Från och med augusti tillför René Urueña Helsingfors universitet expertis inom internationell rätt. För närvarande arbetar Urueña som professor i internationell rätt vid Universidad de los Andes i Colombia och ingår i nätverket Max Planck Law.
Enligt dekan Jukka Mähönen vid Helsingfors universitets juridiska fakultet kommer Urueña att vara en tillgång för undervisningen i de nationella utbildningsprogrammen, det nya internationella magisterprogrammet Juridik och nutida styrning och för doktorsutbildningen.
– Rekryteringen av Urueña är viktig för vår strävan att se till att vår fakultet går i spetsen när det gäller internationell rätt. René Urueña stärker vår expertis inom internationell rätt, global styrning samt frågor om rätt och styrelse i det globala syd.
Urueña har rekryterats till Helsingfors universitet genom profileringsfinansiering som Finlands Akademi har beviljat universitetet. Finansieringen stöder och främjar finländska universitets
Forskning om dold rättslig makt
Urueña har gett ut en omfattande samling publikationer på teman som internationell rätt och global styrning.
– Jag intresserar mig i synnerhet för situationer där rättslig makt inte visar sig i sin vanliga skepnad, utan genom mer tekniska, spridda eller informella arrangemang, säger Urueña.
Internationell rätt förekommer ofta där stora beslut fattas genom komplexa institutionella strukturer, såsom handelsordningar, internationella organisationer och offentlig-privata partnerskap. Sådana strukturer är inte oviktiga. De påverkar hur resurser fördelas och hur människor upplever makt.
– Genom mitt arbete vill jag visa att de här arrangemangen är lagliga, även om de inte har skepnaden av ett traditionellt rättsligt ramverk. När en internationell organisation vidtar humanitära åtgärder eller när handel bedrivs genom mycket sofistikerade globala värdekedjor är internationell rätt inte bara något som finns i bakgrunden. Den organiserar befogenheter, fördelar ansvar, möjliggör bestridanden och klargör skyldigheter.
Under sin professur i Helsingfors hoppas Urueña att han kan utveckla sin agenda i tre närstående riktningar:
Den första handlar om internationell rätt och omställningar inom den globala ekonomin, däribland juridisk omorganisation inom handel, investering, utveckling, leveranskedjor och ekonomisk säkerhet. Den andra fokuserar på mänskliga rättigheter, i synnerhet på hur juridiska kunskaper inte produceras enbart av domstolar, utan även av praxisgemenskaper, sociala rörelser, experter och byråkratier. Den tredje riktningen handlar om digitala former av styrelse och infrastrukturer, i synnerhet inom offentliga förvaltningssystem, där automatiserat beslutsfattande i en allt högre grad påverkar tillgången till rättigheter, förmåner och offentliga tjänster.
Internationell rätt som maktens språk
Internationell rätt och den regelbaserade världsordningen sägs befinna sig i en kris på grund av geopolitiska konfrontationer, krig, ekonomisk konkurrens och återkomsten av inflytandesfärer.
Urueña förstår att många anser att den internationell rätten blivit irrelevant, men han delar inte åsikten. Även när stater ignorerar eller manipulerar rättsnormer, gör de det på ett juridiskt språk.
– Internationell rätt utgör den språkliga struktur, genom vilken geopolitiska konflikter i första hand är strukturerade. Internationell rätt är ett av de viktiga språk med hjälp av vilket global makt organiseras, ifrågasätt och rättfärdigas.
Som forskare inspireras Urueña av forskning som vägrar att inta någondera av två simpla ståndpunkter. Den ena av dem är den naiva tron på att internationell rätt kan lösa alla problem, den andra är den cyniska uppfattningen om att juridiken är irrelevant, eftersom makten alltid segrar.
– Den forskning som jag tycker är mest intressant befinner sig någonstans mitt emellan de båda ståndpunkterna. Sådan forskning tar rätt på allvar, utan att romantisera den. Sådan forskning ställer frågor om hur rättsliga argument, rättsliga institutioner och rättspraxis kan bereda väg för ansvar, omfördelning och demokratisk kamp, även i svåra förhållanden.
Ett nytt kapitel i Helsingfors
Professuren i Helsingfors är en sorts hemkomst för Urueña. Han inledde sina magisterstudier i internationell rätt vid Juridiska fakulteten och återvände senare för att doktorera.
– Jag anlände till Helsingfors för många år sedan när jag var en ung advokat som försökte förstå den internationella rättens språk, institutioner och kultur. Att återvända som professor gör mig rörd och ödmjuk. Det känns som om en cirkel sluts och ett nytt kapitel börjar.
– För mig var Helsingfors den plats där jag lärde mig att inte enbart betrakta internationell rätt som ett tekniskt rättsligt område, utan även som ett sätt att ställa mer ingående frågor om makt, ansvar och rättvisa.
Som en forskare född i Colombia för Urueña med sig ett perspektiv av en person vars intellektuella och professionella liv har formats av Latinamerika, det globala syd och vardagliga upplevelser av rätten som en arena för politiska maktkamper, institutionell kreativitet och social omvandling.
– I det avseendet betraktar jag det här utnämnandet som en bro. Jag vill hjälpa till att skapa en mer djupgående dialog mellan Helsingfors, Latinamerika, Europa, Förenta staterna och andra delar av världen, i synnerhet om mänskliga rättigheter, ekonomisk styrning, teknologi och demokratisk omvandling.
Som sin kanske viktigaste uppgift hoppas Urueña att han kan inspirera studenter att uppleva internationell rätt inte enbart som en krävande yrkesdisciplin, utan även som ett sätt att betrakta världen kritiskt.
– Jag vill att studenterna inte ska se internationell rätt som en avlägsen disciplin som handlar om pakter och institutioner, utan som ett levande språk med hjälp av vilket vi kan förstå några av vår tids mest akuta konflikter.