Publikationers samhälleliga genomslag

Samhällspåverkan kan analyseras med bibliometriska medel.

Med publikationsmetrik går det att påvisa interaktion som främjar det samhälleliga genomslaget. Forskarnas populärvetenskapliga och professionella publikationer samt den uppmärksamhet som vetenskapliga publikationer får i policydokument, webbmedier och genom patent är exempel på denna interaktion.

Populärvetenskapliga publikationer och publikationer i facktidskrifter

Publikationer som är avsedda för en yrkesgrupp och publikationer för allmänheten är ett centralt sätt för vetenskapen att påverka samhället. I undervisnings- och kulturministeriets klassificering av publikationstyper avses med sådana publikationer bland annat artiklar i facktidskrifter, fackböcker och artiklar i yrkesinriktade samlingsverk samt populärvetenskapliga verk, artiklar i tidskrifter och samlingsverk och populärvetenskapliga blogginlägg.

Att beakta vid användning av publikationsdata:

  • Antalet publikationer kan användas som stöd och bevis vid en kvalitativ beskrivning.
  • Databaserna innehåller inte nödvändigtvis information om alla populärvetenskapliga och professionella publikationer.
  • Inom olika vetenskapsområden har publikationer för yrkesgrupper och publikationer för allmänheten olika betydelse, så mängderna kan variera.
  • Skillnaderna mellan vetenskapsområdena har inte undersökts tillräckligt, så fältnormering kan inte tillämpas.
  • I rapporteringen och beskrivningen är det bra att skilja åt de olika publikationstyperna.

 

Öppet tillgängliga publikationer

Publikationer som är öppet tillgängliga för alla hjälper ställa vetenskaplig kunskap till förfogande för samhällets bästa. Publikationers öppna tillgänglighet kan analyseras utifrån både antal och andel av den analyserade gruppen publikationer.

Observera följande:

  • Vetenskapsområdenas publikationspraxis påverkar också open access-publiceringen. Till exempel vetenskapliga artiklar är lättare att göra öppet tillgängliga än vetenskapliga böcker.
Publikationers citeringar i policydokument

Citeringar i policydokument, rekommendationer och utredningar visar hur forskningen nyttiggörs i samhället. Dokument och rekommendationer tas fram av bland annat internationella organisationer (t.ex. WHO, IPCC, EU), statliga organ (t.ex. ministerier), nationella organisationer (t.ex. Finska Läkarföreningen Duodecim), forskningsinstitut (t.ex. VTT, THL, SYKE, Meteorologiska institutet) och tankesmedjor (t.ex. SITRA). 

Observera följande:

  • Uppgifterna om antalet citerade publikationer kan användas som stöd och bevis vid en kvalitativ beskrivning.
  • Databaserna innehåller inte information om alla policydokument.
  • Sannolikheten att bli citerad i ett dokument varierar enligt vetenskapsområde, och normering är inte möjlig.
Omnämnanden i webbmedier

Uppmärksamheten som vetenskapliga publikationer får i webbmedier är en form av interaktion som främjar genomslag. Publikationers synlighet kan följas till exempel på nyhetssajter (Yle, Helsingin Sanomat, BBC) eller sociala medier (X, Facebook, Wikipedia). På webbplattformar kan de aktiva parterna bestå av publikationernas författare, andra forskare, journalister, redaktörer, politiker, privatpersoner och webbredaktioner.

Observera följande:

  • Uppgifter om omnämnanden i webbmedier kan användas som stöd och bevis vid en kvalitativ beskrivning.
  • Täckningen hos tjänsterna för uppföljning är bristfällig både för publikationerna och för tjänsterna som följs.
  • Uppmärksamheten kan vara av många slag, och det finns skäl att kontrollera innehållet innan det dras några slutsatser.
  • Fältnormering kan inte användas.