Unga har en rätt positiv uppfattning om sin ekonomi. Det framgår av barometerundersökningen En ljusare framtid – Ungas ekonomikunskaper, som offentliggörs i dag. Totalt 41 procent av de unga som svarade på enkäten betecknar sitt ekonomiska läge som rätt bra, och 35 procent som måttligt bra.
– Vi vet att fattigdom är ett verkligt och allt vanligare fenomen bland barnfamiljer, men resultatet kan betraktas som en signal som visar att unga har ett gott förtroende för sin ekonomi. Den allmänna behandlingen av ekonomi i medierna betonar den ökande utslagningen och det svåra läget för unga. Däremot kan de unga själva uppleva att de har det bra, säger Terhi-Anna Wilska, professor i sociologi vid Jyväskylä universitet.
Unga som bor i staden har en särskilt positiv uppfattning. Totalt 67 procent av unga från huvudstadsregionen uppskattade att deras ekonomiska läge är rätt eller mycket bra, medan andelen i stora tillväxtcentra är 54 procent och i mindre orter 51 procent. Även statistiken visar att utkomsten är i genomsnitt bättre särskilt i huvudstadsregionen.
Det är också positivt att de unga dessutom upplever att familjen klarar sig rätt bra (47 %) eller mycket bra (19 %). Nästan alla respondenter var unga som bor i samma hushåll med en förälder.
De unga har fortsättningsvis en hög kunskapsnivå i frågor av provkaraktär som mäter deras ekonomikunskaper, till exempel frågor om beräkning av ränta och förståelse av inflation som begrepp. Däremot fördelas kunskaperna ojämnt. Gymnasister (andelen rätta svar 73 %) hade avsevärt bättre ekonomikunskaper än unga inom yrkesutbildningen (58 %).
– Kvinnliga studerande inom yrkesutbildningen hade de svagaste kunskaperna. Det var fallet också i resultaten av den förra barometern. Resultaten varierar från undersökning till undersökning, men barometern pekar på att de mest akuta behoven av förbättring av ekonomifostran finns inom yrkesutbildningen, där det särskilt gäller att nå flickorna, berättar doktoranden
Ekonomikunskaper är en helhet av kunskaper, färdigheter och attityder som styr individens beslut och påverkar hens ekonomiska välbefinnande. Även den här undersökningen visar att det finns en koppling mellan ekonomikunskaperna och förmågan att hantera den privata ekonomin.
– Ekonomikunskapernas ojämna fördelning leder också till att konsumtionsbeteendet polariseras. Bra pengakunskaper skyddar till exempel för impulsköp och konsumtionstrycket från sociala medier, säger Karoliina Pentti, som ansvarar för privatkundsrelationer inom OP Pohjolas retailbankverksamhet.
Barometerns resultat används mångsidigt för att utveckla ekonomikunskapsarbetet och tjänsterna inom OP Pohjola.
– En del unga har goda ekonomikunskaper, och undersökningen visar också ett samband mellan dessa kunskaper och diskussioner om ekonomi som förs hemma. Samtidigt riskerar andra att halka efter i ekonomikunskaper redan i tonåren. Alla vi vuxna ska satsa på att stärka de ungas kunskaper. Den här undersökningen hjälper oss att rikta arbetet till de områden där behovet att förbättra ekonomikunskaperna är störst.
Barometerundersökningen En ljusare framtid – Ungas ekonomikunskaper kartlägger ekonomikunskaperna hos 15–19-åringar. Undersökningen gjordes 2026 i samarbete mellan OP Pohjola, Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet. I barometerundersökningen deltog sammanlagt 61 skolor runtom i Finland. Enkäten besvarades av 2 346 personer under första halvåret 2026. Undersökningen gjordes första gången 2024.