Forskningsprojekten undersöker kultur och samhälle ur ett brett perspektiv. I den aktuella utlysningen beviljades finansiering till professorn i gnostiska studier Antti Marjanen vid Helsingfors universitets teologiska fakultet. Forskningsprojektet som Marjanen leder har som mål att publicera en samling koptiska manuskript.
Mer kunskap om koptiska kristna
Professor Marjanen har fått tillgång till en samling koptiska texter. Texternas ägare har själv döpt dem till ”Ilves-kokoelma” (Losamlingen).
− För ett antal år sedan hörde en finländsk samlare av gamla manuskript av sig och visade mig sin samling av koptiska manuskript. Samlaren ville att samlingen skulle publiceras och göras tillgänglig för forskarna. Samlingen innehåller cirka 200 manuskript som till sin storlek varierar från små fragment till hela liturgiska kodexar, dvs. böcker.
Men varför heter den Losamlingen? Marjanen vill inte kommentera namnet.
− Så mycket kan jag säga, att namnet inte syftar på samlingens ägare eller ishockey- eller fotbollslaget Ilves. Manuskripten i samlingen har ursprungligen kopierats i Egypten.
Inom ramen för forskningsprojektet ska manuskripten konserveras, katalogiseras, redigeras, översättas och tolkas.
Marjanen är realistisk i sin bedömning av materialets betydelse för koptologin och forskningen i den tidiga kristendomen.
− Vi förväntar oss inte några revolutionerande fynd, men nog material som ökar vår kunskap om det koptiska språket, koptiska bibelmanuskript och den tidiga kristendomens historia, religiösa tänkesätt och seder. Samlingen ger också information om den tidiga och medeltida kristendomen och kulturen i Egypten.
Kopterna är ett av de äldsta kristna samfunden i Mellanöstern och en stor etnoreligiös grupp med rötter i antiken. Kopterna var de egyptier som tog till sig kristendomen under de första århundradena i början av vår tideräkning. Det koptiska språket är den sista formen av ett egyptiskt språk som tidigare skrevs med hieroglyfer. Koptiskan använde grekiska bokstäver och grekiskan hade stort inflytande på språket, i synnerhet på vokabulären.
Materialets mångsidighet är en utmaning för forskningen
Hittills kan man kunnat konstatera att materialet innehåller manuskript som är skrivna på åtminstone två olika koptiska dialekter. I materialet finns texter från Gamla och Nya Testamentet och tidiga kristna texter, böner, magiska texter, brev och annat dokumentärt material.
Marjanen har visat två av samlingens små manuskriptfragment i Chicago. Enligt Marjanen är fragmenten sannolikt de tidigaste manuskripten vi känner till av en tidigkristen text som kallas Paulus uppenbarelse.
Eftersom samlingen innehåller material av olika slag och olika ålder, kan man inte tolka manuskripten utgående från en enda referensram.
− Därför är det viktigt att både försöka datera manuskripten och de texter som de är kopior av, och identifiera den litterära genre som de representerar. Sedan måste de placeras i sin ursprungliga kontext, berättar Marjanen.
Vilken ställning har kopterna i Mellanöstern i dag?
− Kopterna är en minoritet i Egypten, även om de är 7–10 miljoner. Förhållandet till statsmakten och den muslimska majoriteten har varierat genom tiderna. De senaste årtiondena har tidvis varit svåra, och många kopter har emigrerat till Västeuropa och USA. Den koptiska kristendomen har ändå bevarat sin samhälleliga och kulturella betydelse i Egypten, konstaterar Marjanen.
Helsingfors universitets akademiprojekt, forskningsämnen:
Professor Kimmo Alho, Beteendevetenskapliga fakulteten: Aivojen aktivaatiokuvioiden muutokset puheen valikoivan tarkkailun aikana
Professor Sarah Green, Statsvetenskapliga fakulteten: Kauttakulku, kauppa ja matkat Euroopan kaakkoisilla raja-alueilla: Välimeren suhteellisen sijainnin muutos
Docent Markku Hannula, Beteendevetenskapliga fakulteten: MATHTRACK: Katseenseurantatutkimus emootioistaja huomion suuntautumisesta yhteistoiminnallisessa matematiikan ongelmanratkaisussa
Forskningschef Piia Jallinoja, Konsumentforskningscentret: Politiikka, käytännöt ja kestävän ruokavalion muutospotentiaali. Konsortio: POPRASUS
Akademiforskaren Johanna Kantola, Humanistiska fakulteten: Sukupuoli ja valta korporatistisessa Suomessa
Docent Krister Lindén, Humanistiska fakulteten: Semanttiset alueet Akkadinkielisissä teksteissä
Professor Lasse Lipponen, Beteendevetenskapliga fakulteten: Myötätunnon rakentuminen varhaiskasvatuksen arjessa
Forskaren Merja Lähdesmäki, Ruralia Institute: Vihreän kasvun mahdollistaminen: Negatiivisen leiman poistaminen ympäristömyönteisestä liiketoiminnasta ja kuluttajakäyttäytymisestä. Konsortio: ELPIS
Professor Antti Marjanen, Teologiska fakulteten: Ilves-kokoelman koptinkielisten käsikirjoitusten julkaiseminen
Professor Henrik Meinander, Humanistiska fakulteten: Minoriteter, nationen och världen: Svenskspråkiga och judiska intellektuella i Finland och det internationella samfundet (1880-1980)
Professor Anja Nygren, Statsvetenskapliga fakulteten: Hauraat etelän kaupungit: Yhteiskunnallinen turvallisuus, ympäristöllinen haavoittuvuus ja edustuksellinen oikeudenmukaisuus
Professor Minna Palander-Collin, Humanistiska fakulteten: Demokratisaatio, mediatisaatio ja kielikäytänteet Britanniassa 1700-1950. Konsortio: DEMLANG
Universitetslektor Mervi Pantti, Statsvetenskapliga fakulteten: Rasismit ja julkinen keskustelu hybridissa mediamaisemassa. Konsortio: HYBRA
Universitetslektor Tuulikki Pietilä, Statsvetenskapliga fakulteten: Menestys ja moraaliset arvot nousevan afrikkalaisen keskiluokan keskuudessa Etelä-Afrikassa
Professor Jukka Rantala, Beteendevetenskapliga fakulteten: Kohti tiedonalakohtaista ajattelua lukiossa: historian tekstitaitojen hallinta, oppiminen ja arviointi. Konsortio: HisLit
Docent Mikko Salmela, Statsvetenskapliga fakulteten: Yliopiston muuttaminen tieteidenväliseksi – kohti kestävää tiedontuotantoa
Akademiforskaren Antu Sorainen, Humanistiska fakulteten: Sukulaisuuden uudet määritelmät: vastakohdat ja marginaalien erot
Professor Olli Tahvonen, Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten: Uusiutuvien luonnonvarojen bioekonomia
Universitetslektor Thomas Wallgren, Statsvetenskapliga fakulteten: Vad skapade Wittgenstein?
Ytterligare information: Forskningsrådet för kultur och samhälles akademiprojektbeslut