Lärarskapet förändras – karriäruppföljning behövs

Läraryrket befinner sig i förändring. Utbildningen ska formas så att den motsvarar kompetensbehoven, men till det behövs kunskap om arbetslivet. Karriäruppföljningarna är ett utmärkt verktyg att ta fram den kunskapen.

Pedagogiska fakultetens prodekanus med ansvar för undervisningen Leena Krokfors anser att den nuvarande lärarutbildningen ger grundläggande färdigheter för arbetslivet. Allt ryms ändå inte med. Läraryrket har traditionellt ansetts vara tryggt och stabilt, men inom yrket har det skett förändringar.

– Enligt karriäruppföljningarna stannar lärare rätt länge på samma arbetsplats. Men ute på fältet rör det garanterat på sig, t.ex. på grund av läroplansreformen som trädde i kraft 2016, konstaterar Krokfors.

Den finländska lärarutbildningen är av ytterst hög kvalitet även med internationella mått. I fjol placerade sig Pedagogiska fakulteten på plats 35 i den globala Times Higher Education-universitetsrankningen.

– Det är alldeles tydligt att vi gör något rätt. Den sjunkande trenden när det gäller att besvara karriärenkäter är däremot oroväckande. Får vi tillräckligt med information om arbetslivet? undrar Krokfors.

Utbildningen utvecklas i enlighet med den förändrade yrkesrollen

I arbetet möter en nybliven lärare många utmaningar som utbildningen inte nödvändigtvis har förberett en på. Plötsligt ska du hjälpa tio elever få på sig skridskorna eller ingripa när en elev hotar kvävas av en matbit.

Krokfors, som själv forskar i lärarens arbete, kallar det för en chockstart i yrket.

Förändringarna inom yrket självt handlar t.ex. om ett ökat behov av pedagogiskt ledarskap.

– Kraven på vad man ska kunna i dagens kunskapsintensiva samhälle förändras så snabbt att vi inte hinner rusta våra studenter. Å andra sidan har nivån på lärarutbildningen höjts så att läraren ändå har förmåga att proaktivt ta sig an arbetslivets problem, beskriver Krokfors nuläget.

Lärarens yrkeskunskap vilar idag på universitetets grundutbildning, på induktionen som ska stödja den tidiga karriären och på fortbildning. Av dessa har fortbildningen hört till kommunens ansvar, en något splittrad lösning. Därför vill man nu i hela landet öka universitetens ansvar för fortbildningen.

– Vi borde vara bättre på att identifiera den professionella utvecklingen i ett långtidsperspektiv. Livslångt lärande är det enda som lärarskapet kan bygga på.

Karriäruppföljningar hjälper identifiera kompetensbehov

I den stora utbildningsreformen som genomförts vid Helsingfors universitet har man fäst avseende vid önskad kompetens och arbetslivsrelevans. Lärarutbildningen och dess framtid dryftades på nationell nivå i Lärarutbildningsforumet vars verksamhetsperiod pågick till slutet av 2016.

– I båda sammanhangen identifierades faktorer som ligger bakom förändringar i branschen och som gör att det krävs kännedom och observationer om arbetslivet för att kunna skapa en utbildning som motsvarar yrkesutvecklingen. Allt behöver inte fixas själv – högkvalitativ forskningsbaserad undervisning finns också vid andra fakulteter, säger Krokfors.

Högskolornas karriäruppföljningar har genomförts i cirka tio år och de är centrala verktyg för att ta fram information om arbetslivet. Höstens enkät riktar sig till magistrar som avlagt examen 2012 och doktorer som avlagt examen 2014.

– Karriäruppföljningarna hör till våra viktigaste verktyg. Jag uppmuntrar alla nyexaminerade att svara på enkäten och berätta om de förändringar och behov som gäller deras arbete, så att vi kan rikta in utbildningens resurser där det behövs, säger Leena Krokfors.

Dags för karriäruppföljningen – varje svar räknas

Uni­ver­si­te­tens kar­riärupp­följ­ning

Universiteten använder enkäter för att samla information om hur deras studenter placerar sig i arbetslivet efter examen och om arbetslivets kompetensbehov.

Karriäruppföljningen genomförs av universitetens karriär- och rekryteringstjänsters nätverk Aarresaari.

Den aktuella karriäruppföljningen riktar sig till dem som tagit högre högskoleexamen, barnträdgårdslärarexamen eller farmaceutexamen 2012 och dem som tagit doktorsexamen 2014.

Informationen används bl.a. inom studievägledningen, i utvecklingen av utbildningen och undervisningen och i forskningen om universitetsutbildades yrkeskarriärer.

Svaren behandlas konfidentiellt och resultaten rapporteras så att enskilda respondenter inte kan identifieras. Materialet från uppföljningarna förvaras anonymiserat och i elektronisk form i Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv.

Läs mer om tidigare karriäruppföljningar