Judith Pallot är professor vid Oxfords universitet med Rysslandsstudier som sitt specialområde. Nu tar hon med sig sitt forskningsprojekt till Helsingfors universitet.
– I mitt ERC-finansierade projekt undersöker jag de specifika dragen i det ryska straffsystemet som är ett arv från sovjettiden och som påverkar dagens fångvård i Ryska federationens fångvårdsanstalter samt olika etniska minoriteters upplevelser av fångenskap, säger Pallot.
Fängelser betraktas allmänt som en grogrund för islamisk radikalisering. Men det har hittills forskats väldigt lite i processerna som formar och omformar individers etniska självidentifikation i fängelsets slutna miljö.
– Jag hävdar att vi först måste förstå de allmänna processerna i fångars identitetsbygge innan vi kan ta steget till en förståelse av politisk radikalisering, säger Pallot.
Forskningen använder sig av fallstudier med vilka upplevelserna hos fångar som tillhör etniska minoriteter analyseras i tid och rum. De planerade etniska grupperna som ska studeras är tjetjener, tatarer, ukrainare, ester, tadzjikiska gästarbetare och romer, och länderna som studeras är Ryska federationen, Georgien och Rumänien.
Starkt lokalt forskarteam
– Jag vet från min tidigare forskning om det ryska fängelsesystemet att den slags forskning jag nu ger mig in på är minst sagt en utmaning! Jag blev en gång utslängd från en straffkoloni där jag var i färd med att intervjua fångarna, och i några år hade jag visumförbud. Därför vet jag nu hur viktigt det är att ha ett starkt team med forskare på ort och ställe som kan hjälpa mig med projektet.
Pallots team består av forskare i Ryssland som hon har samarbetat med tidigare och nya forskardoktorer som ska arbeta vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet.
Tillsammans kommer teamet att intervjua nuvarande och tidigare fångar, släktingar och fängelsepersonal samt utnyttja arkiv, bibliotek, juridiska källor och sociala medier för att kunna besvara de historiska och juridiska frågor som undersökningen ger upphov till. Forskarna i teamet kommer också att resa runt i Ryssland och till Estland, Georgien, Centralasien och Rumänien.
– Jag är speciellt glad över att mitt projekt kommer att vara placerat vid Alexanderinstitutet som har ideala förutsättningar att forska i Ryssland och andra postsovjetiska stater. Det geografiska läget möjliggör gemensamma workshoppar med ryska kolleger, men ännu viktigare är att institutet är ledande i Europa i fråga om Rysslands- och Östeuropaforskning, säger Judith Pallot.
Gödel påverkade uppfinnandet av datorer, nu försöker filosofer förstå hans tankar
Jan von Plato, svensk professor i filosofi, leder projektet Gödel-Enigma, som undersöker logikern Kurt Gödels anteckningar. Gödel var född i Wien men flyttade senare till Princeton, och efterlämnade tusentals sidor anteckningar författade med ett bortglömt tyskt stenografiskt system.
Begreppen formell syntax och algoritmisk avgörbarhet, som utvecklades av Gödel, har på ett avgörande sätt påverkat uppfinnandet av datorer och uppkomsten av informationssamhället.
Von Plato hoppas att projektet ska åstadkomma en djupare förståelse av hur Gödels mest centrala insikter uppstått, till exempel det berömda ofullständighetsteoremet om formalisering av matematik.
– Gödels arbete berörde logik, matematik, filosofi och fysik, men han publicerade inte mycket. Merparten av anteckningarna tycks vara opublicerade resultat. När projektet framskrider får vi se hurdana överraskningar de innehåller, säger von Plato.
Med hjälp av finansieringen får Jan von Plato ihop en liten forskningsgrupp bestående av Annika Kanckos och Maria Hämeen-Anttila. Gruppen ägnar sig även åt internationellt samarbete.
Inom de filosofiska ämnena vid Humanistiska fakulteten leder redan tre forskare ett projekt som fått ERC-finansiering: José Filipe Silva (Starting Grant för unga forskare 2014), Maria Lasonen-Aarnio (Starting Grant 2017) och Tuomas Tahko (Consolidator Grant för etablerade forskare 2017).
– Ingen annanstans har man uppnått sådana resultat: hälften av vår personal har ett ERC-projekt, gläder sig von Plato.
Vid Humanistiska fakulteten har även Samu Niskanen (2016), Josephine Hoegaerts (2017) och Marja Vierros (2017) fått ERC-finansiering för unga forskare och Jörg Tiedemann (2017) finansiering för etablerade forskare.
Helsingfors universitet har haft framgång i Europeiska forskningsrådets (ERC) utlysningar och i höstas överskreds gränsen 60 finansierade projekt. Helsingfors universitets projekt har under de senaste tio åren fått över 100 miljoner euro i ERC-finansiering.
ERC-finansiering kräver en omvälvande forskningsidé
Europeiska forskningsrådet (European Research Council) är en finansieringsorganisation som förvaltas av Europeiska unionen och främjar spetsforskning med hjälp av långvariga forskningsanslag. Anslagen delas ut till tre grupper av forskare: unga forskare, etablerade forskare som forskat i 7–12 år och världsledande forskare inom olika områden.
Att få ERC-finansiering är alltid betydelsefullt både för universitetet och forskaren själv. Finansieringen ger forskaren en möjlighet att fokusera på sin forskning under en lång tid, och hen kan även anställa andra forskare till sitt team. Utöver ett utmärkt CV kräver ERC-finansiering en forskningsidé som potentiellt kan skapa stora omvälvningar inom forskningsområdet. Att få ERC-finansiering upplevs därför ofta även som ett erkännande om att forskaren är bland de bästa inom sitt område.
ERC är en del av Europeiska unionens forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020.
ERC-finansieringar som beviljats Helsingfors universitet (på finska)