Situationsbundna variationer i religiös och nationell identitet hos unga muslimer i Finland

Unga muslimer bidrar delvis till att hålla kvar motsättningarna mellan islam och finländskhet. Det visar en färsk doktorsavhandling i religionsvetenskap. Utöver förhållandet till finländskheten har unga muslimer med invandrarbakgrund ett spänt förhållande även till kulturen i föräldrarnas ursprungsland. Utomlands känner många sig som finländare, men samtidigt känner de sig som utlänningar när de är i Finland.

Teemu Pauha har ur ett perspektiv för religion och socialpsykologi undersökt hur unga muslimers identitet byggs upp i Finland. Hans doktorsavhandling granskas vid Helsingfors universitet den 15 september.

− I det material som jag samlat in bland unga muslimer presenteras finländskhet och islam som klart åtskilda fenomen som ibland till och med är motsatta eller utesluter varandra, berättar religionsvetaren Pauha.

Att definiera sig som finländare eller icke-finländare är inget permanent attribut för unga muslimer, utan de nationella identiteterna varierar på ett situationsbundet sätt.

− Samma deltagare i min undersökning kunde under en och samma intervju tala om dels ”de där finländarna”, dels ”vi finländare”, beroende på vilka olika betydelser hen förknippade finländskheten med. Många berättade att de upplevde sig som finländare när de var utomlands och som utlänningar när de var i Finland, beskriver disputanden.

I forskningsmaterialet kopplades finländskhet i typiska fall ihop med kristendom, riklig användning av berusningsmedel och etniska kännetecken såsom ljus hy och blåa ögon. Å andra sidan är finländskheten också förknippad med sådant som disputanden anser vara lättare för unga muslimer att identifiera sig med.

− Finländskheten kopplas ihop med sedvänjor i stil med bastubadande samt med dygder såsom anspråklöshet, ärlighet och tillförlitlighet. Enligt deltagarna är dessa dygder exempel på sådant som förenar finländskhet och islam.

Pauha anser att resultaten säger mycket om religionens allmänna ställning i Finland.

− Finska staten är visserligen åskådningsneutral och för finskt medborgarskap krävs inte medlemskap i något trossamfund, men min undersökning visar att när det handlar om föreställningar är finländskhet och kristendom tätt sammankopplade.

− Min doktorsavhandling kompletterar tidigare attitydundersökningar (artikeln på finska), där islam ofta ses som en ofinländsk religion eller rentav som ett hot mot den finländska kulturen och livsstilen, fortsätter disputanden.

Unga muslimer med invandrarbakgrund har ett spänt förhållande även till kulturen i föräldrarnas ursprungsland

Pauha anser det vara intressant att unga muslimer i Finland förhåller sig särskilt kritiska till de regionala islamiska traditioner i det land som föräldrarna kommer från.

− De unga som deltagit i min undersökning anser att det finns en enda sann islam som är gemensam för alla människor i världen. Därför finns det inte plats för nationella eller etniska åtskillnader i religionen. De anser att traditioner som är utmärkande för endast ett visst geografiskt område eller en viss etnisk grupp inte handlar om religion, utan om ”kultur”.

Motsvarande strävan efter en islamisk tro som rentvåtts från kulturella varianter har kunnat konstateras även i undersökningar på annat håll i Europa.

− Genom att definiera vissa av den äldre generationens religiösa seder och bruk som ”kulturella” kan de unga ta avstånd från dem och legitimera religiösa ställningstaganden som avviker från föräldrarnas traditioner, tolkar Pauha.

Intervjuer med samhällsaktiva unga muslimer, unga muslimers Facebook-böner samt brev som unga muslimer skrivit på lektioner i islam och där de berättar om sitt liv i Finland för en fiktiv muslimvän har använts som material för undersökningen.

***

PsM, teol.mag. Teemu Pauha disputerar 15.9.2018 kl. 10 vid Humanistiska fakulteten, Helsingfors universitet på avhandlingen "Religious and national identities among young Muslims in Finland - A view from the social constructionist social psychology of religion". Disputationen äger rum i Päärakennus, Auditorio XIV, Fabianinkatu 33 (käyntiosoite: Unioninkatu 34).

Opponent är professor Jonas Otterbeck, Lunds universitet, och kustos är professor Teemu Taira.

Doktorsavhandlingen publiceras också elektroniskt och finns tillgänglig i E-thesis.

Läs mer om: Språk & kultur