Karoliina Teikari - ledningens assistent vid Norges ambassad
Jag hade redan hunnit studera till restonom i ett år före jag insåg att jag var i helt fel bransch. Svenska språket hade intresserat mig sedan skoltiden och som ett resultat av några lyckliga sammanträffanden hittade jag mig som au pair på Vaxholm i Stockholms skärgård. Under det året utvecklades min svenska betydligt och jag blev alldeles förtjust i den svenska kulturen. Mitt kommande val av studieämne påverkades också starkt av min otroligt inspirerande svenskalärare Karin. I mitt huvud är hon fortfarande något slags ideal för hur en bra lärare ska vara. Hur som helst så förberedde jag mig under våren för inträdesproven och fick en studieplats i nordiska språk. Jag skulle bli som Karin, en inspirerande svenskalärare.

Jag hade redan hunnit studera till restonom i ett år före jag insåg att jag var i helt fel bransch. Svenska språket hade intresserat mig sedan skoltiden och som ett resultat av några lyckliga sammanträffanden hittade jag mig som au pair på Vaxholm i Stockholms skärgård. Under det året utvecklades min svenska betydligt och jag blev alldeles förtjust i den svenska kulturen. Mitt kommande val av studieämne påverkades också starkt av min otroligt inspirerande svenskalärare Karin. I mitt huvud är hon fortfarande något slags ideal för hur en bra lärare ska vara. Hur som helst så förberedde jag mig under våren för inträdesproven och fick en studieplats i nordiska språk. Jag skulle bli som Karin, en inspirerande svenskalärare.

Studierna gillade jag alltid. Jag har alltid varit en ivrig elev och studerande, och mitt huvudämne nordiska språk med sina mångsidiga språk- och kulturstudier kändes som gjort för mig. Det kan förstås hända att mina minnen har förskönats med tiden. Alla de där tenterna i språkvetenskap var knappast ett nöje. Sist och slutligen studerade jag i sex år och skulle säkert ha kunnat studera mycket längre; så många intressanta helheter fick helt enkelt bli. Som huvudämne läste jag nordiska språk och som längre biämnen kommunikation och pedagogiska studier för lärare.

Ett av mina bästa minnen från studietiden är definitivt mitt utbytesår i Göteborg. Jag hade planerat på att vara där i bara ett halvt år, men jag tror att det var redan under de första månaderna som jag ansökte om att förlänga min utbytesperiod till ett år. Och det lönade sig! Jag rekommenderar varmt utbytesstudier för alla. Speciellt språkstuderande får alldeles nya insikter och nytt djup i sina språkkunskaper under ett år med människor som talar språket som modersmål. Dessutom är det en utmärkt möjlighet att utöka sitt kontaktnätverk. Mitt eget utbytesår hjälpte mig också att hitta mitt graduämne: jag studerade undervisning i svenska åt invandrare, vilket jag också senare undersökte i min gradu.

Året då jag skrev gradun visade sig vara ett av de mest utmanande under min studietid, vid sidan om året då jag avlagde de pedagogiska studierna. Processen var en enda bergochdalbana: emellanåt kändes det som att allt gick framåt som smort, men ibland försökte jag dela ut enkäter i en tom föreläsningssal, eftersom informationen inte hade gått fram. Under graduprocessen fick jag också delta i en arbetsgrupp där vi, graduskribenter och doktorander som forskade i samma ämne, fick utbyta tankar under ledning av en forskare. Gruppen var ett unikt tillfälle att fördjupa sig i ämnet ännu mer och senare fick jag också skriva några artiklar på basen av min gradu. Det kändes väldigt fint och en stund funderade jag på att fortsätta forska i ämnet. När jag tänker på graduåret är mina starkaste minnen å ena sidan hur tungt det var, men å andra sidan – hur mycket av en klische det än är – blir den egna bekvämlighetszonen större då man vågar sig utanför den. Det är tungt att ständigt lära sig nytt och utmana sig själv, men i slutändan är det jätte givande.

Vid sidan om studierna arbetade jag med kundservice. Mitt jobb hade inget att göra med studierna i sig, men jag fick många viktiga färdigheter för livet i allmänhet. Jag tycker att allt arbete är lönande, man lär sig så mycket om livet och om människor. Under studietiden gjorde jag också ett antal lärarvikariat, och småningom började jag känna att en karriär som svenskalärare kanske ändå inte var det enda alternativet för mig. Åtminstone inte att undervisa högstadie- och gymnasieelever; jag kände att en stor del av lektionerna gick åt till att uppehålla ordningen i klassrummet. Jag ville ju bara dela med mig av min entusiasm för det svenska språket.

Jag fick sedan ett tillfälle att vidga mina vyer då jag fick en praktikplats vid Norges ambassad i Helsingfors. I huvudsak innefattade mina arbetsuppgifter som praktikant att skriva mediarapporter, uppdatera nätsidor och göra översättningar. Jag blev fullständigt betagen av ambassadens hektiska vardag och ständigt växlande omständigheter. Jag kände att jag hade en utsiktsplats där jag fick lära mig massor om nordiskt samarbete och vardagen vid beskickningar ute i världen. Samtidigt fick jag en djupare förståelse för mångsidigheten i fältet där man kan ha nytta av studier i nordiska språk.

Efter praktikperioden skrev jag min gradu och återvände till ambassaden, där jag i dag fungerar som ledningens assistent. Mina arbetsuppgifter är väldigt mångsidiga, men innefattar i huvudsak att sköta om ambassadörens kalender, uppehålla kontakter till olika samarbetsparter, arrangera olika besök och evenemang osv. Mina studier har varit till väldigt stor nytta, redan utgående från att mina arbetsspråk är norska och svenska, vilka jag inte skulle klara av utan en bred språkkunskap. Annars är det svårt att sätta fingret på en specifik ”färdighet” som jag skulle ha mest nytta av. Mina studier var en så bred helhet att jag känner att jag haft nytta av allt i dem. Jag rekommenderar gärna att studenter väljer mångsidiga och olika studiehelheter, och att studenter i nordiska språk sätter sig in i också de andra nordiska språken än svenska.

Text: Karoliina Teikari
Foto: Tomas Sjöblom