Euclid är ett rymdteleskop med vidvinkel. På sex år kommer teleskopet att kartlägga mer än en tredjedel av himlen, ta bilder av mer än en miljard galaxer och mäta rödförskjutningen hos 30 miljoner galaxer. Resultatet blir en katalog över galaxerna och en tredimensionell karta över fördelningen av mörk materia (på basis av den gravitationslinseffekt som orsakas av mörk materia). Teleskopet har optimerats med tanke på dess primära kosmologiska mål: att lösa mysteriet med universums accelererande expansion. Beror accelerationen på en okänd form av energi, den ”mörka energi” som fyller universum, eller behöver tyngdlagen kanske ändras när det är fråga om stora avstånd? Samtidigt kommer forskningen att ge mycket ny kunskap som har stor inverkan på alla områden inom kosmologi och astrofysik, och som kommer att ligga till grund för kommande forskning inom områdena. Euclid skickades ut i rymden i juli 2023.
Ett av de nio databehandlingscentrumen inom Euclid (Finlands Euclid-databehandlingscentrum, SDC-FI) fungerar som en del av CDC-FI vid avdelningen för fysik i Helsingfors och stöds också av Helsinki Institute of Physics via Planck-Euclid-projektet.
Lisa är det första gravitationsvågs-observatoriet i rymden. Observatoriet består av tre satelliter som ligger 2,5 miljoner kilometer från varandra. Laserpulser som skickas mellan satelliterna gör det möjligt att upptäcka gravitationsvågor på mycket lägre frekvenser än vad som är möjligt från jorden. LISA kan till exempel observera supermassiva svarta hål som smälter samman med avlägsna galaxer, samt neutronstjärnor och svarta hål med stjärnmassa som faller in i supermassiva svarta hål. Dessa fenomen gör det möjligt för oss att med mycket hög precision testa vår teoretiska förståelse av gravitation i tidigare outforskade system och att begränsa den kosmologiska standardmodellen. LISA har också utformats för att på ett optimalt sätt upptäcka gravitationsvågor från fysikaliska processer i det tidiga universum, till exempel om ”påkopplingen” av Higgsfältet. Detta ger möjlighet till ett viktigt, kompletterande partikelfysikaliskt experiment som inte är möjligt med dagens och morgondagens partikelacceleratorer. LISA skjuts upp i mitten av 2030-talet, men modeller av olika objekt, datasimuleringar och analyser har redan börjat tas fram för att stödja de mer detaljerade faserna i planeringen.
Vårt förväntade bidrag till LISA är att tillhandahålla ett av de utlokaliserade databehandlingscentren (Data Computing Center, DCC) som en del av databehandlingssystemet för LISA. Vi deltar också i programvaruutvecklingen och systemdesignen. Dessutom arbetar två grupper i Helsingfors och en i Åbo med grundforskning kring LISA: