Frågor & svar

 

  • Vem kan delta? Kan man anmäla sig själv?

I början av studien (på 90-talet) bjöd vi in alla, som hade diabetes och deras släktingar (oberoende av om de hade diabetes eller inte). Då kunde man också själv anmäla sig till studien. Nu koncentrerar vi oss på att följa upp individer och familjer, som redan deltagit. Dock tar vi gärna med nya släktingar till dem, som har deltagit. I PPP-Botnia undersökningen inbjöds ungefär var 10:de 18-75-årig individ från vissa områden i Österbotten. Uppföljningsdelen gäller endast dessa individer. I 2019 kommer vi att kalla in en ny grupp av 18-29 -åringar för grundscreening. Deltagarna i studien har utvalts slumpmässigt från Befolkningsregistret.

  • Har jag diabetes?

Om blodsockret (plasmaglukos) är högre än 7 mmol/l fastande eller ≥ 11.1 två timmar efter en sockerbelastning, har du diabetes. Om du inte är med i Botnia-projektet, kan du göra ett risktest. Om du får > 15 poäng i den, kontakta hälsocentral eller arbetshälsovård för mätning av blodsockret.

  • Om min släkting har endast diet- eller tablettbehandling, kan det vara fråga om diabetes?

Visst! De flesta med typ 2 diabetes behandlas med diet eller tabletter. Många tror att de inte har diabetes utan ”bara lite stegrat socker”. Oftast har de diabetes. Sedan finns det ett stort antal människor, som inte vet att de har diabetes.

  • Min mor har diabetes, borde jag gå på kontroller?

Ja, åtminstone om du har övervikt och inte rör dig mycket. Om en förälder har typ 2 diabetes, är barnets risk 40% att utveckla diabetes (om båda har typ 2 diabetes, är risken 80%

  • Hur stor risk har mina barn att få diabetes?

Om du har själv typ 2 diabetes, är barnens risk 40% att utveckla diabetes. Om också din make/maka har diabetes, är risken 80%. Om du har själv typ 1 diabetes och är kvinna, är barnens risk 4% att utveckla typ 1 diabetes. Om du är man, är risken lite större, 6%. Om du har MODY-diabetes, är barnens risk 50%.

  • Varför får jag inte veta svaren från DNA-proverna?

Det finns tusentals olika DNA-analyser - vissa görs för alla, vissa för mindre utvalda grupper. Alltid då något nytt kommer fram, analyseras DNA av vissa individer på nytt. Något slutgiltigt svar får vi aldrig. DNA-svar kan än så länge inte tolkas på en individuell nivå. Vi kan säga, att vissa varianter medför en lite ökad risk i populationen, men denna risk är så liten, att det ofta inte betyder någonting för en individs risk om man inte samtidigt har andra riskgenotyper. Om vi däremot upptäcker en DNA-mutation, som vi vet är sjukdomsframkallande  (t.ex. MODY-mutation), informerar vi personen i fråga.

  • Varför får jag inte svaren från de övriga analyserna (Insulin, GAD-antikroppar)?

Dessa analyseras inte direkt efter besöket utan prover samlas och ett stort antal analyseras samtidigt, kan dröja länge. Det finns inga normala gränsvärden för insulin. Därmed är det svårt att tolka en individs insulinresultater. Relationen av insulin och glukos påverkas av flera faktorer – det är någonting vi forskar på i Botnia. GAD-antikroppsresultat har vi inte hittills gett ut för delvis samma skäl som gäller insulin. Dessutom har deras betydelse inte varit klar och vi har velat följa upp personer, som har antikroppar för att kunna se, om de påverkar insjuknandet i diabetes eller sjukdomsförloppet hos dem, som redan har diabetes.

  • Hur vet jag att jag har diabetes? Symptom?

Oftast har man inga symptom. Om sockervärdena är ordentligt höga, blir man trött och törstig (+ urinmängden ökar). Man kan också lättare får vissa infektioner. De flesta med typ 2 diabetes har haft diabetes länge utan att veta det. Det gäller att ta blodprovet. Om blodsockret är högre än 7 mmol/l fastande, har du diabetes. Om fastesockret är normalt men har du en stor risk för diabetes borde en sockerbelastning göras. Om 2-timmars värdet är ≥ 11.2 mmol/l efter en sockerbelastning, har du diabetes.

  • Vad innebär det att ha högt blodtryck? Vad är diastoliska och systoliska blodtrycket?

Blodtrycket påverkas av hur starkt hjärtat pumpar blodet, i vilken takt hjärtat pumpar blodet (= puls) och hur stor diametern av ådrorna är. Det är normalt att om man springer fort, stiger blodtrycket. Om däremot blodtrycket förblir högt också i vila, är de onormalt och kallas för högt blodtryck. I det långa loppet skadar det ständigt höga trycket kärlväggarna, som blir ännu stelare och därmed blir trycket ännu högre. Det leder till att hjärtat måste arbeta hårdare för att kunna pumpa blod mot trycket. Detta leder till hjärtsvikt. Allra högst är blodtrycket just då hjärtat pumpar ut blodet, det kallas för systoliskt blodtryck. Då hjärtat fylls innan det pumpar ut nästa sats är blodtrycket lägre, det kallas för diastoliskt blodtryck.

  • När får jag svar?

Oftast inom 2 månader. Vissa prover analyseras i hälsovårdcentralens laboratorie, dessa blir färdiga snabbt. För att kunna jämföra resultaten från olika centra på bästa möjliga sätt, analyseras de flesta proverna centralt i Helsingfors, då samlas prover och skickas dit varje eller varannan månad. Sedan fylls i svarsbrevet  och vår läkare går igenom resultaten och ger sitt utlåtande. Vid specialundersökningar kan det ta längre tid.

  • Varför förhöjer insulin blodsockret?

Det gör det inte! Med hjälp av insulin transporteras sockret in i cellerna och kan användas som energi. Men det stämmer att personer med typ 2 diabetes (eller risk för typ 2 diabetes) har ofta höga insulinnivåer. Det beror på att deras kropp är okänslig för insulin, dvs. de behöver mera insulin för att insulinet skulle ha önskad effekt.