Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet har utvärderat de regionekonomiska effekterna för tre olika framtidsscenarier med sikte på ett kolneutralt Södra Savolax. Inom en kolneutral region släpps högst så mycket växthusgaser ut i atmosfären som regionens kolsänkor kan binda.
Utifrån resultaten skulle en långsammare förändringstakt (utsläppsmålen uppfylls 2050) och aktivering av skogsvården för att öka tillgången på träd främja ekonomin i Södra Savolax och sysselsätta med tio miljoner euro och hundratals årsverken. Den andra ytterligheten som granskades är en mycket snabb förändringstakt i energisektorn (utsläppsmålen uppfylls 2030) och ett märkbart nedskuret skogsbruk med betoning på kolsänkor. En sådan modell skulle effektivt sänka utsläppen men till exempel sysselsättningen på området skulle lida märkbart. I det här fallet pratar vi om en förlust av hundratals årsverken.
Det mest realistiska alternativet är sannolikt ett scenario där man balanserar mellan utsläppsmålen och ekonomin. Målsatt nivå för minskade utsläpp skulle nås år 2040 med en aning mindre skogsavverkning än i dag. I den modellen skulle utsläppen sjunka och regionekonomin uppleva en liten nedgång under de första åren av granskningsperioden, men på lång sikt skulle de ekonomiska effekterna bli positiva, berättar doktorand Susanna Kujala.
Skogsbruket har en stor betydelse i Södra Savolax
Som väntat visar resultaten att skogsbruket spelar en betydelsefull roll i Södra Savolax, både för kolneutraliteten och för ekonomin. Förändringar i skogsbruket står för största delen av de ekonomiska effekterna i de granskade scenarierna, men förändringar i energisektorn påverkar också.
Inte heller i det här fallet går det att förneka skogsbrukets betydelse i Södra Savolax. En annan relevant slutsats är att det i synnerhet på längre sikt kan vara positivt för regionekonomin med minskade utsläpp i energi- och trafiksektorn, om den importerade energin ersätts med lokal energiproduktion, konstaterar doktorand Outi Hakala.
Forskarna betonar att strävan efter kolneutralitet är en mångfacetterad helhet som är omöjlig att granska fullständigt genom allmänna balanskalkyler enligt RegFinDyn-modellen. Det ingår naturligtvis flera osäkerhetsfaktorer i kalkylernas antaganden.
Regionekonomiska effekter av kolneutralitet har inte tidigare utretts på ett heltäckande sätt. Ett undantag är Åland. Det handlar alltså om ett nytt perspektiv på diskussionen kring kolneutralitet, betonar forskningsledare Jouko Kinnunen vid Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) som bidragit med modelleringsexpertis.
Forskarna hoppas att resultaten kan nyttjas i framtida beslutsfattande i Södra Savolax och uppmuntrar till att reflektera över vilka regionekonomiska effekter kolneutralitet kan ha.
LUT-universitetet ansvarade för energi- och trafiksektorns del och Naturresursinstitutet för skogsbrukets del när scenarierna definierades. Alla delområden är inkluderade i ett projekt om ett kolfritt Södra Savolax (Hiilivapaa Etelä-Savo), vars regionekonomiska del finansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf).
Publikation:
Kujala Susanna, Hakala Outi och Jouko Kinnunen (2020). Energian käytön hiilipäästöt ja metsien hiilinielut Etelä-Savossa – Tulevaisuuden skenaarioiden aluetaloudelliset vaikutukset Helsingfors universitet Ruralia-institutet. Rapporter 204.
Länk till publikationen: https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/318552/Raportteja204.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Tilläggsuppgifter;
Doktorand Susanna Kujala
Helsingfors universitet Ruralia-institutetsusanna.kujala@helsinki.fi, 050 415 1158
Doktorand Outi Hakala
Helsingfors universitet Ruralia-institutetouti.hakala@helsinki.fi, 050 318 7933