Studenterna och år 1917: landsförrädare eller borgensmän för självständigheten?

Under år 1917 arbetade studenterna aktivt för att lösgöra Finland från Ryssland. Men de var samtidigt försiktiga, eftersom de inte ville orsaka skada för universitetet eller Finland. Då universitetets hösttermin ställdes in på grund av rådande livsmedelsbrist i Helsingfors, övade studenterna i smyg sina militära färdigheter i universitetets gymnastik- och fäktsal.

– Också utanför universitetet spelade studenterna en viktig roll i de händelser som ledde till Finlands självständighet, inte endast 1917 utan också tidigare. Jägarrörelsen uppstod bland studenterna vid Helsingfors universitet år 1914 och de radikala studenterna förberedde sig på många sätt på att med hjälp av Tyskland lösgöra Finland från Ryssland, berättar historiker och docent Samu Nyström.

När världskriget bröt ut 1914 var Finland ett storfurstendöme inom kejsardömet Ryssland och en del av det ryska imperiet. De finländska unga männen behövde inte delta i kriget i och med att Finland betalade Ryssland för att frigöra sina män från värnplikt. Hösten 1914 åkte ändå en del studenter från universitetet som frivilliga till den ryska armén.

Kort efter att kriget hade brutit ut uppstod det bland studenterna radikala tankar om att lösgöra Finland från Ryssland. Redan under början av hösten träffades aktivisterna i Österbottniska avdelningens utrymmen i Ostrobotnia för att reflektera kring hur man skulle kunna frigöra sig från Ryssland. De bestämde sig för att skapa kontakter till Tyskland.

– Universitetets ledning var medveten om aktivisternas förehavanden. Projektet understöddes särskilt av den tysksinnade vicekanslern Hjelt, berättar Nyström.

Den första gruppen studenter, omkring 200 man, begav sig på ”scoutläger” till Tyskland i februari 1915. De blev fröet till jägarrörelsen.

– Jägarrörelsen var ursprungligen framför allt studenternas projekt, betonar Samu Nyström.

År 1916 insåg Ryssland vad som pågick och etapprutterna för dem som ville utbilda sig till jägare täpptes. En del av de unga männen hamnade i fängelse i S:t Petersburg, däribland även studenter.

Motstånd genom minimala metoder

Universitetet hade alltid haft en central roll då den ryske tsaren besökte Helsingfors. Men våren 1915 vållade tsar Nikolaj II:s besök universitetet huvudbry.

– Man ville undvika allehanda konflikter som potentiellt kunde skada universitetet, men man ville inte heller vara för gästvänliga. Man bestämde sig för minimalism: en grupp på omkring tvåhundra studenter och universitetets lärare stod på huvudbyggnadens trappor och hälsade på tsaren då han åkte förbi längs Unionsgatan, berättar Samu Nyström.

Nya internationella ideologier och ideologiska strömningar spred sig ofta först vid universiteten.

– Det var alltså naturligt att studenterna vid Helsingfors universitet arbetade aktivt för Finlands självständighet. Hela landets intelligentia utbildades vid Helsingfors universitet, förklarar Nyström.

Våren 1917 hade världskriget pågått i tre år. Vardagen hade blivit eländigare i hela Europa. Inflationen var hög och det rådde brist på allt. I mars bröt en revolution ut i Ryssland och tsaren störtades.

– Vid universitet gav inte revolutionen upphov till större entusiasm, varken bland den tysksinnade ledningen eller studenterna, berättar Samu Nyström.

Den ryska Östersjöflottans nye kommendör amiral Maximoff talade kort efter revolutionen i Solennitetssalen och önskade att studenterna skulle ansluta sig till revolutionsrörelsen. Han föreslog också att man skulle grunda en gemensam ordningsstyrka. Studenterna tände inte på Maximoffs förslag men lovade att hålla sig lugna.

Två dagar senare bjöd Maximoff studenternas representanter till sitt fartyg och framförde samma idéer på nytt. Studenterna instämde men man spann inte vidare på Maximoffs förslag.

– Studenterna hade en mycket framträdande roll under de första dagarna efter revolutionen. När justitieminister Kerenskij ur den provisoriska regeringen besökte Helsingfors togs han emot av studenterna. Man sonderade och Kerenskij lovade friheter. Jägarbataljonen ökade studenternas betydelse i sonderingarna efter revolutionen, säger Nyström.

I och med revolutionen kollapsade polisväsendet också i Finland. I stora städer ersattes polisen av kommunal milis. I Helsingfors skedde det här som ett samarbete mellan arbetarklassen och borgarna, där

också studenterna ingick. Milisen patrullerade parvis på gatorna: en representant för arbetarna och en för borgarna. Cirka 200 studenter deltog i milisverksamheten.

Höstterminen 1917 ställs in

Revolutionsruset gav upphov till en munter sommar som delvis firades i karnevalstämning, men hösten 1917 förvärrades alla kriser som orsakats av världskriget. Missmodet började ta över. Den ryska arméns stridsförmåga hade kollapsat och östfronten närmade sig. Det gick rykten om ryska planer på att evakuera Helsingfors.

– Livsmedelsbristen började vara kritisk i Helsingfors. Universitetets ledning bestämde att höstterminen skulle ställas in. All undervisning ställdes in, med undantag för några kliniska kurser vid Medicinska fakulteten. Studenterna fick ändå skriva tentamina och avlägga examina, och lärarna fick sina löner. Avsikten var att hålla studenterna kvar i sina hemtrakter, borta från Helsingfors, berättar Nyström.

En del av studenterna gjorde just så och stannade i sina hembygder. De grundade fribrandkårer och idrottssällskap runtom i landet, men i verkligheten var dessa skuggorganisationer för det som i verkligheten var skyddskårer. Målet var att samla krafter för en eventuell folkresning mot ryssarna.

Studenterna motsatte sig beslutet om att ställa in terminen och många kom till Helsingfors. Eftersom det inte gavs någon undervisning hade de gott om tid.

– De som kom till Helsingfors grundade studenternas skyddskår. Avsikten var att denna skyddskår skulle stödja jägarna i deras landstigning. Skyddskåren övade i nationernas utrymmen och i universitetets gymnastik- och fäktningssal, en låg träbyggnad belägen på det ställe på Fabiansgatan där huvudbyggnadens nya sida i dag står.

– Skyddskåristerna övade med stickvapen, leksaksgevär och gymnastikstavar. Kommandoord översattes från tyska till finska. Dessutom kom gästande jägare kom från Tyskland för att utbilda skyddskåristerna, berättar Nyström.

Under höstens lopp blev folket i Finland allt mer tudelat och skyddskåristerna måste öva i hemlighet. Det stod vakter vid dörrarna, man drog för gardinerna och kommandon gavs med sänkt röst.

– Studenternas skyddskår höll avstånd till Helsingfors skyddskår som hade grundats i början av hösten och vars huvudmål var att frigöra Finland från Ryssland. Man ville inte blanda in studenternas skyddskår i en intern maktkamp.

Alla studenter var inte tysksinnade, utan också ententeländerna England och Frankrike hade anhängare bland studenterna. Därtill fanns det också pacifister som i december gick på gatorna och delade ut en deklaration där man krävde att alla kårer skulle avväpnas.

Fosterländsk fest i januari 1918

I januari 1918 inleddes terminen som vanligt vid universitetet. Finland hade deklarerat självständighet i december och under de första dagarna av det nya året erkändes Finland som självständigt av Ryssland, Tyskland, Frankrike och de nordiska länderna.

– Självständigheten lyftes starkt fram under festligheterna den 19 januari när terminen inleddes. Då svajade Finlands röda lejonflagga över huvudbyggnaden. Fosterländska tal hölls på studenternas kvällsfester och Sibelius Jägarmarsch uruppfördes. Med stor entusiasm sjöng man också den tyska sången Die Wach am Rhein. Stämningen var fylld av entusiasm och patriotism. Festen kan ses som en av jägarrörelsens höjdpunkter, säger Samu Nyström.

En vecka senare hade inbördeskriget brutit ut i Finland.

Ylioppilaat ja vuosi 1917: maanpettureita vai itsenäisyyden takuumiehiä?

Läs mer om: Språk & kultur