Medlemmar

Medlemmar i projektet.
Mika Perälä

Olen teoreettisen filosofian dosentti Helsingin yliopistossa ja filosofian dosentti Jyväskylän yliopistossa. Toimin Osk. Huttusen säätiön rahoituksella vierailevana tutkijana Clare Hallissa Cambridgessa kesäkuun loppuun saakka 2025 ja palaan sieltä tutkijaksi Helsingin yliopiston tutkijakollegiumin kahdeksi vuodeksi. Johdan tätä Koneen Säätiön rahoittamaa hanketta “Lajien historia ja moninaisuus aristoteelisessa eläintutkimuksessa” vuosina 2025-2028 ja ohjaan väitöskirjatutkijoita omilla erikoisaloillani.

Tutkimukseni on suuntautunut filosofian historiaan, erityisesti antiikin filosofiaan ja sen reseptioon. Sen lisäksi olen julkaissut kasvatusfilosofiasta sekä filosofian ja elämänkatsomustiedon opettamisesta. Olen väitellyt Aristoteleen havainnonfilosofiaa koskevalla väitöskirjalla Helsingin yliopistossa vuonna 2010. Väittelyni jälkeen olen vieraillut Oxfordin, Uppsalan ja Göteborgin yliopistoissa sekä toiminut Suomen Akatemian tutkijatohtorina ja määräaikaisena yliopistonlehtorina Jyväskylän ja Helsingin yliopistoissa.

Toimitan Henrik Lagerlundin kanssa kahta kirjaa, Aristotelian Induction ja The Reception of Aristotelian Induction (Cambridge University Press), jotka arvioivat uudelleen Aristoteleen ja hänen seuraajiensa havaintoihin ja kokemukseen perustuvaa tutkimusmetodologiaa. Nämä teokset ja Helsingin yliopiston tutkijakollegiumin projektini Epistemic Priorities in Aristotle’s Thought tarjoavat vankan metodisen perustan myös aristoteelista eläintutkimusta koskevalle hankkeelle.

Aristoteelisessa ajattelutraditiossa minua innostaa ajatus siitä, että filosofiaa ei aseteta vastakkain toisten tutkimusalojen kanssa vaan sen nähdään täydentävän ja tukevan niitä. Eläintutkimus on erottamaton osa aristoteelista luonnonfilosofiaa, joka pyrkii selittämään niin elottoman kuin elollisen luonnon ilmiöt. Tähän perinteeseen perehtyminen auttaa ymmärtämään, mikä oman aikamme tieteellisessä ajattelussa on jatkumoa menneestä, mikä puolestaan uutta ja omaleimaista.

Tässä hankkeessa tehtävänäni on tukea suomentajien käännöstyötä ja osallistua selitysten laatimiseen. Sen lisäksi kirjoitan suomenkielisen monografian Aristoteleen ajattelusta, laadin Erjan kanssa artikkelin Aristoteleen eläintieteellisten teosten tekstikritiikistä sekä suomennan ja selitän Turun Akatemian dissertaatiot De anima vivente brutorum (1704) ja De anima bestiarum (1725).

Liisa Kaski

Fil.mag., doktorand i Grekiska språket och litteraturen

Jag jobbar periodvis i detta projekt mellan 2025 och 2027. Min främsta uppgift är att översätta Historia animalium (Tōn peri ta zōia historiōn, 486a5–638b) till finska. Jag ämnar att framställa en läsbar och väl kontextualiserad version av Aristoteles magnum opus, som ursprungligen lade grunden för zoologin och formade i århundraden både kulturella och vetenskapliga föreställningar om djur, människan inkluderad.

Min akademiska bakgrund är i klassisk filologi (grekiska), folkloristik och djurstudier. Jag har tidigare översatt grekisk poesi och filosofi, t.ex. Porphyrios De abstinentia (Sielullisten vahingoittamista vastaan, Tutkijaliitto 2022), den antika djuretikens stora klassiker. Animalitet – både mänsklig och icke-mänsklig – har alltid varit mitt största intresse. Jag är övertygad om att en mer djupgående förståelse av de historiska och konceptuella rötterna till hur vi förhåller oss till den levande världen idag är absolut nödvändig både inom och utanför den akademiska världen.

Tua Korhonen

Doktor, docent i grekisk litteratur, Helsingfors universitet

Jag arbetar i detta projekt från den 1 april 2025 till den 31 mars 2027. Jag kommer att översätta Aristoteles skrift “Om djurens sätt att förflytta sig”(De incessu animalium, 704a5–714b24) och skriva två forskningsartiklar:

  1. ”Observing Variety and Constructing Animality: ‘Animal’ in Aristotle’s Zoological Works”, som undersöker hur Aristoteles bild av djur och begreppet "det animaliska" konstitueras  i hans zoologiska verk;
  2. 2) ”Animal machine: Arguments against the Cartesian Notion of Animals at the Royal Academy of Turku during the 17th and 18th Centuries”, där jag undersöker neo-aristoteliska argument för att motbevisa den cartesianska uppfattningen om djur; forskningsmaterialet för artikeln består huvudsakligen av avhandlingar från Akademin i Åbo (1640–1827).

Ämnet för min doktorsavhandling (2004) var de så kallade humanistiska grekiska texterna (jmf. neo-latin), främst från 1600-talet, en period då det vetenskapliga paradigmet präglades av neo-aristotelianism. Jag har redigerat och översatt humanistiska grekiska texter för internationella publikationer och publicerat en monografi om ämnet 2022. Utöver humanistisk grekiska inkluderar mina forskningsintressen historien om grekisk filosofi och relationen mellan människa och djur i antiken, om vilket jag har skrivit flera internationella artiklar och medförfattat en bok tillsammans med docent Erika Ruonakoski (London, 2017). Tillsammans med docent Raija Mattila organiserade jag den första kursen i djurhistoria vid Helsingfors universitet 2015.

 

 

Erja Salmenkivi

Doktor i Grekiska språket och litteraturen

Jag jobbar i detta projekt 1.3.2025-28.2.2027. Min uppgift är att översätta De partibus animalium (Bekker-sidor 639a1–697b31) och De generatione animalium (715a1–789b20). Dessutom skriver jag, i samarbete med Mika Perälä, en forskningsartikel som diskuterar frågor om textkritik som uppstått i samband med det finska översättningsarbetet.

Min akademiska bakgrund är inom papyrologin, och jag disputerade vid Helsingfors universitet år 2002. Min avhandling består av en utgåva av 20 tidigare opublicerade grekiska papyrusdokument och en studie av hur dessa papyri hamnade på Egyptiska Museet i Berlin. Inom zoologin är jag en fullständig novis, men jag har en slags kärleksaffär med filosofin, kanske för att min familj inkluderar professionella filosofer.

Harry Alanen

DPhil, College Lecturer, Faculty of Philosophy, University of Oxford

Toimin (määräaikaisena) filosofian lehtorina Merton Collegessa ja antiikin filosofian lehtorina Corpus Christi Collegessa, Oxfordissa. Vuonna 2023-24 olin vieraileva Fulbright-stipendiaatti Pittsburghin yliopistossa. Valmistuin filosofian tohtoriksi Oxfordin yliopistosta vuonna 2022.

Tutkimukseni keskittyy Aristoteleen teon ja toimijuuden filosofiaan, erityisesti hänen luonnonfilosofiaansa ja metafysiikkaansa. Väitöskirjani (“Aristotle on Action and Agency”) tarkastelee Aristoteleen käsitystä muutoksen ja toiminnan luonteesta sekä siitä, miten toiminnat ja muutokset aiheutuvat ja selitetään. Väitän, että hänen filosofiansa muodostaa ainutlaatuisen lähestymistavan toiminnanfilosofiaan. Aristoteleen toiminnanfilosofiaa voidaan ymmärtää “alhaalta ylöspäin” -lähestymistapana: tarkkailemalla erilaisia toimijoita ympärillämme voimme vertailla ja siten ymmärtää erilaisten toiminnan muotojen erityispiirteitä, olivatpa ne sitten rationaalisia, eläimellisiä, elementaarisia, tähtitieteellisiä tai jumalallisia.

Projektin jäsenenä osallistun kommentaarien kirjoittamiseen yhdessä muiden kanssa.