Heavy metal och mycket annat med Helsinki Summer School

I Helsinki Summer School lär man sig om humor, populism och 18 andra ämnen.

I augusti erbjuds helheter utanför det ordinära kursutbudet både åt studerande vid Helsingfors universitet och andra intresserade.

Helsinki Summer Schools intensiva studieavsnitt som riktar sig speciellt till internationella studerande innehåller allt från miljöetik till Kinas lagstiftning. Det finns till exempel kurser om förhållandet mellan globalisering och tro, historiska spel och välfärdsstaden.

Sommaren kommer med möjligheter

Marianna Vivitsou som är forskare och koordinator för kursen 21st-century Digital Storytelling säger att också hon har blivit entusiastisk över många av alternativen – också då det gäller andra kurser än den egna.

– Helsinki Summer School är ett utmärkt ställe att presentera nya helheter och studera annat än det som hör till ens examen.

På sommaren kan man erbjuda bredare helheter och lyfta fram andra forskningsfrågor än de som ryms i examensfordringarna, säger Halil Gürhanli, som leder kursen Populism in Europe and Beyond.

De är båda med i Helsinki Summer School första gången.

En kurs om heavy metal, en annan om humor

En kurs som har väckt förhandsintresse är Heavy Metal Music in Contemporary History and Society, som leds av doktoranden och heavy metal musikern Paolo Ribaldini. Han närmar sig ämnet med hjälp av musikforskning, sociologi, semiotik och till och med filosofi.

Kursdeltagarna lär sig om metalmusikens historia och gemenskap, men gör också mycket annat.

Ribaldini berättar att man på kursen kommer att lyssna på musikexempel och också gå på spelningar.

Bland annat Tarja Turunen och W.A.S.P:s gitarrist Douglas Lucek gästar kursen.

Spela in en historia, grunda ett parti

Studiemetoderna skiljer sig också på andra sätt från examenskurserna.

Enligt Saara Haapanen som deltagit i Helsinki Summer School är intensivkursen i augusti en kombination av allvarliga studier och somrig avkoppling. Till studieveckorna hör fritidsaktiviteter, fester och kursinnehåll som varierar från föreläsningar till gruppuppgifter.

På både Vivitsous och Gürhanlis kurser gör man mycket vid sidan av det som finns i föreläsningsmaterialet, allt från videoinspelningar för att hitta berättelseelement till att grunda ett imaginärt parti.

– Ett år hittade mina studenter på ett antipappersparti, berättar Gürhanli.– De kom med ett välformulerat argument för varför papper inte längre borde användas alls.

Till programmet på sommarkurserna hör annars också sådant som inte lätt skulle rymmas med i vanliga kurser. På Gürhanlis kurs kommer till exempel yrkespolitiker att föreläsa.

Stämningen drar folk

Helsinki Summer School är förstås studier, men man kan få ut mer än vetenskapliga referenser av att delta.

Gürhanli hoppas att studenterna åtminstone blir bättre på att diskutera populism i baren eller vid julbordet. Vivitsou skulle önska att studenterna i fortsättningen kan producera slagkraftigt innehåll och att de kan förstå olika sätt att påverka.

– Jag hoppas också att studenterna bildar sociala nätverk, säger Vivitsou. I hennes vision skapar deltagarna som är intresserade av digitalt berättande en gemenskap under kursens gång – något som mycket väl kan hända.

– Det är något speciellt med atmosfären på Helsinki Summer School. Kanske det beror på att studerandena kommer från så många olika ställen, att alla deltar frivilligt och att ingen känner någon annan från tidigare, säger Haapanen.

För henne var kursen en unik upplevelse. Trots att det är två år sedan hon deltog i kursen har Haapanen fortfarande kvar namnlappen de fick på första dagen och en pusselbit.

På vår sista gemensamma träff skulle vi tillsammans pussla ihop Finlands karta för att se vem som hade pusselbiten bredvid den egna, men jag hade inte hjärta att ge bort min.

På Haapanens bit står det Korvatunturi.