Det globala projektet Utbildning för alla har varit framgångsrikt trots att alla mål inte har uppnåtts. Ytterligare insatser behövs i synnerhet när det gäller minoriteters skolgång.

Endast en tredjedel av världens länder har uppfyllt alla mål som Unesco ställde upp år 2000, framgår det av den åttonde och sista uppföljningsrapporten inom projektet Utbildning för alla. Endast hälften av länderna har lyckats skapa en allmän grundskola som är öppen för alla. Och när det gäller vuxnas läskunnighet har det i själva verket skett en försämring.

Trots detta är bilden av det globala läget inte enbart dyster, påpekar analytikern Asma Zubairi som har varit med och sammanställt rapporten.

− Om vi jämför den globala trenden med 1990-talet har situationen förbättrats.

− Trots befolkningsökningen i de fattigaste länderna börjar en allt större del av alla barn i skolan över allt i världen. Det betyder flera miljoner skolelever på global nivå.

Världsforumet om utbildning samlades för en vecka sedan för att gå igenom Utbildning för alla-projektets måluppfyllelse och FN:s milleniemål för utbildning. Forumet kommer också överens om ett gemensamt ställningstagande inom ramen för målsättningarna för hållbar utveckling efter 2015 som FN:s medlemsstater ska godkänna i september 2015.

Högre tröskel för minoriteter

Zubairi besökte Helsingfors universitet i april och presenterade den sista rapporten från projektet Utbildning för alla. Några problemområden framträder i det annars positiva budskapet.

­− Svårast är situationen i länder som drabbats av oroligheter eller krig som i Irak.  Följande problemområde finns i Afrika söder om Sahara, berättar Zubairi.

Ett annat problem utgör etniska eller religiösa minoriteter som är utsatta för diskriminering. Bland dem är det i genomsnitt ovanligare med skolgång än bland majoritetsbefolkningen.

− Diskrimineringen kan också ske i form av skoluniformer eller skolböcker. Kostnaderna för uniformen eller böckerna kan vara ett oöverkomligt hinder för barnens skolgång, påpekar Zubairi.

Också när man ser till helheten är det fråga om pengar. För att grundläggande gratis utbildning ska bli verklighet i hela världen behövs det åtminstone 20 miljarder euro tilläggsfinansiering under den nya programperiod som sträcker sig fram till 2030.

Vad kan Finland göra?

En hörnsten när det gäller jämlikhet och utbildning är lärarutbildning av hög kvalitet, tror professor Gunilla Holm som leder den nordiska spetsenheten Justice through Education, JustEd

− I länder med outvecklat skolsystem är det ofta brist på kompetenta lärare. Samtidigt som man förbättrar barnens möjligheter att gå i skola, måste man satsa på att bygga upp lärarutbildningen.

Att starta en lärarutbildning nästan från början går inte i en handvändning, det krävs mycket tid och resurser. Det kunde vara ett jobb som vi kan hjälpa till med.

− Lärarutbildningen i Finland är känd ute i världen, Finland kan alltså hjälpa till med att utveckla lärarutbildningen i andra länder.

 

Projektet Utbildning för allas målsättningar publicerades samtidigt i flera länder i april, i Finland vid Helsingfors universitet i ett evenemang med bl.a. spetsenheten Justice through Education in the Nordic Countries, Beteendevetenskapliga fakulteten och nätverket Global South som arrangörer.

Projektet Utbildning för alla på UKM:s webbplats

Education for all på UNESCO:s webbplats