Studieinriktningar

Inom magisterprogrammet i kulturarv specialiserar du dig genom ditt val av studieinriktning. Studieinriktningarna i programmet är arkeologi, folkloristik, etnologi, konsthistoria och religionsvetenskap. För att kunna söka in till en viss studieinriktning måste du ha avlagt kandidatexamen vid något finskt eller utländskt universitet. Dessutom behöver du en tillräcklig mängd lämpliga studieprestationer från den vetenskapen som du vill studera i magisterprogrammets studieinriktning.

Magisterprogrammet i kulturarv erbjuder förutom de egentliga studieinriktningarna också studiehelheter i museologi och kulturarvsforskning.

Arkeologens utbildning siktar på en förståelse av det förflutna och den mänskliga verksamheten från den materiella kulturens perspektiv. All mänsklig verksamhet lämnar efter sig materiella spår såsom föremål, avfall, byggnader och förändringar i jordmånen, växtligheten och landskapet. Arkeologin är en mångvetenskaplig disciplin som studerar dessa spår. Utmärkande för arkeologin är ett långt tidsperspektiv: dess forskningsobjekt sträcker sig kronologiskt från stenåldern till nutiden.

Magisterstudierna i arkeologi härdar dig i självständigt forsknings- och fältarbete. Du får också färdigheter som behövs för arbete i kulturarvsbranschen och miljöförvaltningen. Under studierna fördjupar du dig i fältarbetets metodologi, och när du får din magisterexamen är du redo att självständigt leda en arkeologisk utgrävning.

Du specialiserar dig dessutom på någon metodologisk eller teoretisk fråga, tillämpar den på ett källmaterial som du väljer och skriver på basis av detta din pro gradu-avhandling. Du kan specialisera dig efter eget intresse: du kan hitta ett passligt ämne lika väl i Finland som utomlands. Din avhandling kan behandla vilken tidsperiod som helst, basera sig på litteratur eller ett konkret källmaterial och vara antingen humanistisk eller naturvetenskaplig.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

Du kan också följa arkeologin på Facebook och Instagram!

Etnologin studerar vardagens seder och bruk och kulturella fenomen. En bärande tanke är att vardagen och vardagliga aktiviteter vittnar om mer djupgående kulturella strukturer och tankesätt som kan vara en längre eller kortare tid.

Etnologen kan intressera sig för en mångfald olika kronologiska kontinuiteter, omvälvningar och skikt liksom också nutida kulturella processer. Tematiskt kan forskningsobjekten vara fenomen i såväl den materiella som den immateriella kulturen.

I etnologins magisterstudier fördjupar du din förståelse i etnologisk metodologi och teori, såsom den etnografiska processen och forskning i muntlig tradition. Dessutom har du möjligheten att specialisera dig i ett visst område enligt eget intresse. Arbetet med pro gradu-avhandlingen utvecklar din förmåga att analysera, förstå och se strukturer i människans verksamhet i den kulturella omgivningen. Under magisterstudierna får du också en bättre förståelse för hur etnologens färdigheter och kunskap kan nyttjas i samhällets olika sektorer.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

Folkloristiken studerar inofficiella former av kommunikation och muntlig framställning i olika kulturer. Människor och grupper använder, anpassar och skapar folklore och nya betydelser i all sin verksamhet – såväl i vardagen och i sina ritualer som i olika muntliga och skriftliga medier. Traditioner och kulturarv är kollektiva och folkloristiken studerar dem i förhållande till det förflutna.

Folkloristikens forskningsobjekt kan höra till den muntliga traditionens genrer (t.ex. dikter i Kalevala), litterär aktivitet utanför litteraturen som institution (t.ex. dagböcker) likaväl som fenomen i modern kultur (t.ex. mem). I centrum står etablerade eller marginaliserade berättelser: myter, ritualer och muntlig tradition som människor använder för att bygga identiteter och världsbilder. I vår mångkulturella värld med alla dess nya kommunikationsformer studerar folkloristen olika sätt att tänka och uttrycka sig, vilka samtidigt som de förenar grupper av människor i olika tidsperioder och från olika kulturer även ger dem en särprägel.

I magisterstudierna fördjupar du ditt metodologiska kunnande, specialiserar dig i ett område av folklore, förbereder din avhandling i ett seminarium och har möjlighet till arbetspraktik.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

Då du studerar konsthistoria fördjupar du dig i konst som både ett historiskt och ett nutida fenomen. Konst i sig och olika metoder att granska konst är mångsidiga fält som är i ständig förändring. Konsthistorian undersöker den visuella och materiella kulturen som sträcker sig allt från bilder och föremål till den konstruerade miljön, landskapet och olika konstinstitutioner.

Konsthistoriker kan undersöka såväl kyrkor, landskapsmålningar, kultföremål och installationer som förortsrummet, mode eller gatukonst. Konst, konstprocesser och förutsättningar för att skapa konst analyserar i sina tidsmässiga och regionala kontexter som kulturella, historiska, estetiska och samhälleliga fenomen. Utgångspunkterna kan vara t.ex. betydelser, produktion eller nyttjande. Konsthistoriker kombinerar mångsidigt och mångvetenskapligt olika teorier och metoder med visuell, materiell och rumslig analys. Olika teorier om kultur, betydelse och samhälle, såsom genusforskningens teorier, har haft en central roll i konsthistorians ständiga självdefiniering.

I magisterstudierna fördjupar du din förståelse i aktuella teorier, centrala koncept, metodologi och forskningens historia. En viktig del av undervisningen är att besöka forskningsobjekt på plats och ställe. Därför har den finska konsten i sitt globala sammanhang en central roll i undervisningen. Studierna ger dig mångsidiga färdigheter att förstå och kritiskt analysera ett område inom konsthistoria och utveckla din egen expertis.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

I religionsvetenskapens magisterstudier fördjupar du dig i religionens mångfald av betydelser, orsaker och influenser på individens liv, samhället och kulturen. Du närmar dig religionen som en del av processer i historia, tradition, kommunikation, miljö och samhälle i såväl vardags- som offentlighetskontext.

Religionernas växelverkan såväl som beröringspunkterna mellan religion och sekulär kultur behandlas i undervisningen. Perspektiven är både empiriska och teoretiska och utgår från olika slag av källmaterial. Också etablerade forskningstraditioner, teorier och utgångspunkter i religionsforskningen studeras kritiskt.

I magisterskedet fokuserar du på en viss religionsvetenskaplig fråga, en religiös tradition eller en viss region och utvecklar din egen expertis i den. Dina arbetslivsförutsättningar som religionsvetare utvecklas också med hjälp av studier i andra vetenskaper som stöder din expertis i religioner. Undervisningen i religionsvetenskap arrangeras som samarbete mellan magisterprogrammen i teologi och kulturarv, vilket utökar mångvetenskapligheten i de religionsvetenskapliga studierna.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

Kulturarvsforskningen undersöker vad kulturarvet är och hur det används i nutiden. Med kulturarv avses alla spår av det förflutna som en viss grupp anser vara värdefulla och i behov av skydd.

I studiehelheten får du grundkunskaper i kulturarv och dess centrala teman, historia och sådana begrepp som autenticitet, minnespolitik, bevaring och turism. Hurdana faktorer inverkar på hur kulturarv föds, identifieras och vårdas? Vilka nationella och internationella lagar, konventioner och institutioner styr arbetet med kulturarv och hur arbetar dessa institutioner?

Studiehelheten ger dig teoretiska och metodologiska verktyg för att förstå kulturarvet. Du får färdigheter för att forska i kulturarv som ett historiskt, socialt och kulturellt fenomen som väcker starka känslor och har en stark koppling till ekonomiska och politiska intressen. Förutom en övergripande bild av kulturarvet kan du enligt eget intresse också fördjupa dig i speciella teman inom kulturarvsforskningen.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.

Museologin undersöker museer samt museiarbetets teori och praktiska tillämpningar. Viktiga teman inom museologin är också museipedagogik, etik och projektledning samt teorier som behandlar museet som en institution och museiverksamheten i allmänhet. I studiehelheten i museologi får du bekanta dig med såväl museiarbete från olika perspektiv som museologisk forskning. Du lär dig tillämpa museologisk teori i praktiskt museiarbete och förstå museernas roll i samhället. I museologins kurser ingår praktiska övningar, och du skapar också kontakter till huvudstadsregionens museer och museiexperter. Undervisningsspråket är i regel engelska.

Enligt museilagen 1.1.2006 förutsätter nya museitjänster grundstudier eller arbetserfarenhet i museibranschen av sökande. Studier i museologi erbjuder studerande färdigheter att arbeta i olika slags museer och utgångspunkter för utvecklingen av museiarbetet.

Information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.