God anda, repetition av studieteknik och möjligheter till ett brett kursutbud – sådan är studiestarten på Soc&kom

Studiestarten har öppnat helt nya perspektiv för Lucas Hasselblatt och Alexander Beijar som båda är första årets studerande inom kandidatprogrammet för samhällsvetenskaper vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Första intrycket är en bredare syn på inlärning och mer självständighet i studierna än under gymnasietiden.

Alexander Beijar som inriktat sig på journalistik och kommunikation säger att det varit intressant att börja studera och se hur stor skillnaden är i praktiken jämfört med gymnasiet.

– För det första är allting nytt i början och man kan känna sig ganska osäker. Dels förväntas det att du gör mycket mera självständigt, men samtidigt är det sporrande när du får läsa och bekanta dig med saker som du verkligen tycker att är intressanta, säger Beijar.

Det som gjort studierna extra intressanta för Beijar är samhällsfenomenen som tas upp i undervisningen och de journalistiska kurserna som ordnas på Soc&koms moderna övningsredaktion.

Både Beijar och Hasselblatt inledde sina studier på Soc&kom efter militärtjänstgöringen. Den avbröt studievanan som de hade arbetat upp inför studentskrivningarna.

– Då det blivit en paus med studierna i och med militären så var det till en början ovant att studera och jag kände mig lite rostig, säger Hasselblatt.

– Vi hade en kurs om studieteknik i början av studierna på Soc&kom och det var en bra repetition. Efter det var det bara att köra på. Studieteknik är verkligen något man ska satsa på för det gör tidsanvändningen mycket bättre.

Beijar insåg snabbt att det finns skillnader i studieteknik beroende på om man studerar på gymnasie- eller universitetsnivå. Han beskriver insikten om att man kan studera med en helhetlig syn som banbrytande.

– Efter att i gymnasiet ha varit inriktad på att lära mig detaljer, är det nu viktigare att förknippa det inlärda till större samhälleliga helheter. Om man till exempel har fem artiklar som ska läsas inför ett prov kan det vara bra att ha en egen tanke om varför just de här artiklarna valts, säger Beijar.

Introduktionsveckan skapar gemenskap

Ira Niemistö studerar socialt arbete för andra året. Studiestarten var lyckad för hennes del och hon var nöjd både med introveckan och gulistiden överlag. Hon har lyckats hitta en nära grupp av vänner som hon bekantat sig med i samband med gulisevenemangen och Soc&koms matsal. Introduktionsveckan som ordnas på alla fakulteter vid Helsingfors universitet bidrog till att ge en helhetsbild över vilka de andra studerandena är.

– Då man studerar socialt arbete umgås man mycket med sin egen grupp och utan den introducerande veckan på Soc&kom skulle man inte lära känna de andra utanför den egna gruppen lika väl. Under introduktionsveckan fick vi också lära oss de viktigaste praktiska frågorna, som hur man skaffar resekort och bibliotekskort. Ingen behöver reda ut de här sakerna på egen hand.

Hon betonar att alla är mer eller mindre förvirrade i början och att det inte är något att oroa sig för.

– Då jag började mina studier var jag nervös över hur stort Uni är och funderade på hur allt ska gå, säger Niemistö som själv senare varit tutor och med om att ordna introduktionsveckan för de nya studerandena.

Alla tre betonar samhörigheten på Soc&kom. Hasselblatt tillägger att han var ganska osäker inför studiestarten – skulle han hitta nya vänner och hur skulle han komma igång med studierna? Med facit på hand har allt gått bra. Tutorerna var till stor hjälp för honom och därför har han själv tänkt ställa upp som tutor i höst.

Egen byggnad men ändå en del av universitetet

Soc&kom har sin egen byggnad på Snellmansgatan 12 i Kronohagen – nära belägen till de andra byggnaderna som hör till Helsingfors universitets Centrumcampus. De flesta föreläsningarna ges i den egna byggnaden, men de som studerar vid Soc&kom har utöver det möjligheten att ganska fritt välja kurser från andra fakulteter vid Helsingfors universitet.

– Soc&kom har ju en egen byggnad. Då känns det ofta som en egen skola trots att Soc&kom fortfarande är en del av Uni på alla sätt, säger Beijar.

– Det finns ju en liten risk för att man fastnar i en egen liten Soc&kom-bubbla. Som tur är stöter man ibland på gamla gymnasiekompisar som studerar annanstans inom Uni och via dem träffar man deras nya kompisar. Senare träffar du kanske dem under något studentevenemang och så bildas det en större universitetsgemenskap också utanför Soc&kom.

StudentOrganisationen vid Soc&kom, eller StudOrg, har ett eget rum i Soc&koms byggnad. Beijar berättar att rummet lite känns som studenternas andra vardagsrum. Men det är god stämning också utanför StudOrg:s rum.

– Man kan alltid slå sig ner med någon i matsalen om ingen från ens närmaste vänskapskrets är på plats just då, säger Beijar.

Helsingfors universitet ger fördelar

Centrumcampus är som namnet antyder beläget mitt i hjärtat av Helsingfors. Det händer hela tiden en massa omkring campus som inte är direkt studierelaterat. Studentkåren öppnar en massa möjligheter även för Soc&koms studerande.

Lucas Hasselblatt berättar om en skidresa till Österrike som han gjorde vid årsskiftet och som ordnades av skidföreningen vid Helsingfors universitets studentkår. Inom studentkåren verkar hela 250 olika studentföreningar så hobbymöjligheterna är närmast oändliga. På skidresan hade Hasselblatt möjlighet att bekanta sig med studerande utanför Soc&kom. 

Niemistö säger att det som mest påminner om att Soc&kom är en del av Helsingfors universitet i vardagen är att man ibland har föreläsningar i andra byggnader. Hon är också en flitig besökare i Kajsabibban (Huvudbiblioteket), ett stenkast från Soc&kom.

En stor fördel med att Soc&kom är en del av universitetet är att det är så lätt att välja kurser från andra fakulteter, säger Niemistö.

– På sommaren läste jag många sommarkurser från andra fakulteter. Jag valde lite juridik och teologi och anmälde mig via det interna systemet på samma sätt som till vilken som helst kurs inom det egna programmet. Det var mycket lätt att plocka åt sig intressanta kurser.

– Jag bodde då med en som studerade på en annan högskola och hon var jätteavundsjuk över att jag inte behövde ansöka om JOO flexibel studierätt eller behövde fundera på anmälningen desto mera. Det här har varit en stor fördel då man studerar vid Soc&kom. Om man studerar annanstans måste man inte bara ansöka om JOO flexibel studierätt utan också ha ett visst antal studiepoäng för att kunna ansöka om studierätten. Då måste man även planera bättre för det tar en viss tid att få ansökan godkänd, säger Nieminen.