Data, individen och samhället

Forskningsgruppen Data, individen och samhället (Data, Self and Society) vid Centret för konsumentforskning undersöker hur datafiering, d.v.s. att omsätta olika aspekter av livet till kvantifierbara data, främjas, utövas, analyseras och tas emot i dagens samhälle. Den pågående forskningen faller under tre teman:

Egenmätning och att leva med data

Den kraftigt växande forskningen i kroppsnära teknik och egenmätning återspeglar vår ständigt ökande användning av digital teknik i vardagen. Egenmätningens utmärkande drag är att människor konfronteras med individuell information om dem själva, t.ex. information om deras stressnivå, hur de sover eller äter, eller hur många steg de tar under dagen. Med hjälp av egenmätning försöker man använda sig av personliga dataströmmar för att dela in livet i begripliga och kontrollerbara segment. Livet blir någonting man kan koda och utvärdera med hjälp av algoritmer.

Vi studerar egenmätning (the Quantified Self) och hur vanliga människor hittar, eller inte hittar, värde i att konfronteras med sina personliga data. Färska publikationer diskuterar samevolution med teknik för egenmätning, olika former av mätning av känslor och den personliga metrikens situationellt objektiva karaktär. Vi visar att forskningen i datahantering och datafiering kan dra nytta av en grundligare analys av det vardagliga livet. Målet är att kritiskt granska det aktiva och ständigt skiftande arbetet med personliga dataströmmar. Ett nyligen påbörjat projekt bygger vidare på denna forskning genom att fokusera på vardagliga uppfattningar om algoritmer och hur tjänstemän och politiker diskuterar algoritmernas roll i det politiska beslutsfattandet.

Digitala metoder och explorativ dataanalys

Citizen Mindscapes (sidan på finska) är ett projekt som behandlar öppna data. Vi undersöker data från ett diskussionsforum på nätet, Suomi24. Forumet innehåller tiotals miljoner meddelanden från en tidsperiod på 15 år. Analys av stora mängder data kräver att forskarna tillägnar sig en ny typ av reflektion och nya forskningsperspektiv. I färska publikationer undersöker vi datafiering av hat och granskar data från Suomi24 ur perspektivet av den konceptuella metaforen ”trasiga data” (broken data). Vi använder oss av dataanalys för att utveckla verktyg och ramar för att förstå hur diskussionslandskap och teman utvecklas med tiden. Genom att identifiera praxis och engagemang på nätet kan vi främja utvecklingen och förståelsen av digitala forskningsmetoder som gör det möjligt för forskarna att få en mer detaljerad bild av produktionen och analysen av data samt fördjupa förståelsen av hur temporala aspekter av socialt liv, eller diskussioner på sociala medier, påverkar, styr och begränsar deltagarna.

Smarter Social Media Analytics (sidan på engelska) undersöker och utvecklar metoder för att identifiera trender och fenomen med hjälp av stora mängder data från sociala medier. Vi använder oss av alla data på nätforumet Suomi24 (se ovan) och alla data som har samlats in och ägs av Futusome Oy. Materialet omfattar cirka en miljard finskspråkiga meddelanden på olika sociala medier (2001–2016). Som jämförelse används enkätdata som samlats in av Taloustutkimus Oy (2007–2016). Genom att jämföra dessa data med hjälp av både beräkningsmetoder och kvalitativa metoder, utvecklar och validerar vi algoritmer som identifierar och förklarar trender och fenomen på uppgång i diskussionerna på nätet. För tillfället fokuserar vi på olika matrelaterade trender. Projektet undersöker samtidigt med hjälp av en etnografisk approach hur data används och omformas till kunskap av företag inom dataanalys, samt vilka epistemologiska överväganden som ger ramar för data, metoder för dataanalys och visualiseringar.

Datafierad makt och digitala medborgare

Det tredje temat undersöker olika former av datafierad makt och konsekvenserna av dem. Vi studerar dataekonomins utveckling, datafiering av hälsa och reaktioner på övervakningsekonomi. Vår forskning bygger på uppfattningen om att programvara och algoritmer producerar data och använder dem på vissa, specifika sätt, vilket ger upphov till sociala, politiska och ekonomiska konsekvenser. Vi följer hur marknaden utvecklas genom att studera uppstartsföretags visioner och mål och kooperativa föreningar som har som mål att med hjälp av teknik, plattformar och affärsstrategier förändra det nuvarande dataekonomiska fältet och formerna av digitalt arbete. Vi analyserar också patent med anknytning till användning av personuppgifter och användar-/konsumentaktivitet i relation till modeller för hantering av personuppgifter, allt från distribuerade modeller som baserar sig på blockkedjor, till de ledande amerikanska teknikjättarnas modeller. Projektet, som heter Becoming Data Citizens, undersöker sociala och politiska alternativ som strävar efter en mer genomskinlig och medborgarorienterad dataanvändning. Vi studerar dataaktivism genom att utveckla begreppet icke-datacentrerad dataaktivism.

Forskningsgruppen:

Tillsammans med:

  • Vassilis Charitsis
  • Nina Janasik-Honkela
  • Krista Lagus
  • Tuukka Lehtiniemi
  • Juho Pääkkönen
  • Essi Pöyry

Senast publikationer:

  • Janasik-Honkela, N. (2018). Reclaiming Melancholy by Emotion Tracking? Datafication of Emotions in Health Care and at the Workplace. Open Cultural Studies 1(1), 549-558.
  • Kristensen, D and Ruckenstein, M. (2018) Co-evolving with self-tracking technologies. New Media and Society.
  • Pink, S. Ruckenstein, M. Willim, R. and Duque, M. (2018). Broken data: Conceptualising data in an emerging world. Big Data & Society, 5(1), 2053951717753228.
  • Pöyry, E.; Laaksonen, S-M.; Kekkonen, A. & Pääkkönen, J. (2018). Anatomy of Viral Social Media Events. In Proceedings of HICSS’2018, Hawaii, US, January 2018.
  • Pantzar M. and Ruckenstein M. (2017): Living the metrics: Self-tracking and situated objectivity. Digital Health.  https://doi.org/10.1177/2055207617712590
  • Pantzar, M., Ruckenstein, M., & Mustonen, V. (2017). Social rhythms of the heart. Health Sociology Review, 26(1), 22-37.
  • Ruckenstein, M. (2017). Keeping data alive: talking DTC genetic testing. Information, Communication & Society, 20(7), 1024-1039.
  • Ruckenstein, M. and Pantzar, M. (2017). Beyond the quantified self: Thematic exploration of a dataistic paradigm. New Media & Society, 19(3), 401-418.
  • Ruckenstein, M, and M Pantzar, (2015) Datafied life: Techno-Anthropology as a site for exploration and experimentation, Techne, 19 (2): 191-210.

Publikationer på finska:

  • Pantzar, M. (2017) Kuluttajakansalainen datataloudessa. Tieteessä tapahtuu 35(5): 21-26.
  • Ylisiurua, M. (2017). Aihemallinnuksen mahdollisuudet sosiaalisen median aineistojen jäsentämisessä – terveyskeskustelu Suomi24-verkkopalstalla. Kulutustutkimus.Nyt. 11(2), 44-67.
  • Janasik-Honkela, N., & Ruckenstein, M. (2016) My Data: Teknologian orjuudesta digitaaliseen vastarintaan. Tieteessä tapahtuu 34(2): 11-19.
  • Laaksonen, S-M. (2016). Sosiaalinen media – tutkimusaineiston hankala aarrearkku. Sosiaalilääketieteellinen aikakauslehti 53(2), 145-146. [link]
  • Lagus, K., Pantzar, M., Ruckenstein, M. & Ylisiurua, M. (2016) Suomi24: muodonantoa aineistolle. Valtiotieteellisen tiedekunnan julkaisuja 10. Helsinki: Helsingin yliopisto.
  • Ruckenstein, M. (2016) Algoritmin valta ja toimittajan vastahanka. In: Maito tappaa ja muita outoja tiedeuutisia. U. Järvi, T. Tammi (eds). Tampere: Vastapaino.
  • Lagus, K., Pantzar, M., & Ruckenstein, M. (2015) Keskustelun tunneaallot: Suomi24-hanke. Tieteessä tapahtuu, 33(6):39-41.