F&S: Bevarande av forskningsdata

Frågor och svar om Helsingfors universitets Datakatalog, metadata och bevarande av forskningsdata.
Varför bevaras forskningsdata?

Ansvarsfullt bevarande av forskningsdata är en del av målen för öppen vetenskap, som även Helsingfors universitet har förbundit sig till. Till principerna för öppen vetenskap hör att forskningsdata ska vara så öppna som möjligt och så slutna som nödvändigt. Forskarna, forskarsamfundet och samhället drar nytta av att data som samlats in kan användas på så många olika sätt som möjligt.
 

Var kan jag publicera forskningsdata?

Om dina forskningsdata inte innehåller känsliga uppgifter eller personuppgifter som omfattas av GDPR rekommenderar vi att du publicerar data i en lämplig lagringstjänst, dvs. ett datalager. De flesta datalager låter dig välja om uppgifterna är helt öppna (direkt nedladdningsbara från webbplatsen) eller om de kan begäras ut från den ursprungliga forskaren, t.ex. i utbyte mot en forskningsplan (begränsad tillgång). Det är också ofta möjligt att sätta ett embargo på uppgifterna av ett motiverat skäl.

Var kan jag publicera känsliga forskningsdata?

Om dina data innehåller känslig information och det inte är möjligt att t.ex. anonymisera dem finns det ofta inget lämpligt arkiv för dem. Du kan dock alltid publicera metadata för dina data - detta överensstämmer också med FAIR-principerna som öppen vetenskap och donatorer kräver att man följer.

Genom att skicka in dina forskningsmetadata till Datakatalogen får du en DOI för citering.

Vilken tjänst rekommenderar Helsingfors universitet för publicering av forskningsdata?

I allmänhet väljer du ett förvar enligt följande:

  1. Om forskningsdata kan göras tillgängliga för andra utan begränsning rekommenderar vi i första hand ett disciplinspecifikt arkiv, och om det inte finns något sådant, då .
  2. Om det finns restriktioner för tillgängligheten av data kan vara ett lämpligt alternativ.
  3. Om materialet är nationellt betydelsefullt, unikt eller av andra skäl bör bevaras för kommande generationer, rekommenderar vi långtidsbevarande i .

Eftersom det finns så många alternativ hjälper vi dig gärna att välja rätt förvaringstjänst.

När ska jag beskriva mina forskningsdata?

Vi rekommenderar att du redan från början ser till att dokumentera din forskning, eftersom det är mycket svårt att komma ihåg detaljerna i efterhand. God hantering av forskningsdata innebär att dokumentationen ingår som en del av forskningen. Det hjälper dig till exempel om du behöver granska analyser som gjorts tidigare. Om data kan göras tillgängliga för andra forskare hjälper en noggrann beskrivning dem att förstå vad dina data handlar om och vad som har gjorts med dem.

När du ska publicera den beskrivande informationen (metadata) beror i viss mån på dina egna behov. I allmänhet rekommenderar vi dock att du beskriver dina data åtminstone i slutet av ditt forskningsprojekt. Du kan t.ex. göra detta samtidigt som du själv arkiverar forskningsartiklarna.

Hur får jag en DOI för mina forskningsdata?

DOI-identifieraren kommer från det arkiv där data publiceras. Se därför till att det repositorium du väljer tilldelar DOI-identifierare till forskningsdata. Alternativt kan du beskriva dina data i Datakatalogen och få en DOI för metadata på detta sätt.

Tilldelas DOI till forskningsdata eller till dess metadata?

Om data publiceras i ett datalager kommer data att tilldelas en DOI. Om data beskrivs, t.ex. i Datakatalogen (i vilket fall själva data inte publiceras), tilldelas en DOI till databeskrivningen (dvs. metadata).

Vad är Databanken?

Databanken är en bevarande tjänst som tillhandahålls av Helsingfors universitet och erbjuder en 5-15 års lagringsperiod för data som produceras inom universitetet och som inte kan lagras i något annat arkiv. Innan data deponeras kurateras de, dvs. deras kvalitet och lämplighet för bevarande kontrolleras. Uppgifterna lagras i Databanken i fryst form, dvs. deras innehåll kan inte redigeras i tjänsten.

Ansvar för Databankens kontaktperson

Varje dataset som lagras i Databanken måste ha två kontaktpersoner. Den utsedda kontaktpersonen ansvarar för att besvara förfrågningar om tillgång till forskningsdata och för att dela data, förutsatt att förfrågan anses vara motiverad och att användarvillkoren och etiska principer uppfylls. Dessutom kan kontaktpersonen ge vägledning om användningen av data, särskilt när beskrivningen av data inte är tillräcklig för att klargöra dess struktur eller innehåll.

Kan jag lagra mina data i både Databanken och Zenodo?

Detta är inte nödvändigt. Om uppgifterna är lämpliga för Zenodo ska de inte lagras i Databanken. Databanken är avsedd för uppgifter som inte har några andra lämpliga lagringsalternativ. Zenodo erbjuder en lagringsperiod på 25 år och direkt tillgång till uppgifterna för andra användare. Från Zenodo överförs uppgifternas metadata automatiskt till Datakatalogen, så länge som Helsingfors universitet läggs till som anknytningsorganisation.

Jag ska snart gå i pension, var ska jag lägga min data?

Fantastiskt att du funderar på detta! Vi hjälper dig att hitta det bästa alternativet för dina data. Vänligen kontakta oss via e-post: . Vi svarar vanligtvis inom ett par dagar. Se även

Utgivaren av min publikation ber mig att publicera data som är för stora för arkivet, vad ska jag göra?

Om utgivaren kräver att data ska publiceras, men storleken på data överskrider de storleksgränser som anges av repositorierna, kan de inte öppnas i sin helhet. En möjlighet är att skapa en representativ delmängd av de data som kan öppnas i repositoriet. En annan möjlighet är att beskriva data i sin helhet i Data catalogue, som kommer att tillhandahålla en DOI för metadata för data och kontaktuppgifter från vilka datasetet kan begäras om så önskas. Metadata för forskningsartikeln kan citeras från forskningsartikeln med hjälp av denna DOI. I båda fallen ska avsnittet Data availability statement i artikeln innehålla skälet till att data inte kunde öppnas helt och hållet och de sätt (skapande av underavsnitt/öppning av metadata) på vilka detta hinder löstes.

Jag vill publicera mina data utan information om skaparen. Hur kan jag göra det?

"I vissa fall vill man inte att informationen om dataskaparen ska vara offentlig information. Detta beror vanligtvis på en het offentlig debatt kring forskningsämnet. Sådana ämnen kan vara djurförsök, abort, näringslära osv. I sådana fall kan skaparen av forskningsdata vara anonym i datakatalogen. Det görs på följande sätt:  

Ange

  • I namnet på personen: Anonym
  • För personens organisation: Helsingfors universitet
  • För kontaktuppgifter:

Vänligen skicka e-post till med korrekta uppgiftslämnare. Data Support kommer att hålla ett register över dessa och kontakta dataskaparna om det finns några relevanta frågor om uppgifterna.