Hälsa, kost och samhällsförändring

Forskningen inom detta temaområde fokuserar på konsumentbeteende och betydelser med anknytning till hälsa/välbefinnande och ätande, samt faktorer och trender som påverkar dessa beteenden och betydelser. Temaområdet inkluderar mikrostudier inom specifika områden av hälso- och socialvården och livsmedelskonsumtion; analys av mattrender i olika konsumentgrupper och faktorer som påverkar dem; hur ämnen om mat och hälsa behandlas och framställs i medierna; lekmanna-/expert-dynamiken i omtvistade ämnen som gäller hälsa och/eller mat; introducering och ibruktagande av ny teknik; forskning i och utveckling av välfärdstjänster; samt styrning av och policyer gällande konsumtion. Ett viktigt fokusområde är sociotekniska förändringar i konsumtionssamhället. Forskningen behandlar också både historiska utvecklingar som påverkar dagens konsumentbeteende och försök att förändra dessa beteenden i riktning mot en bättre framtid.

Studier inom temat använder sig av ett brett sortiment av forskningsgrepp. De baserar sig på konsumtionssociologi och konsumentstudier, teknik- och vetenskapsstudier, hälsans och sjukdomarnas sociologi, studier i governmentalitet, marknadsundersökning, analys av hälso- och socialpolitik, och hälsoförvaltningsvetenskap. Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder används. Forskningsmaterialet inkluderar historiska och samtida dokument och texter, intervjuer och gruppdiskussioner, enkäter och statistik och data från sociala medier.

Forskningen inom temat faller under tre bredare ämnesområden.

Ämnesområden

1. Omställningar till hållbart ätande

Aktuella projekt:

  • POPRASUS (Politics, practices and the transformative potential of sustainable diets) 2016–2020.
    Främjande av miljövänligt beteende har blivit en ny norm i kost- och miljöpolicyer. Förändringar i kosten har en enorm potential i kampen mot miljöproblem. Alltför lite socialvetenskaplig uppmärksamhet har riktats mot att styra kosten i en mer hållbar riktning. POPRASUS tar sig an denna lucka i kunskapen på många olika sätt. Vid Centret för konsumentforskning fokuserar vi på grupper som är föregångare inom hållbar matkonsumtion, t.ex. grupper som främjar användning av insekter som föda och REKO-ringar. Resultaten bidrar till den spirande vetenskapliga och samhälleliga debatten om hur man ska definiera hur en hållbar diet ser ut och vilka hinder det finns för den i den vardagliga konsumtionen, mellan olika konsumentgrupper och i institutionella sammanhang.

  • EE-TRANS (Eating and energy use reconfigured? Disruptions and novel transition pathways in food and energy systems) 2018–2022. I syfte att utveckla förståelsen av vilka förändringar som behövs för att omforma nuvarande produktions- och konsumtionsmönster kopplar detta projekt samman sociotekniska övergångsteorier och praktiska teorier med analyser av institutionella disruptioner (institutional disruptions) på nya sätt. Konsortiet analyserar två pågående omställningar: minskningen av köttkonsumtionen i syfte att övergå till ett mer hållbart livsmedelssystem, och utvecklingen av tekniker för ett fossilfritt energisystem. EE-TRANS analyserar de pågående övergångarna, och syftar till att utveckla koncept på mellannivå (middle-range concepts) för att förstå hur konsumtion och produktion omformas eller kan omformas eller störas för att få till stånd hållbarhetsomställningar.

2. Health, risk and lifestyle

Aktuella projekt:
   

  • +HEALTH (Making surplus health: lifestyle risk, consumption, and profit) 2017–2021
    Dagens hälsovård och förebyggande av sjukdomar handlar om att minska hälsorisker genom att förändra individernas livsstil (t.ex. kost och motion). Hälsa uppnås genom att upprätthålla en viss typ av livsstil, som man till viss del kan köpa sig till. Som en konsekvens av detta har hälsa blivit ett föremål för intensiv marknadsföring och konsumtion. Denna dynamik upprätthålls av en inbyggd logik inom riskperspektivet, där man hela tiden identifierar nya hälsorisker som kan förebyggas och marknadsföras. Skärningspunkten mellan strävan efter bättre hälsa och välbefinnande å ena sidan, och större marknadsandelar och avkastning å andra sidan, kallas överskottshälsa, surplus health. +HEALTH undersöker processen genom vilken hälsan har börjat definieras via risker och livsstil, och livsstilen har blivit ett objekt för konsumtion och ekonomisk vinning. Det empiriska fokuset ligger på hälsorisker och livsstilsval som anknyter till kost och ätande.

3. Forskning i mattrender

Aktuella projekt:

  • SSMA (Smarter Social Media Analytics) 2016–2018.
    SSMA undersöker och utvecklar metoder för att identifiera trender och fenomen i anknytning till kost och ätande med hjälp av stora mängder data från sociala medier. De viktigaste data tillhandahålls av Futusome Oy och består av en miljard finskspråkiga meddelanden från olika sociala medier (2001–2016). Andra dataset som används är enkätdata som samlats in av Taloustutkimus Oy (Suomi Syö 2007–2016) och de data om mängderna av vissa livsmedelsprodukter som köps varje vecka, som tillhandahålls av S-gruppen (2012–2016). Genom att jämföra dessa set av data med hjälp av beräkningsmetoder, kvantitativa och kvalitativa metoder, identifierar och analyserar SSMA nya kostrelaterade trender och fenomen.
  • RUOMU (Changing structures and competition issues in the Finnish food markets) 2016–2019.
    Inom ramen för detta projekt undersöker Centret för konsumentforskning förändringar i livsmedelskonsumtion, och analyserar pågående utvecklingar inom kost och ätande. Genom att analysera data om livsmedelskonsumtion i Statistikcentralens konsumtionsundersökning från 2016 har projektet undersökt förändringar i livsmedelskonsumtionen från 1990-talet till i dag. Fokus ligger på livsmedelsinköp i olika typer av hushåll 1998, 2006, 2012 och 2016. Med hjälp av en konsumentenkät (N=1000) studerar projektet tre teman: konsumenternas tilltro till och användning av detaljhandelns egna märkesvaror, konsumtion och acceptans av kött och vegetabiliska proteiner, samt villkoren för att använda insekter som föda ur konsumentens perspektiv.

Forskare:

Mikko Jauho, PhD, Adjunct professor
Outi Koskinen, Doctoral student
Senja Laakso, PhD, Postdoctoral researcher
Mari Niva, PhD, Adjunct professor (Professor at the Faculty of Educational Sciences, 2018-2021)
Essi Pöyry, PhD, Postdoctoral researcher

Publikationer

  • Aalto K (2018) Elintarvikkeiden kulutus kotitalouksissa vuonna 2016 ja muutokset vuosista 2012, 2006 ja 1998. Faculty of Social Sciences - Publications; nro 2018:80. Helsinki: Helsingin yliopisto, Kuluttajatutkimuskeskus.
  • Aitken M, Tully M P, Porteous C, Denegri S, Cunningham-Burley S, Banner N, Black C, Burgess M, Cross L, van Delden J, Ford E, Fox S, Fitzpatrick N, Gallacher K, Goddard C, Hassan L, Jamieson R, Jones K H, Kaarakainen M, Lugg-Widger F, McGrail K, McKenzie A, Moran R, Murtagh M J, Oswald M, Paprica A, Perrin N, Richards E V, Rouse J, Webb J, Willison D J 2018. Consensus Statement on Public Involvement and Engagement with Data-Intensive Health Research. International Journal of Population Data Science (in press).
  • Holm L, Lauridsen D, Lund TB, Gronow J, Niva M, Mäkelä J (2016) Changes in the social context and conduct of eating in four Nordic countries between 1997 and 2012. Appetite 103: 358–368.
  • Jallinoja P, Jauho M, Mäkelä J (2016) Newspaper debates on milk fats and vegetable oils in Finland, 1978–2013: An analysis of conflicts over risks, expertise, evidence and pleasure. Appetite 105, 274–282.
  • Jallinoja P, Niva M, Latvala T (2016) Future of sustainable eating? Examining the potential for expanding bean eating in a meat-eating culture. Futures 83: 4–14.
  • Jallinoja P, Jauho M, Pöyry E (2018) Miten Suomi söi 2008–2016? Erityisruokavaliot ja niiden taustatekijät. Yhteiskuntapolitiikka (in press).
  • Jallinoja P, Mäkelä J, Niva M (2018) Ruuan yltäkylläisyys ja rajat – sosiologisia havaintoja Suomesta. Duodecim 134: 1501–1507.
  • Jauho M (2016) The social construction of competence: Conceptions of science and expertise among proponents of the low-carbohydrate high-fat diet in Finland. Public Understanding of Science 25 (3), 332–345.
  • Jauho M (2016) Terveellisen syömisen ja liikkumisen edistäjät ja esteet - laadullinen katsaus. Teoksessa Borodulin K, Jallinoja P, Koivusalo M (toim.) Epäterveellinen ruokavalio, vähäinen liikunta ja polarisaatio: syyt, kustannukset ja ohjaustoimet. Helsinki: Valtioneuvoston kanslia, 32–55.
  • Jauho M (2017) Contesting lifestyle risk and gendering coronary candidacy: lay epidemiology of heart disease in Finland in the 1970s. Sociology of Health & Illness 39 (7), 1005–1018.
  • Jauho M (2018) Patients-in-waiting or chronically healthy individuals? People with elevated cholesterol talk about risk. Sociology of Health & Illness (in press).
  • Jauho M, Helén I (2018) Symptoms, signs, and risk factors: Epidemiological reasoning in coronary heart disease and depression management. History of the Human Sciences 31 (1), 56–73.
  • Jauho M, Meskus M (2017) Tieteen- ja teknologiantutkimuksen näkökulma terveyteen. Teoksessa: Karvonen S, Kestilä L, Mäki-Opas T (toim.) Terveyssosiologian linjoja. Helsinki: Gaudeamus, 125–140.
  • Jauho M, Mäkelä J, Niva M (2016) Weight management, a compound practice of healthy eating and slimming? Sociological Research Online 21 (2) 5.
  • Kahma N, Mäkelä J, Niva M, Ganskau E, Minina V (2016) Convenience food consumption in the Nordic countries and St. Petersburg Area. International Journal of Consumer Studies 40: 492–500.
  • Laakso S (2017) Creating New Food Practices: A Case Study on Leftover Lunch Service. Food, Culture & Society 20(4), 631–650.
  • Mäkelä J, Niva M (2016) Citizens and sustainable culinary cultures. In Paloviita A, Järvelä, M (eds.):  Climate Change Adaptation and Food Supply Chain Management. Routledge, 172–182.
  • Niva M (2017) Online weight-loss services and a calculative practice of slimming. Health 21 (4), 409–424.
  • Niva M, Jallinoja P (2018) Taking a stand through food choices? Characteristics of political food consumption and consumers in Finland. Ecological Economics 154, 349–360.
  • Peura-Kapanen L, Jallinoja P, Kaarakainen M (2017) Acceptability of convenience food among older people. SAGE Open 7 (1), 1–11.
  • Santaoja M, Niva M (2018) Hyönteissyönnin etiikka, ekologia ja estetiikka. Niin & näin 25 (3), 77–87.
  • Soila T, Kaarakainen M (2018) Potilaasta kuluttajaksi? Sosiaali- ja terveyspalveluiden asiakkuuksien rakenteellinen muutos mediassa 2007–2017. Hallinnon Tutkimus 37 (4), 269–284.
  • Vainio A, Niva M, Jallinoja P, Latvala T (2016) From beef to beans: Eating motives and the replacement of animal proteins with plant proteins among Finnish consumers. Appetite 106: 92–100.