Tydligt ledarskap och gemensam pedagogik ger lärarna stöd

Vi är medvetna om vilka utmaningarna är för det finländska utbildningssystemet: läranderesultaten försämras, arbetstillfredsställelsen bland lärarna minskar och ojämlikheten mellan skolorna ökar. Risto Hotulainen, som är professor vid Helsingfors universitet, känner den här utvecklingen i detalj. Hotulainen leder , som i 30 års tid har forskat i hur elever lär sig och undervisas.

Ett aktuellt fokusområde inom forskningen är lärarnas välbefinnande. Deras välbefinnande väcker oro, eftersom forskningen visar att en del av lärarna för årskurserna 7–9 känner sig överbelastade. 

– Den största orsaken till att den allmänna belastningen ökar är de tilläggsuppgifter som lärarna sköter vid sidan av undervisningsarbetet. Kraven i arbetet ökar även på grund av att allt fler elever behöver stöd, säger Hotulainen.

Med hjälp av forskningen har man också lyckats identifiera metoder som förbättrar lärarnas arbetshälsa.

Lärarens arbete är fyllt av situationer där det krävs snabba beslut eller där det handlar om att lösa konflikter.

En som Hotulainen och hans kollegor vid Centret för utbildningsevaluering genomfört visar att gemensam praxis vid skolorna förbättrar lärarnas arbetshälsa. Lärarnas arbete underlättas av att kunna stödja sig på gemensam och tydlig praxis, till exempel när det gäller elevernas beteende.

Även en gemensam pedagogik underlättar lärarnas arbete.

– I praktiken kan det handla om att utbyta god praxis, tillsammans planera undervisning och utarbeta elevbedömningar, berättar Hotulainen.

Enligt Hotulainen är det bra att lärarna i skolorna uppmanas dela med sig av gemensamma pedagogiska lösningar.

Undersökningen visade även att tillit är en viktig faktor för lärarnas arbetshälsa. 

– Lärarna mår bäst i de skolor där ledarskapet är tydligt och öppet. Det var kopplat till större tillit till skolans ledning och även lärarna emellan, säger Hotulainen.

Det fanns stora skillnader mellan skolorna när det gäller tillit. Det här visar att enskilda skolor kan skapa en bra och tillitsfull atmosfär som främjar lärarnas välbefinnande och elevernas skolgång.

Enligt Hotulainen kan ett gott ledarskap öka en skolas anseende och fungera som en attraktionsfaktor för lärare. Dåligt ledarskap kan å andra sidan påverka skolans anseende negativt och försvåra rekrytering.

I sitt arbete inspireras Hotulainen av forskning om utbildningens genomslag.

– Vårt mål är att utveckla en forskningsmodell som kan användas för att identifiera de skolor som trots omgivande förhållanden lyckas stödja barnens lärande, säger Hotulainen.

En sak som gör HEA:s arbete unikt är att Centret för utbildningsevaluering har tillgång till det enkätmaterial som använts vid samma skolor och som börjar redan vid millennieskiftet.

– Det här materialet är nationellt sett unikt. Materialet gör det möjligt att bedriva en ovanligt omfattande forskning i kunnande och skolattityder hos elever i årskurserna 7–9, understryker Hotulainen.

Centret för utbildningsevaluering medverkar under ledning av Hotulainen även i internationella forskningsprojekt, där finländsk utbildningspraxis jämförs med den i andra länder. Det internationella perspektivet berikar evalueringen av den finländska utbildningen och hjälper oss att utveckla nya, innovativa metoder.