Välkommen på disputation

Disputationsformerna har utvecklats genom århundradena. Vid de olika fakulteterna råder det idag olika uppfattningar om formaliteterna vid disputationsakten. Vid vissa fakulteter håller man fast vid gamla traditioner, medan man vid andra vill skapa en seminarieliknande diskussionsatmosfär kring disputationen. Kustos, som utses av fakulteten, är disputationens officiella övervakare, med vilken man kan komma överens om detaljer i fråga om disputationen.

På denna sidan hittar både doktorander och medlemmarna i betygsnämnden information om disputationens förlopp och dess protokoll och traditioner. Anvisningar för doktorander gällande doktorsavhandlingens granskningsprocess hittar du på Instruktioner för studerande -webbplatsen. Fakulteternas anvisningar för förhandsgranskare och medlemmarna i betygsnämnden hittar du på fakulteternas webbsidor.

disputand – även respondent

kustos - disputationsaktens övervakare, utsedd av fakulteten

lectio praecursoria – disputandens inledningsanförande

karonka – kvällstillställning för att hedra opponenten

Disputationen ordnas tidigast ca fyra veckor efter att tillståndet beviljats, för att man skall ha tid att informera om disputationen.

Fakultetsrådet utser en opponent eller flera opponenter samt en kustos. Disputanden har om han eller hon så önskar rätt att till fakulteten framföra en anmärkning om valet av opponent.

Disputanden kommer med kustos och opponenten överens om tidpunkten för disputationen och reserverar disputationssalen vid universitetets lokalreservering samt informerar fakultetens kansli om disputationstidpunkten och -stället. Disputationsakterna börjar i allmänhet onsdagar och fredagar kl. 12 och lördagar kl. 10. I praktiken börjar de dock en ”akademisk kvart” senare.

Männen klär sig i allmänhet i frack och svart väst. Som klädsel vid disputationen duger också mörk kostym, prästdräkt eller militär uniform. Till fracken hör svarta strumpor och skor (inte lackskor). Vit bröstnäsduk går inte med svart väst. Kvinnorna klär sig i kort mörk dräkt eller svart dräkt, som är långärmad och inte öppen i halsen. Hatt och smycken hör inte till disputationsklädseln. Universitetet äger också ett antal disputationsmantlar. Mantlar kan beställas av vaktmästaren på gamla sidan i huvudbyggnaden (tel. (09) 191 22338). En utländsk opponent kan om han eller hon så önskar bära sitt eget universitets mantel eller låna Helsingfors universitets mantel. Om klädseln skall överenskommas med kustos och opponenten.

Kustos och opponenten håller, ifall de har doktorsgrad, sin doktorshatt i handen då de stiger in och går ut ur salen. Under disputationsakten ställer de hatten framför sig på bordet med lyran vänd mot publiken. Det finns inga anvisningar om hur publiken vid disputationen skall vara klädd.

Eftersom disputationen är offentlig, är den öppen för allmänheten. Det är alltså fullt lämpligt att komma till disputationsakten i vardagskläder. Det är kutym att de gäster som disputanden bjudit in klär sig i mörk kostym eller annars är något uppklädda.

Vid disputationsakten niar disputanden, opponenten och kustos i allmänhet varandra. Tilltalsorden ärade, högaktade, bästa kan användas, om de passar till de egna anförandena ("Ärade opponent").

Det är inte nödvändigt att följa vissa givna ordalydelser under akten. Om formaliteterna under akten kan man på förhand diskutera med kustos. Nedan ges exempel på ordalydelser som används vid traditionella disputationer.

Disputationen inleds, när deltagarna stiger in i salen och publiken stiger upp. Först stiger disputanden in i salen, därefter kustos som övervakar akten och till sist opponenten.

Kustos presenterar disputanden och opponenten och öppnar akten genom att säga till exempel: "I egenskap av kustos utsedd av fakulteten förklarar jag licentiat/magister/kandidat N.N.:s disputation inledd." Därefter sätter sig alla.

Disputanden håller stående sin lectio praecursoria, där han eller hon presenterar sitt arbete och sina forskningsmetoder under högst 20 minuter. Lectio praecursoria kan inledas till exempel med orden: "Ärade kustos, ärade opponent, bästa åhörare". Lectio hålls i allmänhet på samma språk som disputationen.

Efter att lectio praecursoria avslutats vänder sig disputanden mot opponenten och ber denne framföra sina anmärkningar genom att till exempel säga: "Jag ber Er, Ärade Opponent/Professor/Doktor N.N. att såsom av fakulteten utsedd opponent framställa de påpekanden/anmärkningar/observationer, som Ni finner att min doktorsavhandling ger anledning till."

Opponenten framför stående ett kortare yttrande, i vilken han eller hon berör den ställning och betydelse avhandlingens motivkrets intar inom vetenskapen samt andra likartade frågor av allmän natur. Efter detta yttrande sätter sig opponenten och disputanden.

Vid den egentliga granskningen går opponenten igenom arbetet börjande från titeln och behandlar sedan metodiken, källorna och slutledningarna. Disputanden besvarar kommentarerna och försvarar sina egna val, slutledningar och resultat.

Opponenten får använda högst fyra timmar för sin granskning, så att eventuella extra opponenter har tillräckligt med tid till sitt förfogande. Om granskningen drar ut på tiden, kan en paus hållas, vilket kustos meddelar om.

Efter avslutad granskning stiger opponenten och disputanden upp; opponenten avger sitt slutomdöme och anmäler (vanligen) att han eller hon föreslår för fakulteten att doktorsavhandlingen skall godkännas. Disputanden framför stående sitt tack till opponenten.

Efter detta ber disputanden de närvarande att framställa eventuella anmärkningar och frågor. Disputanden kan säga till exempel: "Efter detta uppmanar jag de ärade åhörare, som har något att påminna om/anmärka på/fråga om, att av ärade Kustos be om ordet." Kustos övervakar, att disputanden får svara på varje anmärkning och att man i de yttranden som görs inte avviker från ämnet.

Kustos förklarar slutligen stående disputationsakten avslutad. Akten får sammanlagt räcka högst sex timmar. Kustos och opponenten avlägsnar sig åter med doktorshatten i handen från salen i samma ordning som de kom in: först disputanden, sedan kustos och opponenten. Publiken applåderar inte och ger inte heller sitt bifall på annat sätt under akten. Gratulationer sparas till det ögonblick, då disputanden är utanför salen och har hunnit avtacka opponenten och kustos.

Ibland får disputanden blommor och presenter, som överräcks efter disputationsakten. Disputanden gör klokt i att på förhand ordna så att presenterna kan transporteras hem.

Efter disputationsakten kan disputanden gå på lunch med opponenten och kustos. Disputanden kan också bjuda på doktorskaffe efter akten.

Karonkan är en gammal akademisk tradition. Ordet karonka kommer från dimininutivformen av det ryska ordet korona (krona). Ordet har alltså samband med ordet koronovanije, kröning. Karonkan är disputationsprocessens avslutningsfest, som disputanden ordnar för att tacka opponenten, kustos och de övriga som haft inflytande på arbetet. Nuförtiden kan man till karonkan förutom den akademiska publiken bjuda in också släkt och vänner. I det följande berättas lite om sedvänjor i anslutning till den traditionella karonkan.

Inbjudan till karonkan

Eftersom doktorsavhandlingens öde blir formellt klart först i slutet av disputationsakten, var det förr inte brukligt att skicka inbjudningar på förhand. Enligt gammal sed frågade disputanden av opponenten före disputationsakten, om han kunde börja förbereda middagen och efter att ha fått positivt svar gav han "antydningar" om saken till sina gäster. Numera skickar disputanden inbjudningarna på förhand. Ett disputationstillstånd från fakulteten garanterar redan kvaliteten på avhandlingen. Varje disputand utformar inbjudan efter egen smak men det är bra om det på inbjudan anges hur gästerna skall klä sig, i synnerhet om disputanden inte vill ha en gammaldags frack- och aftondräktstillställning eller vill ge olika klädalternativ.

Förutom opponenten och kustos inbjuds till karonkan de professorer, till vilkas område doktorsavhandlingen hör samt övriga som assisterat i avhandlingsarbetet. De "extra opponenterna" vid disputationsakten dvs. de personer som framfört frågor och anmärkningar, har man tidigare brukat bjuda till karonkan, men enligt en oskriven lag tar de inte emot inbjudan.

Plats

Karonkan kan ordnas hemma, på restaurang, i nationens eller den egna institutionens lokaler.

Klädsel

Männen klär sig i allmänhet i frack och vit väst (svart väst vid disputationsakten). Damerna har aftondräkt. Disputanten har en svart aftondräkt. Svart är den traditionella akademiska festfärgen, men det har numera blivit vanligare också med färggranna kläder. Alternativet till frack är mörk kostym, varvid damerna skall ha en kort festdräkt. Om disputanden önskar annorlunda klädsel, är det bäst att nämna om detta i inbjudan.

Bordsplacering

Disputanden är kvällens värd eller värdinna, och opponenten är hedersgäst. Hedersgästen plats vid bordet är till höger om disputanden. Om det har funnits två opponenter vid disputationsakten, placeras de på båda sidor om disputanden. Följande i sittordningen är kustos, till vänster om eller mitt emot disputanden. Därefter följer de övriga gästerna, i allmänhet i akademisk prestationsordning.

Program

På karonkan bjuder disputanden på mat, dryck och eventuellt annat program. Allra först önskar disputanden de närvarande välkomna innan måltiden börjar.

Talen hålls först efter maten dvs. under kaffet. Disputanden tackar i sitt eget tal opponenten och de övriga som assisterat i arbetet. Opponentens svarstal går i allmänhet i en lätt och saklig stil, inte för festlig eller allvarlig. Följande taltur är reserverad för kustos ifall denna så önskar. Därefter har de övriga närvarande ordet i den ordningsföljd, som disputanden nämnde dem i sitt eget tal. De anhöriga nämns, ifall man vill tacka dem, först i slutet av talet.

Efter disputationsakten och festligheterna följer doktorsavhandlingens godkännande samt beviljandet av doktorsexamen vid fakulteten.

Opponenten ger fakultetsrådet ett motiverat skriftligt utlåtande om doktorsavhandlingen inom två veckor efter disputationsakten. I sitt utlåtande föreslår han eller hon att avhandlingen godkänns eller underkänns. Opponenten kan också föreslå ett vitsord för avhandlingen.

Disputanden har möjlighet att bemöta opponentens utlåtande.

Fakultetsrådet fattar beslutet om att godkänna eller underkänna doktorsavhandlingen samt om det vitsord med vilket den skall bedömas. Vid bedömningen beaktas också disputandens försvar under disputationsakten.

Efter att doktorsavhandlingen har godkänts vid fakultetsrådets möte, besluter dekanus om beviljandet av examen. Examensbetyget kan mottas antingen vid en traditionell publik eller avhämtas direkt från fakultetens kansli efter några veckor. Publiken är en enkel tillställning där diplomen överräcks, eventuellt också med mindre servering.

Den som avlagt doktorsexamen beviljas samtidigt doktorsgrad. Rätt att bära doktorsinsignier, doktorshatt och –svärd beviljas i allmänhet vid en solenn promotion, i vilken man kan delta antingen som närvarande eller frånvarande.

Ursprungligen ingick deltagande i disputationsakter som en del av studierna. Deras ändamål var enligt Porthan att öva upp studenterna att snabbt fatta saker, klart uttala sina tankar, betrakta saker från flera olika sidor och att skilja mellan huvudsaker och bisaker. Professorn utarbetade en avhandling, som hans elever sedan försvarade och opponerade. Disputationerna var enskilda för nybörjarna, men offentliga för de längre hunna. Ibland behandlade professorn ett ämne i flera på varandra följande avhandlingar och av kandidaten krävdes endast att han var insatt i frågan och avhandlingens innehåll, så att han kunde försvara den självständigt.

Filosofie magisters- och filosofie doktorsgraden avskildes först i 1828 års statuter från varandra, varvid det för doktorsgraden krävdes en särskild avhandling. Kandidaterna skulle också hålla föreläsningar, vanligen en. Av den här föreläsningen återstår numera inledningsanförandet vid disputationsakten, lectio praecursoria.