Socialarbetaren fortfarande osynlig på nätet

Socialarbetarna är motvilligare än andra yrkesgrupper att utveckla e-tjänster och rådgivning via internet. En ny undersökning kartlägger möjligheterna och riskerna med att använda internet i socialtjänsten.

Internet spelar en viktig roll i de flesta finländares vardag. 87 procent av befolkningen i åldern 16–89 använder internet t.ex. för att sköta bankärenden, lämna in lottoraden och kommunicera med vänner. Trots finländarnas aktiva användning av nättjänster, är de sociala myndigheternas närvaro på internet fortfarande låg.

– Inom socialt arbete betonar man starkt betydelsen av att möta klienterna ansikte mot ansikte. Det finns en viss skepticism till att möta klienten på internet och via virtuella tjänster, säger forskare Camilla Granholm vid Helsingfors universitet.

Tredje sektorn stöder virtuellt

Camilla Granholm disputerar den 15 april på en avhandling om de möjligheter och risker som internet erbjuder den sociala sektorn.

– I nuläget är det främst icke-statliga organisationer som har tagit i bruk virtuella tjänster. De kan experimentera friare med nya lösningar än de offentliga aktörerna som ansvarar för lagstadgade uppgifter, säger Camilla Granholm och nämner som exempel Föreningen för mental hälsa, Mannerheims barnskyddsförbund och Nyyti r.f. som stöder studerandes välbefinnande.

Hennes undersökning visar att en av de största fördelarna med nätbaserat stöd är dess lättillgänglighet. Personer som har svårt att röra sig eller bor avlägset kan få information och stöd via internet. Speciellt unga människor använder digitala tjänster som en arena för deltagande och som en källa till socialt stöd.

Tillräckliga resurser för personliga möten

Vid svåra stunder föredrar även unga möten ansikte mot ansikte visar Granholms forskningsresultat.

– Det finns en oro för att digitala satsningar i socialtjänsten kommer att minska socialarbetarnas kapacitet att träffa klienterna ansikte mot ansikte. När man planerar de framtida socialtjänsterna måste man beakta att det finns människor som inte har möjlighet eller resurser att delta digitalt.

Lösningen Camilla Granholm presenterar i sin avhandling är ett så kallat flerdimensionellt socialt arbete.

– Det flerdimensionella socialarbetet beaktar den digitala dimensionen i människors liv, men utesluter inte möten ansikte mot ansikte. En klient kan först vara i kontakt med socialarbetaren virtuellt för att sedan träffas ansikte mot ansikte, eller tvärtom.

Digitala lösningar kommer med SOTE-reformen

Enligt Camilla Granholm är den finländska socialtjänsten på väg mot en mer digital framtid.

– De två social- och hälsovårdsreformerna som pågår som bäst i Finland förutsätter att både klienterna och socialarbetarna är bekväma med internet och digitala tjänster.

Reformen av utkomststödet innebär bl.a. att ansökningarna lämnas in elektroniskt till Folkpensionsanstalten och i SOTE-reformen efterlyser man en effektiv användning av digitala tjänster.

– Socialarbetaren kommer att få en ny roll i att stöda klienterna i digitaliseringen, vilket också bör beaktas i utbildningen av socialarbetare.

PM Camilla Granholm disputerar 15.4.2016 kl. 12 vid Statsvetenskapliga fakulteten, Helsingfors universitet på avhandlingen "Social work in digital transfer – blending services for the next generation". Disputationen äger rum i Helsingfors universitets huvudbyggnad, Lilla festsalen, Fabiansgatan 33.

Disputandens kontaktuppgifter:

e-post: camilla.granholm@helsinki.fi
telefon: 0400920612