Journalistens mångsidiga karriärmöjligheter

30.3.2017
Om du studerar journalistik kan du jobba på de traditionella medierna, det vill säga på till exempel TV, radio eller en papperstidning. Men du kan också söka dig till många andra typer av uppgifter som har att göra med kommunikation. Unis journalistalumner visar att ditt eget intresse är det som avgör var du landar.

ERIK NYSTRÖM

Erik Nyström

Foto: Edvard Enqvist

 

Vad har du studerat utöver journalistik?

Jag har studerat U-landsforskning samt avlagt en studiehelhet som heter Foreign Reporting. Magisterexamen har jag i ett internationellt program som heter Erasmus Mundus: Journalism, Media and Globalisation. Jag specialiserade mig på studier som berör krig och konflikter, och studerade i Danmark, Australien och Wales.

Vad jobbar du med nu?

Jag är informatör på en biståndsorganisation. I mitt arbete skriver jag om vår verksamhet för interna och externa syften, planerar videor och håller kontakt med medier och det övriga samhället. Mina primära bevakningsområden är Mellanöstern och Uganda, och jag arbetar både i Helsingfors och ute på fältet.

Det bästa med mitt jobb är att jag dagligen får befatta mig med intressanta ämnen och länder. I arbetet med konflikter, katastrofer och utvecklingssamarbete märker man att relativt små ansträngningar gör stor skillnad. Mest givande är att se framstegen, hoppet och lyckan som vårt arbete bidrar till.

Vad tog dig dit du är i dag?

Jag har arbetat som tidnings- och radiojournalist på finska och finlandssvenska medier. Dessutom har jag frilansat för tidskrifter som behandlar till exempel politiska och samhälleliga frågor på internationellt plan.

När jag började studera visste jag inte vad jag ville göra på sikt så jag prövade mig fram. Som journalist har man väldigt mycket nytta av att specialisera sig på något intresseområde, brett eller specifikt. Jag riktade in mig på utrikesnyheter, speciellt konflikter, och gjorde längre resor till intressanta länder för att se världen med egna ögon. Specialisering är nyckeln till dörrar också utanför journalistiken.

Tack vare vänner och erfarenheter lärde jag mig mer om mig själv och vad jag vill sträva efter. Det är bättre att ångra något man gjort än något som blev ogjort. 

 

JENNI TUOVINEN

Jenni Tuovinen

Foto: Jenni Tuovinen

 

Vad har du studerat utöver journalistik?

I samband med kandidatexamen har jag studerat film- och tv-forskning vid Uni och filmvetenskap vid Stockholms universitet där jag var på utbyte. Jag har en magisterexamen i Film Exhibition and Curation från University of Edinburgh. Programmet fokuserade på kuratoriskt arbete inom rörliga medier.

Vad jobbar du med nu?

Jag jobbar frilans inom film- och kulturbranschen, både i Finland och Storbritannien. Mina arbetsuppgifter varierar mycket beroende på projekt. I mina senaste uppdrag har jag jobbat med att producera olika typer av networking- evenemang för professionella inom kulturbranschen. Det här betyder att jag har fört samman internationella gäster, allt från kulturministrar till teaterdirektörer, med den skotska konst- och kulturbranschen. Under två år har jag också jobbat som koordinator för en ledande brittisk dokumentär filmfestival. I samband med det här har jag producerat evenemang där dokumentärfilmare har möjlighet att träffa de viktigaste beslutsfattarna inom dokumentärbranschen, så som tv-programbeställare, finansiärer och distributörer. Det bästa med mitt jobb är att jag har möjlighet att göra ett nära samarbete med väldigt konstnärliga individer och samtidigt få full användning för min egen kreativitet

Vad tog dig dit du är i dag?

Bland annat min arbetserfarenhet: jag har haft en rad journalistiska uppdrag för finlandssvenska medier och jobbat med kulturprojekt för finländska exportorganisationer. De senaste åren har jag fokuserat allt mer på projektkoordinering och projektutveckling för filmfestivaler, kulturevenemang och produktionsbolag.

Journalistikstudierna gjorde att jag började tänka på omvärlden på ett nytt sätt, medan internationella praktikplatser skapade förutsättningar för jobb utomlands. Mest nytta har jag haft av att jag vågat prova på en rad olika jobbuppdrag – det har hjälpt mig att bilda en uppfattning om vilka roller jag trivs med och i vilken riktning jag vill ta min karriär. 

 

JESSICA SUNI

Jessica Suni

Foto: Edvard Enqvist

 

Vad har du studerat utöver journalistik?

Jag har studerat uttrycksförmåga vid Jyväskylä universitet och miljöjournalistik i Tasmanien där jag var på utbyte via Uni. Jag har påbörjat studier i Unis svenska magisterprogram Kultur och kommunikation.

Vad jobbar du med nu?

Jag jobbar som frilansskribent och författare. Jag har skrivit en roman och har en del kreativa skrivprojekt som till exempel ett filmmanus under arbete. Utöver det här jobbar jag som inhoppare på nyhetsmediesidan. För att hitta jobb och få arbetsuppdrag inom branschen har jag märkt att det är viktigt att vara aktiv och seg, målmedveten och envis. Det lönar sig att ta emot de mest varierande uppdrag man blir erbjuden för erfarenhet ger en alltid något nytt. Ett jobb föder ett annat då någon läser och tycker om det du skrivit.

Det bästa med mitt nuvarande arbete är friheten, att jag inte behöver jobba från nio till fem utan har möjlighet till kreativa projekt. Deadliner är också ett bra bot mot perfektionism: man lär sig att man inte kan la på sin text i evighet.

Vad tog dig dit du är i dag?

Jag har gått kringelikrokiga vägar och det hela är en summa av lyckliga sammanträffanden, folk jag lärt känna, mitt eget intresse och min nyfikenhet. Det är alltid till stor nytta för människan att byta miljö och se andra ställen utöver det som man är van vid i vardagen.

I de sena tonåren jobbade jag som telefonförsäljare, vilket var ett utmärkt sätt att komma över telefonskräck. En journalist kan inte vara rädd för att ta kontakt med folk. Jag har också varit turistguide. Tack vare det arbetet är jag bra på att berätta storyn och van vid att uppträda och tala inför folk. Jag har varit aktiv i flera föreningar och organisationer vilket har lärt mig otroligt mycket om det sociala överlag och om många praktiska grejer. Jag vet också hur det är att bli intervjuad och har sett med egna ögon vad man åtminstone inte skall göra som journalist.

För mig har det kreativa skrivandet varit ett intresse hela livet, men journalistikstudierna lärde mig det konkreta jobbet. Också kontakter har varit viktiga och till exempel det beröm som lärare gett.

 

SOC&KOM 

Svenska social- och kommunalhögskolan (Soc&kom) är en fristående svenskspråkig enhet vid Helsingfors universitet. Vid Soc&koms kandidatprogram i samhällsvetenskaper utbildas politices kandidater i sex vetenskapsområden: socialt arbete, socialpsykologi, sociologi, journalistik, statskunskap med förvaltning och rättsvetenskap. 

Utbildningen är treårig och både undervisnings- och examensspråket är svenska. Efter kandidatexamen kan du fortsätta inom det svenska magisterprogrammet i samhällsvetenskaper. För att bli behörig socialarbetare bör du avlägga magisterexamen.

Vid Soc&kom finns två olika ansökningsmål: samhällsvetenskaper och socialt arbete. Om du är intresserad av journalistik, socialpsykologi, sociologi, statskunskap med förvaltning eller rättsvetenskap väljer du ansökningsmålet samhällsvetenskaper. Om du vill bli socialarbetare väljer du ansökningsmålet i socialt arbete.

Läs mer om utbildningsprogrammet i samhällsvetenskaper på Soc&kom där inriktningen i journalistik och kommunikation ingår.

Läs mer om: Språk & kultur