De äldsta pro gradu-avhandlingarna i materialet skrevs på 1800-talet, med reservoarpennor. På 1930-talet hade man redan övergått till skrivmaskin, men sidnumreringen skrevs fortfarande för hand. Bilder och kartor limmades fast på sidorna. Många avhandlingar behandlade finska dialekter, t.ex. dialekten i Kides socken, olika namn på bröd eller Helsingforsslang.
Också de här gamla pro gradu-avhandlingarna på finska hittades i arkiven i Humanistiska fakultetens projekt From Data to Publication.
Målet tillgänglighet och nytta
– Vid kartläggningen hittade vi olika typer av material, t.ex. examensarbeten, papper som forskare har lämnat efter sig och insamlat forskningsmaterial. Cirka en fjärdedel av materialet finns i digital form, berättar arkivamanuens Mari Siiroinen som koordinerade projektet.
Målet är att materialet ska bli tillgängligt både för forskare och för allmänheten. Ett sätt att bevara materialet är att donera det till lämpliga arkiv. Arkiv och organisationer som Riksarkivet, Finska Litteratursällskapets folkdiktningsarkiv och Svenska Litteratursällskapet förvarar olika typer av material i sina samlingar. Deras samlingar är vanligen fritt tillgängliga.
Det finns redan lösningar för öppna arkiv som utvecklats på andra håll. ArXiv, ett öppet arkiv för vetenskapsområdena fysik, astronomi, datavetenskap och matematik, fyllde 25 år i augusti. ArXiv innehåller över en miljon artiklar, och material från arkivet har laddats ner 139 miljoner gånger. Informationsspecialist Ursula Virolainen vid Helsingfors universitets bibliotek berättar mer om arXiv i sin blogg.
Detektivarbete i arkivet
Studenten Petri Lahtinen fick sätta sig in i arkiven under sin praktik. Han blev särskilt bekant med Institutionen för världens kulturers material.
Att gå igenom materialet var på sätt och vis ett romantiskt uppdrag. Jag fick rota och forska i bortglömda dokument och material från hela världen, och i bästa fall från flera århundraden tillbaka. Ibland kände jag mig som en detektiv i en roman av Umberto Eco.
Lahtinen oroar sig för hur det ska gå för materialet när de som vet mest om det en dag lämnar universitetet.
– Institutionen för världens kulturer har en hel del intressant och värdefullt material som ett oroande litet antal personer känner till och vet vad det innehåller. Jag hoppas att jag genom min insats i projektet har bidragit till att materialet bevaras och blir bättre känt vid universitetet.
Öppen kunskap är modernt
Öppet tillgängligt material främjar öppen kunskap. Också Humanistiska fakultetens dekanus Arto Mustajoki talar varmt för öppenhet.
Att göra olika typer av material tillgängliga för forskarkollegerna är modernt tänkande i open data-anda. I bästa fall resulterar det i forskning som annars skulle ha blivit ogjord. Det är också viktigt att bevara materialet så att kommande generationer kan utnyttja det, säger Mustajoki.