Universiteten frågar årligen magistrar som har utexaminerats fem år tidigare och doktorer som har utexaminerats tre år tidigare om deras sysselsättningsläge och vad de anser om sin utbildning och de färdigheter den har gett dem. För Helsingfors universitets del har resultaten av de senaste enkäterna publicerats 11.6.2020 (länk till den finska uppföljningsenkäten, översättning publiceras senare).
Hösten 2019 hade nästan alla magistrar som svarade på enkäten arbete, medan bara 2 procent av respondenterna var arbetslösa. Arbetets kompetenskrav motsvarade också utbildningen väl och det var möjligt att dra nytta av de kunskaper och färdigheter som man hade förvärvat vid universitetet. Så ansåg mer än fyra av fem respondenter. Majoriteten, 83 procent, var nöjda med sin examen med tanke på karriären. Andelen nöjda ökade med två procentenheter jämfört med den föregående enkäten.
För doktorernas del var siffrorna ännu positivare. Nästan nio av tio var nöjda med sin doktorsexamen med tanke på karriären. 86 procent av doktorerna tyckte att arbetet motsvarade utbildningsnivån väl.
– Doktorerna ansåg också att de i sitt arbete väl kan dra nytta av de kunskaper och färdigheter som de har lärt sig, summerar Riikka Sarasjärvi från Forskningsservicen.
Arbetslösheten skiljer sig mycket åt mellan olika utbildningsområden
Mer än en tredjedel, 36 procent, av dem som svarade på magisterenkäten hade varit arbetslösa under de första åren av sin karriär. Andelen arbetslösa hade ökat med tre procentenheter jämfört med dem som utexaminerades ett år tidigare.
En dryg fjärdedel av doktorerna, 27 procent, hade drabbats av arbetslöshet. Andelen doktorer som hade varit arbetslösa i något skede efter examen hade minskat med två procentenheter jämfört med den enkät som skickades ett år tidigare.
– Karriäruppföljningen gjordes i höstas, vilket innebär att resultaten inte visar hur coronapandemin har påverkat sysselsättningen under 2020. Enkäten som skickas i höst kommer att ge information om hur coronakrisen har påverkat sysselsättningsläget för dem som svarar då, säger Eric Carver från enheten Strategiskt stöd för undervisningen.
Arbetslösheten skiljer sig mycket åt mellan olika utbildningsområden. Under de senaste fem åren hade till exempel endast 13 procent av dem som hade utexaminerats från Medicinska fakulteten och svarade på magisterenkäten varit arbetslösa, medan av dem som hade utexaminerats från Teologiska fakulteten hade upp till 55 procent varit arbetslösa. Arbetsmarknadssituationen inom utbildningsområdena återspeglas också i svaren. De som har ett arbete som motsvarar utbildningsnivån väl är i allmänhet nöjdast med sin examen.
Magistrarna som svarade på enkäten ansåg att de viktigaste faktorerna som påverkade sysselsättningsläget var förmågan att berätta om ens egen kompetens, annan arbetserfarenhet samt kontakter och kontaktnätverk.
De vanligaste arbetsgivarna för magistrar från Helsingfors universitet var företag och kommuner. Där arbetade nästan 60 procent av respondenterna. Den tredje sektorn, staten och universiteten sysselsatte drygt en tiondel av respondenterna.
De magistrar som svarade på enkäten arbetade oftast inom undervisning eller fostran, med kunder eller patienter, inom förvaltning, planering och utveckling samt forskning. Respondenternas medianlön uppgick till 3 400 euro per månad.
Arbetslivsfärdigheter som utbildningen ger är viktiga
Trots att magistrarna i huvudsak var nöjda med sin examen med tanke på karriären, upplevde bara två tredjedelar att utbildningen har gett dem tillräcklig kompetens för arbetslivet. Respondenterna ansåg bland annat att förmågan att lära sig nytt, initiativförmåga, samarbetsförmåga och problemlösningsförmåga samt stresstolerans var de viktigaste kompetensområden som de behövde i sitt arbete.
– Om en respondent anser att studierna har gett hen tillräcklig kompetens för arbetslivet ger hen också en positivare bedömning av all kompetensutveckling som har skett under studierna, såsom utvecklingen av teoretisk kunskap, praktisk kunskap, problemlösning, samarbetsförmåga, analytiskt eller systematiskt tänkande, undervisnings- och utbildningskompetens, presentationsförmåga och stresstolerans, säger Tuukka Kangas från Informations- och analystjänster för ledningen.
En del av dessa är redan tidigare identifierade styrkor inom universitetsutbildning, en del är utvecklingsobjekt.
Resultaten av enkäten påverkar universitetets finansiering från och med 2021
Karriäruppföljningsenkäten för magistrar börjar påverka universitetens finansieringsmodell från och med 2021. För närvarande mäts bara antalet sysselsatta men i den nya modellen mäts även kvaliteten på sysselsättningen. Antalet erhålls från Statistikcentralens statistik och kvaliteten bedöms på grundval av magistrarnas svar på karriäruppföljningsenkäten.
Svarsprocenten för karriäruppföljningsenkäten för magistrar förblev på samma nivå som året innan och den var 42 procent. Svarsprocenten varierar stort mellan olika fakulteter.
Svarsprocenten för karriäruppföljningen av doktorer minskade med 2 procentenheter jämfört med den föregående enkäten. Nästan 47 procent av dem som hade avlagt doktorsexamen år 2016 deltog i doktorsuppföljningen.
Resultaten av enkäten publicerades 11.6.2020 och de baserar sig på svar av magistrar som har utexaminerats år 2014 och doktorer som har utexaminerats år 2016.
Mer information om karriäruppföljning på Nätverket för universitetens karriär- och rekryteringstjänster webbsidor.