Barnets och mormors hjärnor lär sig nytt på olika sätt

Att studera och lära sig nytt är nyttigt för hjärnor i alla åldrar, berättar professor Minna Huotilainen.

En sexåring spelar ett memoryspel med sjuttioåriga mormor. Barnbarnet vänder fram rätt par gång efter gång, medan mormor får anstränga sig för att komma ihåg var hon senast såg en likadan figur.

Situationen är bekant för de flesta, men vad beror den på?

De grundläggande mekanismerna för inlärning är lika för alla. När man lär sig nya saker sker det permanenta ändringar i hjärnan oberoende av ålder.

– Men nervsystemets struktur och verksamhet är olika i olika åldrar. En vuxen har så att säga en färdig hjärna. Hos barn och unga utvecklas hjärnan ännu, berättar Nina Sajaniemi, docent i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet.

Hjärnan utvecklas neurobiologiskt ända till åldern 20–25. Miljön påverkar starkt hjärnans utveckling, eftersom miljön hela tiden erbjuder hjärnan nya saker att processa. Hjärnan hos ett barn är väldigt bra på att ta emot splittrad information. För barn är det lättare att ta emot ny kunskap och därför vinner barn vuxna till exempel i memoryspel.

Alltid hälsosamt att lära sig nytt

Att lära sig nytt är något naturligt för hjärnan. Grunden för livslångt lärande skapas under den tidiga barndomen. Ett spädbarn lär sig genom att undersöka. Bebisen testar hur en leksak känns in munnen och hur det låter då hen slänger den på golvet. All kommande inlärning grundar sig på nervförbindelser som skapas under bebisens experiment.

– Det hör till människans natur att vara nyfiken. Barn lär sig allt som är nytt, men så fort man måste koppla ihop det nya med tidigare inlärd kunskap är seniorerna bättre än barnen, konstaterar Minna Huotilainen, professor i pedagogik.

Under inlärning sker det fysiska ändringar i hjärnan. Nervcellerna skapar nya förbindelser, men gamla förbindelser faller också bort. Det uppstår mera myelin, dvs. mycket viktigt fett som finns i centrala och perifera nervsystemet. Myelinet och förbindelserna som faller bort gör hjärnan snabbare.

Hjärnan behöver växelverkan

Det sägs att studier och att lära sig nytt gör att hjärnan föråldras långsammare. I praktiken kan man anse att hjärnan föråldras långsammare när hjärnbarken blir tjockare och banorna för vit substans blir starkare.

– Det lönar sig alltså att studera, börja en ny hobby och samtidigt förbättra sin ålderdom, säger Huotilainen.

– Man kan till exempel börja studera ett nytt språk och belöna sig själv med en resa till ett land där språket talas. Det är bra att göra sådant som intresserar en själv och inte sådant som känns som nödvändigt ont. Också den sociala dimensionen av hobbyer är nyttig och det är hälsosamt för hjärnan att vara på gott humör.

Förutom att studera kan man också sköta om sin hjärna genom att äta hälsosamt. En mångsidig diet som innehåller gott om grönsaker, fullkorn och fisk är enligt forskning det bästa för hjärnan.

Sajaniemi och Huotilainen rekommenderar också tillräcklig sömn, motion och socialt umgänge för den som vill ta hand om sin hjärna. Utan yttre stimulans och växelverkan med andra människor förtvinar hjärnan. Det har till exempel hänt barn som levt i fångenskap.

– Man kan inte åtskilja hjärnverksamhet, växelverkan och inlärning, säger Nina Sajaniemi.

Läs mer om: Undervisning & studier