är Green intresserad av knutar, av hur komplicerade relationer mellan här och annanstans går att förstå.

– Förhållandet mellan plats och gräns har förändrats. I dag har vi bättre redskap att förstå den här förändringen.

Green hoppas att den forskning som bedrivs kan påverka beslutsfattares sätt att tänka.

– Vi kan inte förutspå hur världen kommer att utvecklas, men vi kan ge beslutsfattarna verktyg, mera information, så att de kan fatta bättre beslut.

Medelhavet en viktig knutpunkt

Sarah Green och hennes forskningsgrupp kommer under de närmaste åren att arbeta med ett stort projekt, Crosslocations – Rethinking relative location in the Mediterranean, som har fått finansiering av Europeiska forskningsrådet. Projektet undersöker hur olika slags förändringar påverkar hur invånarna runt Medelhavet tänker på vissa platser.

Forskningen fokuserar på Medelhavsländerna eftersom Medelhavet har blivit en knutpunkt där människors vägar korsar varandra. Projektet undersöker bland annat Medelhavsområdets politiska nätverk och unions-, stats-, havs- och militära gränser.

– Syftet är att se hur kontrollen av gränserna förändras och hur det påverkar t.ex. dagens flyktingsituation och migrationen.

Projektet är mångvetenskapligt med tonvikt på etnografi. Forskarna bistås av en yrkesfotograf som tar bilder från Medelhavsländerna och Nordafrika.

Förvånad över tenterna

Green har bott fyra år i Finland och kan redan läsa texter på finska. Hennes framsteg i språket har inte lidit av att hon har en finländsk livskamrat.

Till Finland flyttade hon från Manchester, där hon arbetade vid universitetet. Där är antropologin det största ämnet. Men Helsingfors universitet behöver inte skämmas även om antropologin inte här är en stor disciplin.

– Kvaliteten på studenterna är mycket hög här. Det tog länge innan jag förstod att här i Finland är litteraturtentamen egentligen det enda sättet att genomföra studierna, säger Green.

 

Pasi Komulainen