Studenterna berättar

Ibland får man den bästa uppfattningen av studierna från studenterna själva. Låt dem berätta hur det är att studera kulturforskning.

En av mina drömmar förverkligades när jag inledde mina studier i arkeologi vid Helsingfors universitet hösten 2016. Jag har intresserat mig för historia sedan jag var liten, och när jag var barn hade jag som många andra barn som drömjobb att bli paleontolog.

Att arkeologi är så mångsidigt och tvärvetenskapligt var en positiv överraskning. Redan i början av studierna blev det klart för mig att man med arkeologiska metoder kan forska i många slags fenomen och föremål i vilken tidsålder som helst. Det är just det som är det bästa med branschen: man kan inrikta sig helt efter eget intresse.

För min del kom intresset lite förvånande även för mig själv, eftersom jag alltid trodde att jag var mest intresserad av förhistorien. Men under terminens lopp insåg jag att jag var speciellt intresserad av de uttryck religionerna lämnar i det arkeologiska materialet och av medeltiden. På basis av detta valde jag sen mina övriga studier, bland annat religionsvetenskap och medeltidsforskning.

Bland mina bästa erfarenheter under studietiden finns deltagandet i ämnesföreningsaktiviteter, de nya likasinnade bekantskaperna och övningsutgrävningen på järnåldersboplatsen Tursiannotko i Pirkkala.

Jag inledde mina studier vid Åbo universitet hösten 2014. Efter studenten hade jag tagit flera sabbatsår utan att riktigt veta vad jag ville plugga eller bli när jag blev stor. Till slut kom jag att pröva på konsthistoria som tycktes koppla samman två av mina intressen: visuell kultur och historia. Jag studerade i Åbo i två år och blev antagen till Helsingfors universitet när jag ansökte om att flytta under höstterminen 2016.

Som vetenskap är konsthistoria intressant eftersom den precis som konsten själv hämtar sin kunskap ända från förhistorien samtidigt som den är ytterst modern. Som student i konsthistoria har jag lärt mig behärska inte bara konsthistoria, men också konstkritik, verkanalys och den administrativa delen av branschen. Jag har kompletterat studierna med forskning i visuell konst bortom den så kallade traditionella konsten, och just nu studerar jag även film- och tv-forskning. Genusforskning har i sin tur erbjudit mer ingående insyn i vårt samhälles sociala strukturer som alltid också reflekteras i konsten. I framtiden skulle jag gärna vilja koppla ihop mina färdigheter i konsthistoria, film- och tv-forskning och genusforskning för att granska den visuella kulturen ”mothårs”, till exempel feministiskt eller ur queerperspektiv.

Som tips till blivande konsthistoriestudenter skulle jag uppmana dem att gå in med öppna sinnen i studierna. Konsthistoria är mycket mer vidsträckt än man skulle tro. Jag uppmanar att söka även om den största sysselsättaren, museibranschen, inte känns intressant – med valfria studier går det att bygga upp och styra sina studier åt vilket håll man vill. Dessutom vill jag, som pluggat till flera intagningsprov och på två universitet, påminna alla som söker, oberoende av program och sådär helt generellt, att intagningsprovet inte definierar ens värde. Precis som i livet i allmänhet går inte saker och ting alltid som man själv vill i utbildningen heller. Men förr eller senare märker man oftast att man hamnat precis där man velat.