Vid Helsingfors universitet kan man sedan ett år tillbaka välja urfolksstudier som studieämne. Ämnet är nyttigt för såväl humanister som jurister.n.

Biträdande professorn i urfolksstudier Pirjo Kristiina Virtanen inledde sitt arbete förra hösten. Under året som gått har hon utformat ett undervisningsprogram för ämnet.

– I början var urfolksstudier ett tvärvetenskapligt ämne. Det är det fortfarande, men nu utvecklas ämnet dessutom i allt högre grad till en egen vetenskapsgren, säger Virtanen.

För humanister och statsvetare är urfolksstudier ett naturligt val, men ämnet kan också vara ett användbart tillägg till studierna för studerande vid andra fakulteter: kunskapsstoffet är till nytta inom juridik, miljö, ekonomi och hälsovård.

Studier vidgar vyerna

Johanna Hirvensalo och Jenna Sorjonen har redan hunnit slutföra studiehelheten i urfolksstudier.

– Det var superintressant och mycket informativt, beskriver Hirvensalo.

– Jag rekommenderar urfolksstudier som biämne för alla. Det är ett ämne som vidgar ens vyer och visar hur snävt den västerländska människan ofta ser på världen.

Jenna Sorjonen säger att studierna för hennes del gav upphov till en närapå smärtsam självrannsakan. Hon skriver sin gradu om skriftsystemen i de samiska språk som talas i Finland, och har under arbetet upptäckt att även ett så pass teoretiskt forskningstema som hennes är förknippat med politiska frågor av olika slag.

– Det uppstod till exempel frågor som gällde makt: vem som får definiera hur ett språk skrivs. Jag måste också ta ställning till om min undersökning var berättigad och hur den skulle påverka samerna själva och deras samhälle.

Forskningens etiska aspekter sysselsätter också Hirvensalos tankar. Hon skriver sin gradu om den nordamerikanska ursprungsbefolkningens litteratur.

– Jag funderade över med vilken rätt jag undersöker de här temana och vilken ton jag kan använda.

Tidigare forskning om urfolk har ofta haft en förtryckande effekt, konstaterar Pirjo Kristiina Virtanen. Därför har forskningsetik en framträdande roll i studierna: hur man kan bedriva etisk forskning och använda dekoloniserande metoder.

Forskningen bedrivs inte bara utifrån och man är införstådd med att den aldrig är helt objektiv. Undersökningen planeras tillsammans med informanterna och forskningsrelationerna är mer bestående. Forskningsresultaten synas också i de samhällen som undersöks.

Det finns många sätt att veta

Kurserna i urfolksstudier hjälpte Johanna Hirvensalo och Jenna Sorjonen förstå att det finns många slags kunskap och att det inte finns ett sätt att veta framom andra.

Den för den västerländska kulturen självklara indelningen i kropp/själ, natur/kultur eller begrepp som gäller tid och rum kan vara helt annorlunda i en annan kultur.

Pirjo Kristiina Virtanen ger ett exempel: Hos apurinã-folket som lever i Amazonas i Brasilien är begreppet tid inte i lika hög grad som hos oss indelat i förfluten tid, nutid och framtid. Framtiden kan bli närvarande i nuet beroende på hur man ställer sig till den.

Undersökningen om WEIRD-människor som presenterades under studierna gjorde ett stort intryck på Johanna Hirvensalo och Jenna Sorjonen. WEIRD avser människor som hör till samhällen i kategorin Western, Educated, Industrialized, Rich, Democratic – västerländska, välutbildade människor från industrialiserade, rika och demokratiska länder. Endast 12 procent av världens befolkning hör till den här gruppen, ändå utgår 96 procent av den psykologiska forskningen från dessa människor.

– Sedan drar man slutsatser från undersökningarna att sådana här är vi människor, trots att urvalet är mycket snävt, konstaterar Hirvensalo och Sorjonen.

Läs mer om Humanistiska fakultetens tvärvetenskapliga biämnen

Kritiskt fältarbete (29.8.2016)

Alkuperäiskansojen tutkimus vauhtiin suurlahjoituksella (nyhet om stordonation till urfolksstudier, 10.9.2015)