Forskning

Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet är den ledande instansen för humanistisk forskning i Finland. Magisterprogrammet i kulturarv erbjuder en unik, mångvetenskaplig lär- och forskningsmiljö där studenterna är en del av forskargemenskapen. Alla programmets vetenskaper utmärks av en stark teoretisk och lärdomshistorisk bas som kombineras med empirisk praxis. Utöver sin internationella betydelse har vetenskaperna i programmet en viktig uppgift i att öka förståelsen för och vårdandet av den finska kulturen. I den finska vetenskapsscenen har programmets vetenskaper sina egna särdrag och tyngdpunkter.

Arkeologi

Fältforskningens metoder, miljöforskning, naturvetenskaplig arkeologi, andra världsdelars (t.ex. mellanösterns, medelhavsområdets, Sydamerikas) arkeologi, marinarkeologi, forntida världsbilder

Folkloristik

Muntlig tradition, muntligt berättande, växelverkan mellan muntlig och litterär kultur, muntlig poesi, Kalevala, folktro, mytologi, tradition, nationalism

Etnologi

Kulturanalys, etnografi, rörlighet, seder i vardagen, materiell kultur, museiforskning, stadsforskning, professionsforskning

Konsthistoria

Medeltiden, den konstruerade miljön, landskap, modern konst, stadens och stadsnaturens estetik, museer och samlingar, genus, 1800- och 1900-talens målarkonst, professionsforskning

Religionsvetenskap

Religiösa traditioners och åskådningars mångfald, förändring och växelverkan, religionens relation till kulturen och samhället, ritualer, folklig religiositet, religion och ateism

Imperier formar samhällen. Deras arv påverkar världen ännu länge efter att imperiet i fråga inte längre finns. Varken forntida eller moderna sociala gruppers identiteter och levnadssätt går att särskilja från den imperiekontext där de uppkommit. De första imperierna och litterära källorna föddes i den forna mellanöstern. Därför erbjuder området ett unikt källmaterial för att förstå dessa processer.

Spetsforskningsenheten Ancient Near Eastern Empires (forntida imperier i mellanöstern) undersöker dialektala processer för formandet av identiteter. Enheten använder mångsidigt olika metoder och teorier, bland annat sociologi, digitala verktyg, arkeologi och metoder från kulturarvsforskningen. Speciellt strävar enheten efter att förstå imperiers inverkan på hur sociala grupper, i synnerhet lokala och minoriteters identiteter, formas och fungerar. I speciellt fokus står första årtusendet före vår tideräkning, en tid för stora politiska omvälvningar i mellanöstern. Enheten strävar efter att fullfölja sina målsättningar genom att forska i mellanösterns nyassyriska, nybabylonska, persiska, grekiska och romerska tidsperioderna. Forskningen karaktäriseras av tvärvetenskapliga metoder samt brobyggande och dialog mellan historia, arkeologi och socialvetenskaper.

Ancient Near Eastern Empires är en av Finlands Akademis spetsforskningsenheter 2018–2025.

Läs mer på enhetens nätsidor!

Projektet Jaettu kaupunki (den delade staden) undersöker genom etnografiskt fältarbete hur olika kulturer möts i vardagen i metropolområdets stadsrum. Forskarna granskar rumsliga möten såväl i boendemiljöer som i kommersiella rum. Centralt är också en analys av växelverkan mellan etniska möten och offentliga rum. Projektet utarbetar praktiska rumsliga åtgärder som kan utnyttjas för att stödja mångkulturella möten i vardagen och stadsbornas besittning av sin omgivning. En målsättning är också att utveckla bättre sätt att utnyttja kulturell information och etnografiska metoder i städernas utvecklingsprojekt.

Läs mer i projektets blogg!

Projektet Lapland’s Dark Heritage (Lapplands mörka kulturarv) under värdena och betydelserna av det materiella kulturarvet som de tyska trupperna lämnade efter sig i Lappland under andra världskriget. Forskarna undersöker hur man skapade betydelser för och utnyttjade detta svåra kulturarv efter kriget. Till projektets forskningsrön hör också ”alternativa” sätt att utnyttja kulturarvet, till exempel kartläggande av de tyska områden eller hur man samlade och sökte efter krigsrelaterade artefakter.

Lapplands ”mörka kulturarv” undersöks som en del av större frågor gällande Lapplands historia, kultur och miljö. Fältarbetet utförs främst kring Rovaniemi och Enare.

Läs mer på projektet nätsidor!

Detta projekt, som finansieras av Finlands Akademi, utvecklar nya infallsvinklar och metoder för forskningen i människans och miljöns samt naturens, konstens och kulturens växelverkan. Centralt för projektet är naturen som en aktör i en mångfald olika konstgenrer, kulturella texter och praxis; hur olika naturliga och kulturella faktorer växelverkar i urbana och vildmarksrum, och hur konstverk presenterar naturen, skapar nya uppfattningar och uttrycker påståenden om naturen istället för att endast beskriva den.

Projektet koncentrerar sig på ömsesidiga relationer mellan konst, kultur och natur såväl från nutidens perspektiv som i långa historiska kontexter. Även landskapens många kronologiska lager och naturens pluralism i urbana naturens och vildmarkens kontexter är föremål för undersökning. Båda ses som ett resultat av mänsklig och icke-mänsklig verksamhet och kumulativa processer. Till exempel staden representerar ofta endast ett rum utanför naturen, även om naturen alltid är närvarande i staden i form av väder, växtlighet och djur. Likaså kan områden i vildmarken ha formats av långa perioder av mänsklig verksamhet.

Läs mer på projektets nätsidor!

Kriget i Syrien och terrororganisationer som Isis på olika håll i mellanöstern och Nordafrika är en väldig humanitär katastrof. De har också gett upphov till brott mot uråldriga, kulturhistoriskt värdefulla föremål och byggnader. Olika medier har avslöjat såväl förstörelse av kulturarv som rån, stöld och illegal handel av forntida artefakter. Man antar ofta att problemen med olaglig handel begränsar sig till ursprungsländerna eller internationella centra för antikhandel såsom Bryssel, London och New York. De nordiska ländernas position har ofta fått väldigt lite synlighet i diskussionen.

Går vi för all framtid miste om informationen i material av suspekt ursprung om det inte undersöks vetenskapligt? Legitimeras rån och illegal handel om föremål eller källor av suspekt ursprung publiceras? Kan forskning och publicering oavsiktligt höja försäljningsvärdet av källor och föremål? Är det forskarens ansvar att ställa frågor om källmaterialets ursprung? Finns det ett slags grå zon, där forskningen helgar medlen och möjligen berättigar forskning i material som införskaffats som en följd av illegal handel?

Läs mer på projektets nätsidor!

Detta mångvetenskapliga projekt undersöker kalevalametrisk folkdiktning och Kalevala från ett aktuellt perspektiv som strävar efter att avveckla strukturer om nationalitet och ägande i folkdiktning. Projektet lyfter fram kontroversiella maktstrukturer som har påverkat mottagning och användning av kalevalametrisk poesi i Finland, Karelska republiken och Estland. Med ägande menas här den praxis där en viss etnisk grupp utses som ägare av något som anses vara värdefull tradition och kulturarv. Processerna som konsoliderar ägandet handlar om maktförhållanden: vem har rätt att konstruera ägande och vems röst tystas ner? Vem definierar värdet av det som ägs och genom vilka ideologiska traditioner motiveras dessa värden?

Läs mer om projektet i forskningsdatabasen Tuhat!

Det finns ett stort antal branta klippväggar längs gamla vattenleder i Finland. I många av dessa har man hittat klippmålningar eller offerplatser som tyder på ritualer med ljud och musik. I projektet Acoustics of Sacred Sites (heliga platsers akustik) gjorde arkeologer och musikologer åren 2013–2016 mätningar för att undersöka dylika heliga platsers akustiska egenskaper.

På basis av mätningarna kunde forskarna konstatera att offerplatsernas klippor reflekterar ljud speciellt starkt. På så sätt skapar klipporna ett akustiskt rum som skiljer sig märkbart från omgivningen. De höga klipporna som reser sig direkt från vattnet ger upphov till många olika slag av ekon, speciellt under sommaren. De starkaste ekona reflekteras från målade klippor som använts för offerritualer. Dessa klippor ger inte endast upphov till egentliga ekon, utan också olika slag av auditiva illusioner. Tillsammans med figurerna som trummar i klippmålningen i Värikallio tyder mätningarnas resultat på att ljud har en central del av ritualerna i dessa heliga platser. De akustiska egenskaperna som mätningarna påvisade skulle ha varit goda utgångspunkter för rituell kommunikation med klipporna eller de andeväsenden som tänktes leva i klipporna.

Läs mer på projektets nätsidor!

Detta projekt som finansieras av Finlands Akademi utvecklar på ett mångvetenskapligt sätt tjänster för metallsökare och övriga arkeologiintresserade genom att tillämpa semantiska teknologier i medborgarvetenskap (citizen science). Den ökade mängden arkeologiska fynd för med sig utmaningar för forskare och uppehållare av samlingar. Då metallsökningens popularitet ökar, kan fyndens katalogisering inte längre förbli endast på myndigheternas ansvar.

Metallsökare behöver såväl information om lagstiftning och arkeologi som lättanvända redskap för att rapportera om fynd och skapa metainformation. Myndigheter forskare och medborgare behöver redskap för att söka, analysera och använda information. Projektet tar i beaktande att information om samlingar måste vara interoperabel eftersom material om fynd finns i flera olika samlingar. Metoderna och open source -programvaran som utvecklas kan brukas också inom andra områden av kulturbranschen och medborgarvetenskapen.

Läs mer på projektets nätsidor!