Gästföreläsare

Docent Johanna Isosävi, Helsingfors universitet 

Johanna Isosävi är forskare i sociolingvistik och hon har fokuserat på tilltal och artighet. Läs mera om Johanna här: http://johanna.isosavi.com

Abstrakt:

Namn och globalisering: interkulturella attityder till namnbruk

Varje kultur har sina egna normer för namnbruk. När kulturer möts, märker man att uppfattningarna om bruket av namn varierar. I detta föredrag visar jag för det första hur franskspråkiga personer bosatta i Finland upplever bruket av finska namn. Mina exempel kommer från fokusgrupper där informanterna diskuterade artighet i målkulturen (Isosävi 2020a; Isosävi 2020b). De franskspråkiga informanterna uppfattade att det finska sättet att använda endast ett för- eller efternamn i politiska intervjuer eller i arbetskontext som uppseendeväckande, till och med chockerande. För det andra diskuterar jag i min presentation vilka effekter globaliseringen har på bruket av förnamn. I den amerikanska kafékedjan Starbucks är det kutym att baristan frågar  efter kundens förnamn. Detta bruk har importerats till Finland och Frankrike, även om man i dessa länder inte är vana vid att använda förnamn i kundservice. Enligt vår studie om finska och franska Starbucks-kaféer (Isosävi & Lappalainen 2015) var attityderna till bruket av förnamn polariserade. En del av finländarna och fransmännen hade en negativ inställning: bruket av förnamn kändes främmande och uppfattades som för intimt och som ett marknadsföringstrick. Den andra delen av informanterna uppfattade utländska influenser i form av förnamn som positiva: de hörde till personlig kundservice och var funktionella. Språket förändras, men framtiden kommer att utvis om man fortfarande länkar bruket av förnamn i kundservice till amerikansk kultur. Om denna länk försvagas, kan bruket av förnamn i kundservice bli mer allmänt.      

Referenser

Isosävi, Johanna 2020a. Cultural outsiders’ reported adherence to Finnish and French politeness norms. Journal of Pragmatics 155. 177–192.

Isosävi, Johanna 2020b. Cultural outsiders’ evaluations of (im)politeness in Finland and in France. Journal of Politeness Research 16:2. 249–280. 

Isosävi, Johanna & Lappalainen, Hanna 2015. First names at Starbucks: a clash of cultures? In Address practice as social action (eds.) Catrin Norrby & Camilla Wide. London: Palgrave Macmillan, 97–118. 

 

PhD Guy Puzey,  University of Edinburgh

Guy Puzey forskar i lingvistiska landskap och möten mellan olika språk, politik och identiteter. Läs mera om Guy här: https://www.ed.ac.uk/profile/guy-puzey

Abstrakt:

Namn utan grenser? Internasjonale perspektiv på namnebruk i pass og andre identitetspapir

Dette føredraget vil granske namn og identitet med utgangspunkt i det heilt konkrete, nemleg identitetspapir. Slike dokument høyrer kanskje til den såkalla «banale» nasjonalismen, men ordet legitimasjon seier mykje om verdien deira. Eit pass kan stadfeste at vedkommande i statens auge har løyve til å reise til eller bu i ein viss stat, og den sørgjelege situasjonen til papirlause migrantar vitnar om kva det kan bety å ha dei «rette» papira.

Kva skjer med namn og identitet når eit menneske kryssar statsgrenser? Reglementa for grensekontroll varierer frå ein stat til ein annan, men der det finst betente grenseovergangar, kan som oftast representantar for den utøvande statsmakta krevje at reisande viser fram eit pass, ID-kort eller liknande dokument der både personnamn og stadnamn (f.eks. fødestad og namnet på staten) inngår blant andre vesentlege personalia. Identitet er mykje meir enn berre elementære biografiske opplysningar, men ved å analysere korleis styresmakter bruker namn i slike skriftlege kulturprodukt, kan vi forstå meir om statens namngjevingsideologiar og rammene for namn og identitet i samfunnet, samt høvet mellom staten og individet generelt.

Slike dokument byr på utfordringar ettersom personleg identitet er flytande. Kva skjer med namn og identitet når eit menneske får ny statsborgarskap, men lovverket om personnamn i det eine landet er i strid med det andre? Kva om denne nye statsborgaren har endra namn? EU- og EØS-statsborgarar kan oppleve fri rørsle for personar, men kva med fri rørsle for namn? Desse kan sjå ut som primært byråkratiske spørsmål, men dei kjem inn på fleire grunnleggjande rettar.

Føredraget vil sjå på dette temaet gjennom to metodologiske linser. Den første tilnærminga inneber å granske identitetspapir som delar av eit språklandskap der språk- og makthierarki vert synlege. Den andre tilnærminga inneber å undersøke sjølvetnografiske metodar for å reflektere på eigne røynsler med personnamn i forskjellige lovverk.