Hanna Snellman – informationsförmedling, beslut och mycket annat
Hanna Snellman, professor i etnologi, började som fakultetens dekanus redan under den föregående mandatperioden då dekanus Arto Mustajoki gick i pension. Före det var Snellman prodekanus vid fakulteten. Fakultetsärenden är med andra ord redan mycket bekanta för henne.
– Dekanus uppgift är att förmedla information om universitetsledningens planer och beslut till personalen och studenterna samt att vara en förmedlare mellan personalen, studenterna och ledningen. Dekanus ska hitta lösningar på frågor och fatta genomtänkta beslut, ofta med snabb tidtabell men ändå utan att frångå de etiska principerna. Lösningarna och besluten ska vara praktiska och vid behov empatiska, sammanfattar Hanna Snellman sina arbetsuppgifter.
Framgången bedöms enligt följande kriterier: interaktivt ledarskap som väcker förtroende, profilering som motsvarar vetenskapsuniversitetets strategiska vision, säkerställande av fungerande studiehelheter, synbar påverkan, målmedveten och internationell rekrytering samt medveten skötsel av ekonomin och goda principer inom ekonomi- och personalförvaltning.
– Det är viktigt och enkelt att förbinda sig till dessa kriterier, säger Snellman.
– Nu när vi har övergått till en fakultet utan institutioner måste vi skapa en struktur som säkerställer dialogen med prefekterna och utbildningsprogrammens ledare. Fakultetsrådet är ett viktigt verktyg för ledarskap, eftersom man där kan ta upp stora teman utöver de beslutsärenden som nämns i instruktionerna. Andra samarbetsmöjligheter finns i ledningsgruppen som samlas en gång i månaden samt arbetsutskottet som samlas en gång i veckan och där det även finns representanter från alla verksamhetsområden inom universitetsservicen, berättar dekanus Snellman.
Dessutom formar de fem dekanerna vid Centrumcampus tillsammans med Centrumcampus utvecklingschef en egen grupp som främjar frågor som hör till campus.
Ulla Tuomarla – undervisningsfrågor
Ulla Tuomarla, universitetslektor i fransk filologi, är prodekanus med ansvar för undervisningen. Hon har en gedigen förvaltningserfarenhet som tidigare prefekt vid Institutionen för moderna språk. Hon fungerar också som dekanus Hanna Snellmans vikarie och chef för Avdelningen för språk.
Som prodekanus med ansvar för undervisningen ansvarar hon för fakultetens undervisnings- och antagningsfrågor samt för utvecklingen av undervisningen.
– Min viktigaste uppgift är att se till att de nya utbildningsprogrammen ”får luft under vingarna” och att vingarna bär. De måste vara lockande för nya studenter, annars har vi snart ett stort problem. Trots att de flesta av våra utbildningsprogram redan är verksamma och har tagit in sin första sats studenter, är vi ännu i inkörningsskedet där vi justerar verksamheten och löser problem, säger Ulla Tuomarla.
Även antagningsreformen landar på den undervisningsansvariga prodekanus bord. Hon tycker att den är intressant.
– Det skulle vara fint om det i framtiden var lättare för en sökande att söka sig till ett humanistiskt område och samtidigt var mindre arbetsdrygt för oss här vid universitetet – och att vi trots allt fick begåvade och motiverade studenter.
Jussi Pakkasvirta – medelsanskaffning och kommunikation
Jussi Pakkasvirta, (@pakkasvirta) professor i region- och kulturstudier, är prodekanus med ansvar för samhällelig interaktion och kommunikation. Han har tidigare skött samma uppgift vid Statsvetenskapliga fakulteten. Han är också prefekt för Avdelningen för kulturforskning.
– Vår fakultet är universitetets största och mest utmanande fakultet, eftersom den är heterogen och täcker ”hela världen”. Vi måste hitta bra gemensamma principer genom att förlita oss på traditionerna, men samtidigt vid behov reformera utan fördomar. De bästa verksamhetssätten borde mångdubblas inom en stor fakultet, så hela personalen borde kritiskt och öppet kunna ifrågasätta sin verksamhet och på något vis kunna göra det tillsammans, kollegialt, beskriver Jussi Pakkasvirta sitt arbete.
Han tänker fördjupa sig både i problemen inom den interna kommunikationen och i medelsanskaffningen.
– Det finns mycket att göra och förbättra inom den interna kommunikationen. De föregående årens stora förändringar (förvaltningsreformen, uppsägningarna, Stora Hjulet o.s.v.) är fortfarande delvis ”på gång” och orsakar mycket osäkerhet, frågor och utmaningar. Men vi måste också försöka skapa möjligheter av dem, säger Pakkasvirta.
– Inom medelsanskaffningen har vi otaliga möjligheter, eftersom vår fakultet verkligen är ”hela världen och allt”. Det lönar sig alltid att ansöka om extern finansiering, men att skaffa sådan får å andra sidan inte ta all vår tid eller bestämma vår verksamhet. Kvartalen för vetenskap är som minst fem år, och långvarig grundforskning är vår fakultets styrka, som även medelsanskaffningen bör fokuseras på. Jag tänker påbörja ett par stora medelsanskaffningsprojekt som kommer att gälla till exempel helhetsmässig, ”kulturell” forskning om skogsindustrin eller forskning om kultur och språk inom sociala medier, planerar Pakkasvirta.
Paavo Pylkkänen – dialog och förutsättningar för forskning
Paavo Pylkkänen, (@paavopylkkanen) universitetslektor i teoretisk filosofi, är prodekanus med ansvar för forskningen. Han är också prefekt för Avdelningen för filosofi, historia och konstforskning.
Som prodekanus vill Paavo Pylkkänen skapa förutsättningar för mångvetenskaplig forskning som behandlar människosyn och världsbild och där de humanistiska vetenskaperna har en central tolkande, fördjupande och handledande roll.
– Vi borde göra den humanistiska forskningens profil tydligare i en verksamhetsmiljö som snabbt förändras. Humanisterna måste också kunna svara på de utmaningar som följer av vetenskapens och teknikens utveckling. Vi måste ta en aktiv roll och inte bli enbart åskådare. Vi måste också kunna vara långsiktiga: vilken är Humanistiska fakultetens roll år 2035, frågar sig Pylkkänen.
Paavo Pylkkänen tänker också främja samarbete mellan vetenskapsområden.
– Problemet med ett stort universitet är att vetenskapsområdena har separerats från varandra och det är svårt att få till stånd äkta mångvetenskaplig forskning och undervisning. Ändå krävs ofta en kombination av olika synsätt för att finna kärnan i en fråga. De humanistiska ämnena har en central roll när man letar efter kopplingar mellan olika vetenskapsområden och efter äkta dialog. Jag strävar efter att samarbeta med andra fakulteter och universitet för att förbättra situationen.
Hälsningar till den humanistiska fakultetsgemenskapen
– Humanisterna har färdigheter och kunskaper som andra områden behöver: Vi kan förstå människan som en kulturell varelse. Denna förståelse varken föds eller utvecklas utan forskning i historia, språk och kulturer i alla former de förekommer. Tillsammans med andra områden söker vi svar på globala utmaningar. Därför skulle jag utveckla den humanistiska utbildningen även inom ramen för stora teman och med fokus på olika färdigheter i Stora hjulets anda, utan att förglömma den humanistiska bildningens egenvärde. Samarbete med andra högskolor i huvudstadsregionen är nödvändigt, säger dekanus Hanna Snellman.
Prodekanerna uppmuntrar fakultetens anställda och studenter att vara stolta över sitt humanistiska kunnande.
– Vilka var vi och är vi – vart är vi på väg? Att reflektera över det är ett privilegium och en glädje, och kärnan för vår undervisning och forskning, säger Jussi Pakkasvirta.
Paavo Pylkkänen fortsätter:
– De humanistiska vetenskaperna fokuserar på vad saker betyder, och den typen av forskning är till hjälp även för naturvetenskaperna, tekniken och samhällsvetenskaperna. Att känna sig betydelsefull är centralt för människan, och detta har en relevant koppling till humanistiskt kunnande.
– Hos oss finns toppexperter i varje korridor, och huset är fullt av unga, begåvade människor. Och att vi får arbeta mitt i Helsingfors, i värdefulla gamla hus som utstrålar universitetets och fakultetens värdefulla historia, är inte heller så illa. Vi ska vara stolta över vårt kunnande, tillägger Ulla Tuomarla.
Jussi Pakkasvirta har även konkreta förslag för att främja gemenskapen.
– Vi behöver gemensamma evenemang för fakulteten, avdelningarna, vetenskapsområdena och utbildningsprogrammen. Wine & Cheese eller Beer & Snacks är alltid ett gott koncept. Men visst kommer jag också igen att ordna till exempel den traditionella tennisturneringen vid Centrumcampus – och Humanistiska fakulteten kommer att vinna!