Undervisningen måste väcka känslor
TES 1 | Informationsöverföring allena är inte tillräckligt. Undervisningen måste väcka känslor och ta i beaktande elevernas intresse.
– Undervisningen måste beakta barnens intressen och alla behöver inte göra samma saker, säger professorn i pedagogik Kristiina Kumpulainen.
Om inlärningen sker utifrån elevens egen motivation är det sannolikare att han eller hon anstränger sig, även om vissa saker är svåra.
I skolorna har man traditionellt fokuserat på informationen och känslorna har hamnat i bakgrunden, även om dessa reglerar inlärningen. Om en elev inte finner ett ämne intressant, försvåras inlärningen. Det är dock möjligt att väcka intresse för ett ämne.
– Att intressera sig för saker är en medfödd egenskap hos människan, men omständigheterna kan förlama den, påpekar Kumpulainen.
Kreativitet och interaktivitet istället för pluggande
TES 2 | Mer undervisning i interaktivitet och kreativt tänkande i skolorna. Dessa behövs i arbetslivet och kan inte utlokaliseras till artificiell intelligens.
Artificiell intelligens kommer inom kort att kunna sköta en stor del rutinmässiga uppgifter. För människor återstår uppgifter som saknar en färdig och tydlig lösning.
– Därför borde man i skolorna fokusera på att lära ut sådana färdigheter som en maskin inte klarar av. Sådana är i synnerhet interaktivitet och kreativt tänkande som kan anpassas till förändrade situationer, berättar forskare Katri Saarikivi vid enheten för kognitiv hjärnforskning.
I dagens skolor betonas bra minne och logisk-rationell slutledning.
– Det är väsentligare att veta var man kan hitta informationen och bestämma om den är tillförlitlig. Skolans viktigaste uppgift är att undervisa i inlärning. Det är en färdighet som man behöver genom hela livet, betonar Saarikivi.
Upp med dörrarna och ut ur klassrummet
TES 3 | Lärarna måste samarbeta mera med fostrare utanför skolan. Utflykter och virtuella material öppnar skolans dörrar till den omgivande världen.
– Den läroboksbundna pedagogiken har nått vägs ände. Den förhindrar lärare från att utnyttja otaliga möjligheter utanför skolan, säger professor Leena Krokfors vid institutionen för lärarutbildning vid Helsingfors universitet.
Enligt Krokfors forskning lönar det sig att ibland undervisa barnen utanför skolan, eftersom det ökar deras självförtroende och förtroende för sina egna förmågor på ett annat sätt än traditionell undervisning i klassrum. Krokfors uppmanar lärare att också samarbeta med aktörer utanför skolan, så som elevernas föräldrar eller föreningar.
– Inlärningen är som bäst då barnet idkar sin hobby. Då sker inlärningen lättare och mer omfattande än på andra sätt. Varför gör vi då skillnad på hobbyer och skola, studier och arbete, frågar å sin sida forskningsledare Mari Tervaniemi.
Anpassningsbara och inspirerande lokaler främjar inlärning
TES 4 | Inlärningsmiljön måste göras inspirerande. Utrymmeslösningar och tekniska apparater stöder inlärningen men undervisningen bör inte utvecklas på deras villkor.
– En normal person lär sig inte genom att enbart lyssna när någon talar. Man lär sig heller inte arbete genom passivt lyssnande, säger professorn i pedagogisk psykologi Kirsti Lonka.
Enligt Lonka kan en stor del av ordningsstörningarna i skolorna uppstå på grund av långtråkighet. Långtråkighet ökar mängden stresshormon i organismen, i synnerhet hos unga.
Enligt Lonka bör man inte bygga undervisningsmiljön utifrån möbler eller teknik, utan utifrån undervisningens behov.
– En bra lokal kan justeras. Tekniken har heller inget egenvärde, utan den är endast ett redskap.
I en inspirerande undervisningsmiljö ska det finnas lätta möbler som kan flyttas efter undervisningens behov. Det ska finnas trådlösa nät så att man kan använda mobilapparater. Miljön ska locka eleverna till aktivt deltagande och inte ställa läraren i rollen av informationsförmedlare.
Helsingfors universitets temasidor om framtidens lärande på engelska och finska.