Välj öppet material alltid om det är möjligt. En öppet tillgänglig kursbok kan användas av en större grupp studenter. Om du använder öppet tillgängliga kursböcker hamnar du inte i en situation där antalet samtidiga användare av e-material är begränsat eller där exemplaren av boken tar slut på biblioteket.  
 
Öppna kursböcker kan dessutom användas på distans även utan universitetets användarnamn. Ditt eget läromedel kan få en bred publik om du publicerar det open access.  
 
Helda Open Books  och Helsinki University Press är tjänster vid Helsingfors universitet som lämpar sig för att till exempel publicera läroböcker.

På Moodle kan du lägga in egna eller andras material som du har användningsrättigheter till. 

Det finns mycket fritt tillgängligt kursmaterial på nätet som du kan använda i din undervisning. I bibliotekets guide Opetuksen tuki hittar du tips på böcker som är fritt tillgängliga.  

I sin undervisning har lärare med vissa användningsvillkor rätt att använda även avgiftsbelagda material som biblioteket har anskaffat:  

  • Med Kopiostos licens får läraren lägga in på en sluten kursplattform (t.ex. Moodle) skannade utdrag ur tryckta publikationer såsom inhemska och utländska böcker och tidskrifter.  Kolla licensvillkoren på Kopiostos webbplats
  • Läraren får lägga ut material på en sluten kursplattform från flera avgiftsbelagda källor som biblioteket har anskaffat om kursens deltagare är studenter vid Helsingfors universitet. Tillåtna användningssätt bör alltid kontrolleras i användningsvillkoren för materialet.  Om du är osäker på hur du ska tolka användningsvillkoren för ett läromedel, kontakta biblioteket via e-post: e-library[at]helsinki.fi   
     
  • När du lägger till en länk i lärmiljön till en e-bok eller en e-artikel som biblioteket har anskaffat använd gärna en proxylänk som fungerar också på distans så att även de som studerar och arbetar hemifrån kan öppna länken. Skapa en distanslänk genom att lägga till adressen (http://login.libproxy.helsinki.fi/login?url=) före den egentliga adressen till materialet. 

När man definierar öppna läromedel kan man tillämpa t.ex. Unescos definition av öppna digitala lärresurser (OER, Open educational resources):  "Open Educational Resources are teaching, learning or research materials that are in the public domain or released with an intellectual property license that allows for free use, adaptation, and distribution." (Källa: UNESCO, 2016) 

Enligt Unescos definition är öppna läromedel material som fritt kan användas inom undervisning, lärande eller forskning, t.ex. kurser, videor, böcker, artiklar eller uppgiftspaket. De är antingen upphovsrättsligt fria eller licensierade med en licens som tillåter fri användning, bearbetning och spridning av materialet. 

En annan modell är 5R-modellen av amerikanen David Wiley som har utvecklat öppna läromedel. De fem r:en står för retain, revise, remix, reuse och redistribute. Grundtanken bakom modellen är att det finns olika skeden i användningen och utnyttjandet av öppna läromedel under vilka materialet utvecklas vidare. 

Om du vill dela dina läromedel öppet lönar det sig att välja en lämplig licens. Bekanta dig med licensiering i bibliotekets guide till open access-publicering (på finska och på engelska).  

I Instruktioner för undervisning finns information om hur du kan ta hänsyn till upphovsrätten när du gör läromedel öppet tillgängliga.

Också i fråga om öppna läromedel kan man använda olika referentgranskningsprocesser.  

När du utvärderar öppna läromedel fäst uppmärksamhet vid följande: 

  1. Vem eller vilken organisation har gjort materialet? 
  2. Finns det information om användningsvillkoren och om en eventuell licens?
  3. När har materialet reviderats senast och är det uppdaterat?
  4. Hurdant är materialet att använda och hur effektivt är det för sitt syfte?

Det finns många fördelar med att göra sina egna läromedel öppet tillgängliga. 

  • Öppna läromedel är tillgängliga för studenterna under hela lärandeprocessen, även efter att kursen har slutat. 
  • Om du publicerar dina läromedel open access ger du andra rätten att använda och vidareutveckla materialet. Detta kan leda till intressanta samarbetsformer som du annars inte skulle ha tänkt på.  
  • Open access-publicering gör det också möjligt för studenter att utveckla lärandeuppgifterna. 
  • Lärare som undervisar i samma kurs kan utnyttja de material som kollegan har publicerat open access. Öppna läromedel kan vara till nytta till exempel för en nybliven lärare som håller en grundkurs.   
  • Open access-material är också flexibelt användbara i distansstudier utan universitetets användarnamn.  
  • När materialet är fritt tillgängligt blir ditt material och kunnande synligt. Om man har gjort sina undervisningsmaterial öppet tillgängliga lönar det sig att lyfta fram det i meritförteckningen. T.ex. i Lärarakademins färdighetskriterier är öppenheten en del av en utmärkt förmåga att använda och utveckla läromedel. I Forskningsetiska delegationens modell till meritförteckning rekommenderas det att när forskare beskriver hur de har utvecklat sin undervisning och sina undervisningsmetoder lyfter de också fram de läromedel som de har publicerat open access.    
  • När du själv delar med dig av ditt material uppmuntrar du också andra att göra det. Tack vare ömsesidighetsprincipen har du mer material för dina egna studenter.

I din undervisning kan du använda videor som du själv har gjort eller CC-licensierade videor som andra har gjort. 

En del av de videor som har publicerats via Helsingfors universitet Unitube-tjänster får användas i undervisningssyfte med CC-licensen.  

Du hittar mer information om att använda videor i undervisningen på webbplatsen Operight.