Universitetslektorn i Nya testamentets exegetik Risto Uro leder ett projekt, Ritual and the Emergence of Early Christian Religion där man undersöker ritualernas och rituella innovationers betydelse för kristendomens födelse.
Digitala metoder är viktiga i det praktiska arbetet.
En av projektets forskare, doktoranden Vojtěch Kaše undersöker för sin doktorsavhandling tidigkristna måltidsrutiner, i synnerhet hur de tidiga kristnas måltider blev rituella, dvs. blev en del av ritualen i de kristna kyrkornas gudstjänst.
− Kaše använder datormodellering av sociala grupper för att precisera och testa hur olika socialvetenskapliga och kognitiva förklaringar fungerar i historisk forskning, berättar Uro.
Av forskningsgruppens medlemmar har även Rikard Roitto (Teologiska högskolan Stockholm) använt datorsimulering i sitt arbete. Hans uppgift har varit att analysera tidigkristna ritualer i samband med förlåtelse och försoning.
− Den teoretiska analysen av altruistiskt beteende inspirerade Roitto till att utveckla en datorsimulering som visar att osjälviskt beteende kan vara ett effektivt instrument för spridningen av en religiös rörelse när vissa villkor uppfylls, berättar Uro.
Det finns också ett parallellt forskningsprojekt, där man med hjälp av nätverksteorin skapar en modell för hur tidigkristna läsare tolkade texter. Nätverksteorin har utnyttjats tidigare i antikforskningen och forskningen i tidig kristendom, nu är avsikten att ta med kunskaper från kognitiv religionsvetenskap. Forskningen genomförs av Uros forskningsprojekts samarbetspartner vid Tromsö universitet, docent István Czachesz.
Digitala metoder och mångvetenskaplighet
Uro anser att användningen av olika digitala metoder i dag är en naturlig komponent i teologisk forskning som följer med sin tid.
− Själv kom jag första gången i kontakt med digitalt material i början av 1990-talet när jag deltog i framlidne emeritusprofessorn James M. Robinsons projekt som skulle rekonstruera den s.k. Q-källan (en källa som antogs vara gemensam för Matteusevangeliet och Lukasevangeliet). Datorn användes närmast för systematisk lagring och hantering av materialet för forskningen, minns Uro.
− Men kom ihåg att i början av 1990-talet var också e-posten något alldeles fantastiskt, skrattar Uro.
I dag samarbetar humanisterna allt oftare med naturvetare, och vid sidan av de traditionella historiska och samhällsvetenskapliga forskningsmetoderna ser vi nu också forskningsgrepp som tagit intryck av de ”exakta” vetenskaperna.
− Det betyder ändå inte att teologisk eller humanistisk forskning måste bli naturvetenskaplig. Det är fråga om samarbete. Många fenomen inom teologisk forskning är sådana att det är ändamålsenligt att granska dem mångvetenskapligt och i samarbete med andra vetenskapsområden. Ritualforskningen är ett bra exempel på detta, konstaterar Uro.