Ministerierna behöver allt mer forskningskunskap till stöd för sitt beslutsfattande, men kanalerna mellan forskarna, tjänstemännen och riksdagsledamöterna är få. Det finns plats för förbättring på båda hållen, säger Krista Kiuru.
– Tjänstemannakåren borde bli aktivare i att ta fram mångsidiga informationskällor och utnyttja färska forskningsrön. Forskarna å sin sida inser inte alltid att deras arbete kan utnyttjas i större grad i samhället.
Ett sätt att förbättra samverkan är enligt Kiuru att utveckla verksamheten inom Tutkas, föreningen för riksdagsledamöter och forskare, men det behövs också nya initiativ.
Situationen har i år gett upphov till mycket diskussion. Till exempel har jord- och skogsbruksministeriet kritiserats för att ha förbigått forskarnas synpunkter när ministeriet beslutade om fiskerättigheter och jaktkvoter.
För universiteten är byråkratin som krävs för att få forskningsfinansiering ett annat återkommande irritationsmoment. Kiuru säger att det förbereds nya sätt att trygga toppforskarnas långsiktiga arbete.
I övrigt konstaterar ministern att ett resultatbaserat finansieringssystem kräver noggranna planer och respons på de forskningsresultat som finansieringen möjliggjort.
– Den senaste tidens analyser har visat att vi i internationell jämförelse har satsat kraftigt på vår forskning men att resultaten av forskningsverksamheten inte har uppnått den nivå som borde vara möjlig med den insatsen. Med konkurrensens hjälp kan vi bevilja forskningsfinansiering till just de forskare och forskningsgrupper som har de bästa möjligheterna att producera ny högklassig forskningskunskap för mänsklighetens bästa.
Kiuru aviserar inga stora initiativ inom sitt område, och det vore också svårt i den rådande ekonomiska situationen. Regeringen beslutade dock i mars att återinföra universitetsindexet som frystes för ett och ett halvt år sedan och som så nyligen som 2009 skrevs in i den nya universitetslagen. Det glapp som uppstod under ett och ett halvt år kommer dock inte att kompenseras.
– Universiteten kan inte basera sin verksamhet på en årligen ökande statlig finansiering, säger Kiuru.
Universiteten kunde enligt ministern skapa sig en ekonomisk marginal till exempel genom ”substansmässiga och strukturella reformer och konkurrensutsatt finansiering”. Kiuru uppmuntrar universiteten att aktivt ansöka om finansiering i synnerhet inom ramen för EU:s nya ramprogram Horisont 2020. Inom ramen för programmet beviljas sammanlagt 70 miljarder euro till forskningsprojekt under 2014–2020.