Antalet citeringar och publikationers genomslag

Antalet citeringar en publikation har fått visar hur mycket publikationen har använts i forskning efter att den publicerades. Citeringarna kan betraktas som ett tecken på hur nyttig publikationen har varit för vetenskapssamhället. 

Att beakta vid användning av antalet citeringar:

• Det är viktigt att beakta vetenskapsområdenas olika publicerings- och citeringspraxis samt publikationernas publiceringstidpunkt.
• Citeringar samlas långsamt. Det är en god idé att vänta åtminstone två år efter publiceringen innan en citeringsanalys genomförs.
• Antalet citeringar beror på vilken databas som används, och täckningen varierar.

En enhets andel publikationer bland de mest citerade publikationerna i världen kan granskas med hjälp av en TopX%-andel. Indikatorerna baserar sig på databasernas citeringsfördelningar: i databasen grupperas publikationer enligt publiceringsår, vetenskapsområde och publikationstyp, och för varje grupp bestäms en citeringsfördelning. Andelen TopX% beskriver hur stor andel av den analyserade gruppen publikationer som hör till de mest citerade publikationerna. Strävan är att på så sätt möjliggöra jämförelser mellan olika vetenskapsområden och tidsperioder.

Att beakta vid användning av TopX%-indikatorer:

• Indikatorerna beaktar endast en liten del av publikationerna.
• Procentgränsen är valfri (t.ex. Top 1 %, 5 %, 10 %, 15 %).
• Inom nyare vetenskapsområden kan antalet citeringar som samlats vara litet, och då finns det ännu inte en ändamålsenlig fördelning.
• Olika publikationstyper samlar citeringar på olika sätt.
• Skillnaderna i citeringsfördelning kan vara stora.
• Beräkningssätten varierar enligt databas.

Publikationers citeringsgenomslag i förhållande till andra publikationer kan mätas med hjälp av normerade citeringsgrader. I databasen skapas grupper av publikationer som har samma publikationsår och företräder samma vetenskapsområde och publikationstyp, och för varje grupp räknas det ut ett medelvärde för citeringarna. Antalet citeringar hos de publikationer som analyseras jämförs med gruppens medelvärde. Den normerade citeringsgraden visar huruvida de analyserade publikationerna har fått fler eller färre citeringar jämfört med genomsnittet för motsvarande publikationer. Till exempel värdet 1,78 betyder att antalet citeringar är 78 procent större än medelvärdet.

Exempel: En översiktsartikel har fått 15 citeringar. De översiktsartiklar som har publicerats i tidskrifter inom samma ämnesområde samma år har fått i genomsnitt 12 citeringar. Den normerade citeringsgraden blir då 15/12 = 1,25. Översiktsartikeln har fått 25 procent fler citeringar än motsvarande artiklar i genomsnitt.

Att beakta vid användningen av normerade citeringsgrader:

• Indikatorn baserar sig på ett medelvärde; enstaka högciterade publikationer kan höja värdet.
• I fråga om färska publikationer kan små förändringar i citeringarna påverka indikatorn mycket.
• Citeringsfördelningar är skeva; medelvärdet och medianen kan avvika.
• Beräkningssätten varierar enligt databas.

H-index är en indikator som kombinerar citeringsgenomslag och produktivitet. En forskares h-index har värdet h, när forskaren har h publikationer som har citerats minst h gånger. Till exempel värdet 10 betyder att forskaren har 10 publikationer som alla har citerats minst 10 gånger. 

Att beakta vid användning av h-index:

• Sinsemellan mycket olika publikationsprofiler kan ha samma h-index.
• H-index beaktar inte publikationens tidpunkt, vetenskapsområde eller typ.
• Värdet beror på vilken databas som används och dess täckning.
• Indexet kan inte vara större än det totala antalet publikationer.
• Indexet är fördelaktigt för områden där forskningsgrupperna är stora och där det publiceras mycket.
• Författarrollerna syns inte i indexet.
• En lång karriär ökar sannolikheten att indexet är högt.
• Enskilda betydelsefulla publikationer markeras inte.

För utvärdering av tidskrifter har det utvecklats citeringsbaserade indikatorer varav Impact Factor (impaktfaktor) är den mest kända. Impaktfaktorn beräknas årligen. Impaktfaktorn för 2024 berättar hur många citeringar de artiklar som publicerats under de två föregående åren (2022–2023) har fått i genomsnitt år 2024. Citeringsdata tas från databasen Web of Science.

Att beakta vid användning av Impact Factor:

• Impaktfaktorn mäter en tidskrifts citeringsgenomslag på kort sikt.
• En enskild artikels citeringsantal kan inte bedömas utifrån en tidskrifts IF på grund av den skeva citeringsfördelningen.
• En låg IF betyder inte att enskilda artiklar är av svag kvalitet eller mindre intressanta.
• Låg IF kan bero på att vetenskapsområdet är smalt och specialiserat eller stöder sig på äldre källor, eller på databasens täckning eller tidskriftens unga ålder.