Universitetet utexaminerar allt fler doktorer, och många av dem hittar jobb utanför den akademiska världen. Detta är också mångas önskan. Men ibland kan det vara svårt att hitta en lämplig karriärväg, oavsett om man önskar sig en akademisk eller en icke-akademisk karriär.
Förbundet för europeiska forskningsuniversitet (League of European Research Universities, LERU) har utrett forskares sysselsättningsmöjligheter och sysselsättningsönskemål. Sommaren 2018 publicerades rapporten Delivering Talent, som visar att det finns många intressanta sysselsättningsmöjligheter för forskare både vid universiteten och utanför dem.
Däremot måste universiteten i framtiden utveckla nya sätt att stödja forskarnas varierande karriärvägar. Ett av rapportens centrala budskap är att man måste hjälpa unga forskare hitta karriärvägar utanför den akademiska världen. Å andra sidan behövs också stöd för att navigera en akademisk karriär, eftersom även det akademiska arbetslivet förändras i snabb takt.
− I Finland använder man sig inte ännu fullt ut av doktorernas kunnande utanför universiteten, till exempel inom företag. Doktorer har betydande kunskaper även om annat än sitt vetenskapsområde, exempelvis om ledarskap, säger prorektor Paula Eerola, som ansvarar för forskarutbildningen.
Mentorskap och rådgivning för jobbsökning utvecklas
Allteftersom arbetslivet förändras förändras även de färdigheter som behövs för arbetet. För att universiteten ska kunna utveckla sin utbildning och stödja doktorander på rätt sätt behövs information om var i arbetslivet nya doktorer har placerat sig och hurdana färdigheter som krävs av dem.
För att samla in denna information används den pågående karriäruppföljningsenkäten, som är riktad till dem som disputerat 2015. Förfrågningarna har skickats per post eller per e-post till alla vars adress universitetet känner till. Universitetet kan inte få informationen på något annat sätt, så alla svar är guld värda.
Svaren används särskilt av forskarskolorna, som ansvarar för doktorandernas färdighetsutbildning. Karriärservicen använder svaren för att utveckla exempelvis mentorskap, coaching och rådgivning för jobbsökning.
Ett exempel på utvecklingsåtgärderna är uppföljningsgrupperna som bildats för att stödja doktoranderna.
− Alla doktorander stöds förutom av handledaren också av en uppföljningsgrupp. Gruppens medlemmar ger doktoranden nya perspektiv på avhandlingen. Det är ofta så att alla medlemmar inte är från universitetet, berättar servicechef Maija Urponen från Helsingfors universitets forskningsservice.
Goda förebilder lyfter fram alternativ
Informationen från karriäruppföljningsenkäten kan hjälpa unga forskare att klargöra sina karriärdrömmar. Sanna Lehtinen, som blev filosofie doktor 2015, bestämde sig för att svara på enkäten av just denna orsak. Hon ville dela med sig av sina erfarenheter och synpunkter, för att universitetet ska bli ännu bättre på att handleda blivande doktorer i förberedelserna för den kommande karriären.
− Alla forskares karriärvägar ser olika ut efter att de doktorerat. Men alla karriärer består ändå av liknande byggstenar, och man har garanterat nytta av att känna till dem. För mig var det viktigaste att inse att de färdigheter man behöver för en självständig karriär i post doc-skedet är ganska annorlunda än de man behöver när man skriver sin doktorsavhandling, säger Lehtinen.
Lehtinen önskar också att det skulle finnas fler goda förebilder:
− När jag var doktorand upplevde jag att det fanns få förebilder som skulle ha kastat ljus över nästa steg i karriären. Redan ett par goda förebilder skulle räcka till för att visa på hur många olika sätt man kan utnyttja sitt forskarskap i arbetslivet.
Läs mer om Sanna Lehtinens tankar på Karriärservicens blogg (på finska).
Läs mer: Alumn, svara på karriäruppföljningsenkäten