EU:s ansedda miljonfinansiering till fem forskare vid Helsingfors universitet

Fem forskare vid Helsingfors universitet har beviljats Europeiska forskningsrådets ansedda ERC Advanced Grant-finansiering. Finansieringen på 2,5 miljoner är avsedd för spetsforskare inom det egna området för banbrytande projekt med mycket stor potentiell genomslagskraft. 

Förändringar i språket berättar om forntida samhällens rörelser

Professor s (Humanistiska fakulteten) projekt utvecklar nya metoder för att spåra förhistoriska flyttrörelser och kulturkontakter genom att analysera förändringar i språket. Genom att jämföra förändringar på olika språknivåer, såsom vokabulär, ljudsystem, morfologi och meningsstrukturer, är det möjligt att rekonstruera en mer exakt bild av forntida samhällens rörelser och hur de var i kontakt med med varandra.

Khaninas grupp forskar i uraliska språk som har 7–9 grenar och cirka 50 moderna språk som alla härstammar från samma urspråk. Forskarna utreder hur språken utvecklas och hur samhällsförhållandena påverkar utvecklingen. 

Det angreppssätt som utvecklas i undersökningen kan tillämpas på vilken som helst tillräckligt väldokumenterad språkfamilj. Målet är att utvidga lingvistikens möjligheter att forska om förhistoria. 

Vad gör träden träiga?

Akademiprofessor s (Bio- och miljövetenskapliga fakulteten) projekt undersöker med vilka molekylära mekanismer träden får till stånd sin massiva produktion av xylem.

För att växter ska kunna transportera vatten och näringsämnen från rötterna till skottet producerar de vedämne. Vedväxter producerar betydligt mer xylem än växter med örtstam eftersom extra xylem behövs för att hålla trädet upprätt. Målet med ERC-projektet är att förstå hur träden kan producera så mycket xylem.

En bättre förståelse av mekanismerna bakom bildningen av xylem hjälper oss att utveckla och förädla växter vars stammar och grenar är starkare och tål tyngre belastning orsakad av rikliga skördar. På lång sikt kan resultaten användas till exempel vid förädling av fruktträd och bärbuskar.

.

Lymfkärl reglerar inflammation

Inflammation skyddar kroppen, men om den blir långvarig kan inflammationen skada vävnaderna och till exempel leda till en autoimmun sjukdom. Professor (Medicinska fakulteten) projekt undersöker lymfkärl som reglerar inflammation mer aktivt än man tidigare trott. 

Forskningsgruppen utreder om lymfkärlen har ett slags minne av tidigare infektioner som styr immunförsvaret senare. Om det går att identifiera ett sådant minne kan det kanske användas vid behandlingen av kroniska inflammatoriska sjukdomar.

. 

Hur små partiklar bildas i atmosfären

Kunskap om de små aerosolpartiklar som svävar i atmosfären är viktig för att lösa och stävja två av vår tids stora bekymmer: klimatförändringen och luftföroreningar. EXACT-projektet som leds av (Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten) undersöker hur de allra minsta nanopartiklarna i atmosfären bildas. 

Projektet utreder om alla partiklar beter sig på samma sätt – vilket skulle göra det relativt enkelt att förutse framtida förhållanden i atmosfären – eller om historia och tidigare förhållanden har en större betydelse, vilket skulle göra det betydligt svårare att förutse våra framtida livsmiljöer.

Jakt på kvarkämne i kärnan av neutronstjärnor

Neutronstjärnorna tillhör de tätaste objekten i universum. I deras inre delar tros till och med atomkärnornas partiklar, protoner och neutroner, brytas ner till kvarkar. Sådant kvarkämne förekommer så vitt vi vet ingen annanstans.

Projektet leds av professor (Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten) och det kombinerar komplexa kvantfältteoretiska beräkningar med observationer från neutronstjärnor för att hitta eller utesluta en ny form av detta ämne i neutronstjärnornas kärna.

Syftet med undersökningen är att fördjupa förståelsen av ämnets grundstruktur och naturens grundlagar under extrema förhållanden.