"Lähdetkö mun kaa kauppaan” säger man nuförtiden. Men gjorde man det på 1970-talet? Också det här kan man slå upp i Arkivet för morfologi i finska dialekter som håller på att digitaliseras i små steg.

För femtio år sedan, i juni 1967, åkte några forskare i finska språket ut på dialektinsamlingsresa till olika delar av Finland. Under sommaren hann de besöka bl.a. Töysä, Sagu, Joutseno och Ylihärmä.

Så föddes de första dialektkorten i Arkivet för morfologi i finska dialekter vid Helsingfors universitet. Datainsamlingen pågick ända fram till 1998. Arkivet visar stillbilder av de finska dialekterna på 1960–80-talet i den form de talades av den äldre generationen.

Dialektsamlarna sov i lador

Att åka och samla in dialektprov hörde tidigare till ämnesstudierna i finska språket, berättar Mari Siiroinen, arkivföreståndare på Arkivet för morfologi i finska dialekter och forskningskoordinator vid Humanistiska fakulteten.

Under trettio års tid åkte man alltid ut på fältarbete i maj. En grupp samlade in västfinska och en annan östfinska dialekter.

Insamlingen under ämnesstudierna var endast en övning och resulterade i en liten provsamling. Det största arbetet gjordes av stipendiater, dvs. utexaminerade magistrar som samlade in stora dialektsamlingar från samma ort under flera somrar i rad.

Man skrev en insamlingsfärdberättelse som innehöll anteckningar om vilka de intervjuade var och vilka som var språkforskarnas viktigaste språkguider. Färdberättelserna visar att det ibland var svårt att hitta nattlogi.

– En forskare tog enligt berättelsen med hela sin familj på en dialektuppsamlingsfärd. Familjemedlemmarna övernattade i en kall lada och en del av dem fick lunginflammation. Uppsamlingsfärden måste avbrytas, berättar Outi Pajukallio, praktikant på Arkivet för morfologi i finska dialekter.

Digitalisering med små steg

Praktikanterna Outi Pajukallio och Pauliina Kettunen har under sommaren knappat in dialektala meningar från arkivet på dator. I början av augusti hade de plöjt igenom materialet fram till Teisko. Arbetet framskrider långsamt. Det har nu pågått i små etapper i över tio års tid.

Digitaliseringen påbörjades 2000 när finska institutionen beviljades finansiering av Finlands Akademi i en finansieringsutlysning för digitala datalager. Ansökan skrevs av amanuens Kaisu Juusela, långvarig arkivföreståndare på arkivet, och Toni Suutari som hjälpte till med att komma igång med digitaliseringen. Språkbanken i Finland kom med i projektet som samarbetspartner.

 

Det digitala materialet visar hur formen ”mun kaa” blev vanlig

Enligt Mari Siiroinens uppskattning kan hela materialet digitaliseras på fem år.

– Det kommer att lyfta tillgängligheten och användbarheten till nya sfärer. Det blir lätt att slå upp vad som helst i det digitala arkivet: Har man någonsin sagt såhär någonstans? Var har det här ordet eller den här formen använts?

Digitala databaser erbjuder språkforskare och studerande fantastiska möjligheter. Suvi Vierula, fjärde årets studerande i finska, använde korpusmaterial för sin kandidatavhandling. Hon undersökte hur formerna kanssa, kans och kaa har utvecklats i finska språket. En artikel som baserar sig på examensarbetet publicerades i Virittäjä 2/2017. Tidskriften hör till de mest ansedda inom området.

Vierula upptäckte att formen kaa, som är vanlig i dagens helsingforsiska talspråk, var en raritet ännu på 1970-talet. Nuförtiden hör man till exempel fraser som se lähti mun kaa kauppaan och menin koiran kaa lenkille, men på 1970-talet var formen ännu så pass ovanlig att den inte alls förekommer i det longitudinella materialet för talspråk i Helsingfors. Det finns träffar endast för formerna kanssa och kans.

Den dialektala formen kaa härstammar från Kymmendalen

Forskningsmaterialet från Arkivet för morfologi i finska dialekter visade att formen kaa härstammade från dialekterna i Kymmenedalen: hään täst lähtee hevosenkaa hade antecknats i Veckelax 1969. Formen påträffas också i vissa dialekter från Övre Satakunda.

De första kaa-formerna i korpusen för Helsingfors talspråk härstammade från 1990-talet. Och formen blir allt vanligare: numera säger man ofta maidon kaa, bussin kaa och pyörän kaa (med mjölk, med buss, med cykel). I materialet för talspråk fanns 16 kaa-former på 1990-talet och på 2010-talet t.o.m. 73 stycken.

Vierula undersökte utgående från Google-sökningar bl.a. om språkanvändarna uppfattade formen kaa som en del av föregående ord. Oftast särskrivs ordet fortfarande, men också sammansatta ordformer förekommer: maidonkaa, bussinkaa, pyöränkaa (medmjölk, medbuss, medcykel).