Klimatförändringen och överfiske är hot mot fisk och skaldjur
I centrum för professor Halley Froehlichs forskning står frågan hur vi både kan äta våra fiskar och ha dem kvar i en värld som befinner sig i snabb förändring.
– Vildfångade och odlade marina livsmedel är en viktig, men ofta förbisedd, del av vårt livsmedelssystem. De här arterna ingår i komplexa och mångfacetterade sociala och ekologiska system med otrolig potential. Men de har också stora problem, såsom klimatförändringen, överfiske och effekterna på omgivande ekosystem, säger hon.
Genom sitt tvärvetenskapliga forskningsgrepp strävar hon efter att besvara tillämpade frågor och policyfrågor i anslutning till marina livsmedel. Halley Froehlich inledde sin forskningskarriär inom tillämpad ekofysiologi på organismnivå, och den är central i hennes nuvarande forskning, där hon använder sig av populations- och klimatmodellering samt synteser och samhällsvetenskapliga aspekter. Hon betonar därtill vikten av datamaterialets kvalitet och tillgänglighet, två saker som är problematiska inom forskning i vattenbruk.
– Många forskare och producenter av ätbara marina arter vill att saker och ting ska göras på rätt sätt, och det inspirerar mitt arbete. Jag vill överlåta världen till nästa generation i bättre skick än jag hittade den. Att vara en tvärvetenskaplig forskare innebär också att jag motiveras av alla typer av samarbete, såväl lokalt som globalt, säger hon. Jag samarbetar med producenter och fiskare, beslutsfattare och ansvariga politiker samt naturligtvis med andra forskare med olika bakgrunder.
Halley Froehlich har rekryterats till Helsingfors universitet genom profileringsfinansiering (Profi) från Finlands Akademi.
Finansieringen stöder och främjar en höjd kvalitet på forskningen vid finländska universitet. Den senaste allokeringen finansierar rekryteringen av forskare från andra länder.
– Vi gläds över att kunna locka forskare av Halley Froehlichs kaliber till universitetet. Hon är en internationellt erkänd och högt citerad forskare, och hennes sakkunskap om hållbart fiske och vattenbruk lämpar sig mycket väl för vår fakultets forskningsprofil och universitetets spjutspetsar för forskningen. Froehlich stärker vår forskningsprofil i såväl ekofysiologi och ekologi som i fiske och vattenbruk, och genom sin undervisning och handledning spelar hon en viktig roll när det gäller att inspirera nästa generationers experter på fiske och vattenbruk”, säger dekan Craig Primmer vid Bio- och miljövetenskapliga fakulteten.
Livslångt lärande
Halley Froehlich beskriver sig själv som tror på livslångt lärande. Det är en spännande utmaning att arbeta i ett nytt land och nya ekosystem.
– Innan jag flyttade till Helsingfors grundades mitt forskningsprogram vid UC Santa Barbara, och det byggde på den nordamerikanska marina miljön. I mitt arbete fokuserade jag på hållbarhet inom globalt vattenbruk och effekterna av klimatförändringen på system av vilda och odlade fisk- och skaldjursarter. Jag arbetade med framtidens foder för vattenbruksdjur, odlad tångs potential att minska koldioxid, bevarande vattenbruk samt havsfiskets och vattenbrukets styrning och datamiljöer i USA. En stor del av den forskning jag bedriver är synteser och kvantitativa studier där jag integrerar stora mängder data, ekologisk modellering och geografiska analyser för att besvara omfattande frågor om livsmedelssystem och miljöpolitik. Min senaste artikel "Exploring the scales and drivers of blue transitions of marine wild-capture fisheries to mariculture in California, U.S.A." som nyligen kom med i publikationen Environmental Research: Food Systems och är ett exempel på sådant arbete. Under de senaste fem åren eller så, efter pandemin, återgick jag till mina rötter inom ekofysiologi och började testa klimatextrema frågor i labbet – inte på fiskar eller ryggradslösa djur, men inspirerad av mitt intresse för tång som föddes under min tid som postdoc-forskare på NCEAS, på odlad tång.
I Finland kommer jag att behålla de ekofysiologiska och globala forskningsdimensionerna i mitt arbete, men jag kommer att fokusera på andra arter och den nationella skalan kommer att diktera vilken riktning forskningen tar. Jag övergår från att fokusera på USA-centrerade frågor till mer europeiska och nordiska frågor, däribland sårbarheten i fråga om klimat hos småskaligt i vattenbruk, självförsörjning och resiliens i fråga om foder i regionen och på att utvidga min experimentella och mekaniska forskning i europeiska odlade makroalger under de hot och möjligheter som klimatförändringen medför.
– Det är verkligen spännande vilken relevans för policyer det här arbetet medför. Här är fiske och vattenbruk djupt integrerade i den finländska och den vidare nordiska identiteten, kulturen och livsmedelssäkerheten på sätt som inte kan jämföras med läget i de flesta delar av USA. Jag ser fram emot att lära mig mer om de här systemen och att samarbeta med nya grupper inom det här området, däribland Merikotka Core Research Network och HELCOM, samtidigt som jag vill bygga ut mina nuvarande nätverk, såsom The International Council for the Exploration of the Sea (ICES).
Alltid mamma, men i synnerhet på fritiden
– Även om jag är forskare, är jag också mamma. Det är det som jag mest ser fram emot med mitt nya liv i Finland. Min partner och jag ser båda fram emot att vår dotter ska få växa upp i ett land där man genuint värdesätter barn och familjer på sätt som är integrerade i kulturen och institutioner. Det starka band till naturen som finns här är något jag vill att hon ska få växa upp med. Jag vill att hon lär sig flugfiske (förstås), skida, tillbringa tid ute i skärgården och naturligtvis besöka Lappland och jultomten. Även om jag har tillbringat den största delen av mitt liv i Kalifornien så växte jag upp i delstaten New Mexico. Där utgjorde naturen en ständig kuliss och formade den jag är, så det känns som en verklig gåva att min dotter kommer att få växa upp med skogar, kustlinjer och utpräglade årstider. Eftersom jag kommer från det kaliforniska solskenet känns de mörka vintrarna skrämmande. Men jag kommer att välkomna vintern i stället för att enbart uthärda den. Jag tror att en bra bok och många mysiga ljus kommer att hjälpa upp humöret, beskriver professor Froehlich sin fritid.