Helsingfors universitet lyckades anpassa sin ekonomi

Universitetets totala finansiering minskade 2016 med nästan 60 miljoner euro. Ekonomin kunde ändå fås i balans tack vare det omfattande förändringsprogrammet. Samarbetsförhandlingarna som ledde till uppsägningar kastade en skugga över året. Universitetet reformerade sina strukturer och utbildningsprogram dramatiskt.

Helsingfors universitets ekonomi försvagades betydligt 2016 i jämförelse med det föregående året. Anledningen var att statens basfinansiering och annan finansiering minskade, samt att universitetsindexet slopades. Dessutom förlorade Helsingfors universitet över 30 miljoner euro i apotekskompensation och apoteksskatt, vilket fördubblade nedskärningarna. Universitetets totala finansiering minskade med nästan 60 miljoner euro.

Universitetet inledde hösten 2015 ett omfattande förändringsprogram för att anpassa sin ekonomi. Samarbetsförhandlingarna som var en del av förändringsprogrammet ledde till att 372 arbetstagare sades upp.

Universitetets mål är att minska antalet lokaler. 2016 minskade lokalerna som universitet använder med 3 000 m2. Avsikten är att minskningen ska ge upphov till betydande inbesparingar under de närmaste åren.

Universitetet organiserade förvaltningstjänsterna i en ny förvaltningsorganisation och utbildnings- och utvecklingstjänsterna bolagiserades och fick namnet HY+. Bolagiseringen av utbildnings- och utvecklingstjänsterna förbereddes 2016 och beslutet om bolagiseringen fattades i januari i år.

Universitetets verksamhetsresultat på minus

År 2016 uppgick Helsingfors universitets intäkter till 692 miljoner euro (2015: 750 milj. euro), varav 412 miljoner euro var statens basfinansiering. De totala kostnaderna var 687 miljoner euro (2015: 704 milj. euro). Andelen personalkostnader var 60 procent och andelen lokalkostnader var 14 procent.

Underskottet av universitetets verksamhet var fyra miljoner euro. Dividenderna och försäljningen av värdepapper gav åtta miljoner euro, vilket betyder att överskottet av universitetets verksamhet var totalt fyra miljoner euro. Överskottet motsvarar cirka en procent av de totala kostnaderna och skulle räcka för att finansiera universitetets verksamhet under två dagar.

Personalkostnaderna sjönk med 30 miljoner euro

Helsingfors universitets personalkostnader var 411 miljoner euro 2016. Personalkostnaderna sjönk med 30 miljoner i jämförelse med det föregående året.

2016 var antalet årsverken vid universitetet 571 färre än föregående år. Undervisnings- och forskningspersonalens årsverken sjönk med 2,5 procent och den övriga personalens årsverken sjönk med 13,5 procent.

Utbildningsreformen som hade påbörjats tidigare fortsatte. Under året förnyades kandidatprogrammen och magisterprogrammen: Hösten 2017 börjar 32 breda kandidatprogram och 60 magisterprogram. De 32 doktorandprogram som inrättades 2014 fortsätter som tidigare. 

Under 2016 såg universitetet också över fakultets- och utbildningsstrukturen. Fakulteterna blir institutionslösa 1.1.2018.

Långsiktigt tänkande lönar sig

Rektor Jukka Kola är nöjd över att det långsiktiga och planmässiga arbetet fortsättningsvis producerade ett gott resultat både akademiskt och ekonomiskt. –Bakom framgången står en engagerad och yrkeskunnig personal och förträffliga studerande, säger rektor Kola.
 

Intäkter och kostnader 2015–2016

 

Ytterligare information:

Pressmeddelande om Helsingfors universitets akademiska resultat 13.3.2017

Mer information om ekonomin

Boksluten på nätet

Mer information ges av:
kvestor Marjo Berglund, marjo.berglund@helsinki.fi, tfn 0400 812 538

2016 i korthet
  • Balansräkningens slutsumma 646 miljoner euro
  • Totala intäkter 692 miljoner euro
  • Totala kostnader 687 miljoner euro
  • Värdepappersportföljens värde 262 miljoner euro
  • Personalkostnader 411 miljoner euro
  • Lokalbeståndet som är i universitetets användning reducerades med ungefär 3 000 m2
  • Hyresutgifter och skötselvederlag 95 miljoner euro
  • 7 553 anställda, 395 färre än föregående år
  • Undervisnings- och forskningspersonalens andel 61 %
  • Andel kvinnor av hela personalen 57 %, av undervisnings- och forskningspersonalen 50 %
  • Andelen internationell personal av undervisnings- och forskningspersonalen 22 %
  • De anställdas medelålder 42,9 år
  • Genomsnittlig pensionsålder 65,5 år