De ryska regenterna betonade i sina tal till det finska folket framför allt god vilja, andlighet och enhet. I presidenternas tal avspeglar sig en betydligt större värdevariation och det rådande politiska läget, framgår det av Anneli Portmans doktorsavhandling. Disputationen äger rum vid Helsingfors universitet den 11 april 2014.
– De ryska kejsarna talade om samhället som ett nätverk av personliga relationer och betonade värderingar som gällde den inre kretsen och dess välfärd. Till den inre kretsen hörde exempelvis familjen och alla som kunde inkluderas i ”vi”, konstaterar Portman.
När Finland avskiljdes från Sverige och anslöts till Ryssland 1809 talade Alexander I om övergången på ett sätt som i mycket liknar Vladimir Putins tal den 18 mars om anslutningen av Krim till Ryssland.
– Båda betygar sin goda vilja gentemot områdets välfrejdade befolkning och åberopade både historien och gudomlig rätt. Alexander talade om Napoleon och Putin om USA som den arroganta fienden, säger Portman.
Ett litet folk utbildar sig
Under självständighetstiden har presidenternas tal handlat bl.a. om bildning och om att stärka samhörigheten. Den ekonomiska politiken var aktuell när president Kyösti Kallio höll sitt tal vid riksdagens öppnande 1938:
”Till detta gynnsamma resultat [minskningen av statens utlandsskuld] har givetvis den i vårt land följda ekonomiska politiken i hög grad medverkat. Statsmakten har ej sökt försvåra den privata företagsamheten, ej heller andelsverksamheten, utan intagit den ståndpunkten, att nationens initiativförmåga och skapande krafter bäst komma till sin rätt och stärka den ekonomiska grunden för staten, när de i största möjliga frihet få pröva sin styrka och sin förmåga att öka produktionen.”
För president Urho Kekkonen var det viktigt att förbättra Finlands rykte och ställning bland andra nationer. Också han betonade vikten av utbildning, t.ex. på nyåret 1965, före grundskolreformen.
I sitt tal lyfte han fram att det för en bildad demokrati är ett viktigt mål i sig att möjligheterna till allmän skolutbildning är jämt fördelade och konstaterade att regionala missförhållanden hade större betydelse än skillnaderna i förmögenhet. Vidare sade han att bristande jämlikhet i fråga om utbildningsmöjligheter leder till att intellektuell begåvning förslösas. Kekkonen ville att de fattiga människorna i Kajanaland skulle ha samma möjligheter att utbilda sina barn som herrarna i Helsingfors.
Naturskydd och andlighet
President Mauno Koivisto betonade bl.a. naturskyddet, världsfreden och säkerheten. Martti Ahtisaari, den första presidenten som utsågs genom direkt folkval, fortsatte med samma allmänna teman om rättvisa.
Också värderingar med anknytning till andlighet förekom, t.ex. i Ahtisaaris nyårstal år 2000: ”En hållbar utveckling kan inte åstadkommas enbart genom att man korrigerar de missförhållanden som den ekonomiska globaliseringen har gett upphov till. Det behövs också positiva och konstruktiva insatser på det kulturella och religiösa planet.”
De förändringar i värderingarna som talen pekar på visar att samhället har diversifierats som väntat. Däremot har andligheten och andliga värderingar inte gett vika.
Avhandlingens material är sammanlagt 335 tal som riktar sig till hela befolkningen från 1809 till 2000 och som finns i skriftlig form. Talen kan indelas i tre kategorier: tal vid riksdagens öppnande (1809-2000), böndagsplakat (1812–1999) och nyårstal (1935–2000).
FM Anneli Portman disputerar 11.4.2014 kl. 12 vid Statsvetenskapliga fakulteten. Disputationen äger rum i Yliopiston Pieni Juhlasali, Fabianinkatu 33.