Studieinriktningar

Grundstudierna i kulturforskning är gemensamma för alla. Du får ett begrepp om hur olika discipliner angriper kulturfenomen. Du bekantar dig också med olika undersökningsmaterial och forskningsmetoder. 

När du genomfört de gemensamma studierna kan du välja en studieinriktning att fokusera på. Här finns Asienforskning, Afrika- och Mellanösternforskning, region- och kulturforskning, arkeologi, folkloristik, etnologi, konsthistoria eller religionsvetenskap. Om det behövs går antagningen efter studieframgången i grundstudierna.

Dessutom erbjuder kandidatprogrammet möjligheten att välja antikens kultur som en valbar studiehelhet.

Om du är intresserad av de språk som talas i Afrika, Asien eller Mellanöstern kan du titta på studieutbudet vid kandidatprogrammet i språk.

Afrika- och Mellanösternstudier ger fördjupad och mångsidig kunskap om Afrika, Mellanöstern och/eller islam. Du kan specialisera dig på en region eller kombinera flera. Studieinriktningen i Afrika- och Mellanösternstudier består av tvärvetenskapliga region- och kulturstudier, med särskilt fokus på samhällen, kulturer, politik, historia och religioner. Om du läser islam kan du välja en religionslärarinriktning.

I regel väljer studenter också ett av de centrala språken i regionen. Speciellt populära är arabiska, hebreiska, turkiska, swahili och somali. Språk kan man studera till exempel i kandidatprogrammet i språk eller vid Språkcentrum.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

Asienforskning är en mångvetenskaplig studieinriktning där de asiatiska ländernas historia, kultur och samhällsfrågor studeras regionvis. Särskilt fokus ligger på regionerna Kina, Japan, Korea och Indien samt hur länderna i Asien synts och haft betydelse globalt. Studenterna får analysera och diskutera aktuella ämnen och händelser. Vi funderar också över vilka utmaningarna är, vad de betyder och vilka lösningsmodeller som kan finnas i Asien i dag och i framtiden.

I regel väljer studenter också ett av de centrala språken i regionen. Speciellt populära är hindi, japanska, kinesiska och koreanska. Språk kan man studera till exempel i kandidatprogrammet i språk eller vid Språkcentrum.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

Arkeologin undersöker hur människors livsvillkor och mänskliga gemenskaper har förändrats från den äldsta förhistorien till modern tid. Studierna ger kunskap om arkeologi som ett mångvetenskapligt område och olika forskningsmetoder, vetenskapsteori, material och forskning inom vetenskapen. Arkeologins centrala forskningsfrågor anknyter till historievetenskapen, men de viktigaste forskningsmetoderna är naturvetenskapliga. En del av studierna består av praktiskt fältarbete och du får pröva hur självständigt forskningsarbete går till. I slutskedet av studierna deltar många studenter i ett forskningsprojekt antingen i Finland eller t.ex. i Bolivia, Egypten, Jordanien eller Syrien.

Undervisningen förbereder för en yrkesexamen på ett annat sätt än allmäninriktade humanistiska studier. Akademiskt skolade arkeologer arbetar som forskare eller i flera andra uppgifter inom förvaltning och i museer samt inom kultursektorn. Arkeologer arbetar också med nya medier och massmedier. Som kuriositet kan nämnas att det bland arkeologerna också finns kulturreseguider och utredare av dödsorsaker som arbetar i bosniska massgravar.

Du kan följa med arkeologin också på Facebook och Instagram!

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

Etnologin undersöker människors vardagsliv. Fokus ligger på människors upplevelser och de betydelser som har förbundits med dem. Man kan betrakta t.ex. arbete, hobbyer, föremål eller platser ur olika synvinklar och ta t.ex. etnicitet, kön eller ålder till utgångspunkt. Allt detta kan analyseras i det förflutnas, nuets eller framtidens perspektiv. Det centrala är att förstå kulturella fenomen och förändringar inom dessa som en del av ett tidskontinuum, och därtill individers handlingar och uppfattningar i relation till gemenskaper och kulturer. I etnologin utnyttjas olika kvalitativa material från föremålssamlingar till webbdiskussioner på ett mångsidigt sätt. Då etnologer undersöker företeelser inom modern kultur brukar de använda observationer och intervjuer.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

Folkloristiken undersöker kommunikation i inofficiella, icke-institutionella sammanhang men också de samhälleliga omständigheter som skapar fenomen vi uppfattar som traditioner. Klassiska ämnesområden för den folkloristiska forskningen är folkdiktning, folktro, sagor och berättelser, folkmedicin och magi samt ordspråk och gåtor. Kalevalaforskningen förenar utforskning av muntlig folkdiktning med en kritisk granskning av den finländska kulturen och identiteten.

Folkloristiken undersöker också den medvetenhet om historia som förmedlas genom muntliga och skriftliga traditioner. Frågeställningar om etnicitet och kulturell och nationell identitet förenar den folkloristiska forskningstraditionen med den samhällsvetenskapliga diskursen. I vår mångkulturella värld med alla dess nya kommunikationsformer studerar folkloristen olika sätt att tänka och uttrycka sig, vilka samtidigt som de förenar grupper av människor i olika tidsperioder och från olika kulturer även ger dem en särprägel.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

Konsthistoria är ett omfattande ämne som täcker både historia och samtid. Grundläggande för ämnet är forskning i materiell och visuell kultur och byggda miljöer. Studieobjekten utgörs av bildkonst av olika slag, arkitektur, föremål, utformning samt konstteorier.

Det centrala är att betrakta Finlands konsthistoria både den historiska och den nutida i ett globalt perspektiv. Utgångspunkten kan vara olika sociala konventioner, maktförhållanden, estetiska tendenser, individen och samhället. Studierna lägger vikt vid egna observationer och att få möjlighet att bekanta sig med olika platser på ort och ställe. Exkursioner och studiebesök är en viktig del av undervisningen.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

Region- och kulturforskning är ett studieämne som förenar olika discipliners angreppssätt i studium av samhällen och kulturer på olika platser och kulturmöten mellan dem. Du lär dig också att betrakta identiteter, värden och olika ideologier ur europeisk och latin- och nordamerikansk synvinkel samt analysera populärkultur, medier och mänsklig interaktion. I studierna betonas tanken på den kulturella utformningen av platser och rum.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

Religionsvetenskapens mål är att ge färdigheter att forska i religioner och förstå deras betydelse för mänsklig, kulturell och samhällelig aktivitet i både historia och nutid. I religionsvetenskap begrundar man det allmänna fenomenet som kallas religion ur olika forskningstraditioners synvinklar. Då utnyttjas angreppssätt och metoder från olika vetenskapsområden. Religionsvetenskapens undersökningsobjekt kan till exempel vara ritualer, texter och institutioner eller aktuella samhälleliga och etiska frågor såsom kulturell mångfald och miljö. Även de metodiska och teoretiska frågor som rör religiöst tänkande och agerande intresserar forskare inom denna vetenskap.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

Utöver studieinriktningarna kan du avlägga studiehelheter inom andra studieämnen och program. Kandidatprogrammet i kulturforskning erbjuder bland annat studiehelheten antikens kultur.

I studiehelheten antikens kultur sätter man sig in i Medelhavsområdets grekiska och romerska kultur, föremål, bildkonst och fasta fornlämningar. De geografiska kärnområdena är nuvarande Grekland och Italien och en föränderlig kulturkrets i olika perioder; där ingick de hellenistiska staterna och det tidiga bysantiska riket i öster och hela det kejserliga, romerska imperiet i väster. Som ett fundament för den västerländska kulturen är antikens kultur omfångsrik och tvärvetenskaplig och erbjuder olika angreppssätt beroende på både undersökningsobjektet och tidsperioden.

Studiehelheten antikens kultur kan stödjas av kurser i antikens konsthistoria, mytologi och historia som ingår i grundstudierna i grekiska eller latin i kandidatprogrammet i språk.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.