Urbaniseringen förändrar bakteriesamhällena på sätt som kan påverka vår hälsa och vårt immunsystem. I sin doktorsavhandling undersöker Juulia Manninen hur olika drag i stadsmiljön påverkar både miljöns och människans mikrobiom.
I sin studie upptäckte Manninen att sådana gummimattor som vanligtvis används på lekplatser och daghem uppehöll betydligt fattigare och mer instabila bakteriesamhällen jämfört med lika näringsfattiga naturliga stenytor. Resultatet tyder på att valet av syntetiska material kan ha större betydelse för barns exponering för mikroorganismer än man tidigare trott. Tidig exponering för mikroorganismer är särskilt viktig för utvecklingen av barns immunförsvar.
Även skötseln av grönområden i städer verkar ha betydelse. Mindre aktivt skötta parker, där gräset till exempel får växa sig högre, uppehöll en större variation av mikroorganismer redan vid parkens ingång. De som besöker parkerna passerar oftast ingångarna och utsätts därmed potentiellt för nyttiga mikrober.
Föroreningar i stadsmiljön påverkar bakteriefloran hos barn
Manninen undersökte också föroreningarnas inverkan. Polyaromatiska kolväten (PAH) i hemmen hos barn som bor i städer visade sig ha ett samband med deras hud- och tarmflora. PAH-föreningarna hör till de vanligaste grupperna av hälsofarliga föroreningar och medför bland annat risk för cancer. PAH-halterna korrelerar särskilt med markanvändningskategorier som är typiska för städer, i detta fall bebyggda områden.
– Sambanden mellan halterna av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i hemmet och barnens bakterieflora är oroväckande. Det verkar som att redan låga halter av föroreningar kan ha en inverkan, säger Manninen.
Studien anknyter till biodiversitetshypotesen, som har utvecklats av finländska forskare. Enligt hypotesen påverkar mänsklig verksamhet och urbanisering mikrobiella samhällen som är viktiga för vår hälsa. Minskad exponering för en mångfald av mikroorganismer i miljön och ökad exponering för föroreningar kan bidra till att immunmedierade sjukdomar blir vanligare.
– Resultaten tyder på att vi genom relativt enkla val, som att välja naturliga material och sköta grönområden mindre aktivt, kan öka exponeringen för hälsofrämjande mikroorganismer. Vi behöver också effektiva åtgärder för att minska föroreningsbelastningen i stadsmiljöer, säger Manninen.
Resultaten kan direkt tillämpas inom stadsplanering, skötsel av grönområden och till exempel vid utveckling av barns vardagsmiljöer.
Uppgifter om disputationen:
FM Juulia Manninen disputerade 5.6.2026 kl. 12 vid Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet på avhandlingen "Environmental Microbiota and Pollution in Urban Environments - Implications for Health-Relevant Exposure".
Opponent var docent Anne Karvonen, Institutet för hälsa och välfärd, och kustos Sarah Butcher.
Doktorsavhandlingen finns också som elektronisk publikation i
PAH-föreningar bildas när organiskt material förbränns ofullständigt. De består av två eller flera sammankopplade bensenringar.
Källor: Vanliga källor är avgaser, skorstensutsläpp, grillning, bränder och tobaksrök. Även asfalt och stenkolstjära innehåller PAH-föreningar.
Förekomst: PAH-föreningar förekommer i jord, sediment, vatten och luft. De ansamlas lätt i organismer på grund av sin fettlöslighet.
Hälsoeffekter: Långvarig exponering ökar risken för cancer. Särskilt benzo(a)pyren är ett känt cancerframkallande ämne. Vissa föreningar är dessutom reproduktionstoxiska.
Konsekvenser för miljön: PAH-föreningar bryts ned långsamt i naturen. De kan störa hormonfunktionen hos fiskar och andra djur.