I 1970 års församlingsval tog man i bruk ett proportionellt valsätt, och politiska partier kunde bilda valmansföreningar. Det var dock inte tillåtet att använda partibeteckningar på kandidatlistorna.
− Under det gamla valsystemet hade de icke-socialistiska partierna, i synnerhet Centerpartiet och Samlingspartiet, nästan av naturen haft makten i församlingarnas beslutande organ. Kyrkan upplevdes som en betydande institution i det finska samhället, och därför ville också de andra partierna vara med om att påverka dess beslut, konstaterar Virpi Siitonen som forskat i ämnet.
Det att församlingsmedlemmar som representerade olika samhällsklasser ställde upp i valet var enligt Siitonen ett uttryck för intresse och respekt för kyrkan. Partierna var också intresserade av kyrkans ekonomi och frågan om kyrkoskatt. Även frågan om kyrkans och statens förhållande till varandra diskuterades. Inom vänstern ville man skilja dem åt.
Partiernas aktiva verksamhet delade åsikterna inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Flera församlingsmedlemmar tyckte att partiernas politiska påverkan i valet kändes främmande eller rentav skrämmande.
− I tidningskolumner diskuterades till exempel på vilket sätt arbetarrörelsen hade varit delaktig i kyrkans verksamhet och på vilket sätt den borde vara det. Bland annat sade dåvarande ärkebiskop Martti Simojoki vid flera tillfällen att man måste avvärja försök att använda kyrkan för partipolitiska strävanden. Å andra sidan tyckte han att det var fel att tolka partiernas intresse enbart som ett försök att slåss om politiskt inflytande, berättar Siitonen.
Församlingarna i Forssa, Merijärvi och Vichtis som forskningsobjekt
I sin doktorsavhandling har Siitonen undersökt tre olika församlingar på olika håll i Finland där de politiska partierna och väckelserörelserna haft olika betydelse och ställning. De undersökta församlingarna representerade både landsbygd och städer.
Inom församlingarna i Forssa och Vichtis hade SDP en egen lista i alla val på 1970-talet. I Forssa ställde även de evangeliska upp kandidater. I Vichtis bildade de icke-socialistiska partierna i sin tur valförbund med olika sammansättningar i valen 1974 och 1978. I de icke-socialistiska valförbunden deltog ofta församlingsmedlemmar och obundna.
År 1970 ordnades ett sämjoval i Merijärvi. I det följande valet ställde læstadianerna och Centerpartiet upp kandidater. Också DFFF hade en egen kandidatlista i valet 1974.
På 1970-talet hade partierna egna kyrkopolitiska program
När partierna förberedde sig för val utarbetade de kyrkopolitiska program. Hur aktivt partierna deltog i församlingsvalen påverkades av det allmänpolitiska läget och partiernas framgång i riksdagsvalet. I församlingsvalet 1970 var SDP och FLP mest framträdande med egna listor.
− I valen 1974 och 1978 var även de andra partierna mer synliga. En del bildade valförbund. DFFF var aktivt i synnerhet i norra Finland, fortsätter Siitonen.
I valet 1970 var nästan hälften av valmansföreningarna i landet partipolitiska, 1974 var andelen två tredjedelar och 1978 tre fjärdedelar.
− I hela landet var valdeltagandet i alla val på 1970-talet under 20 %, och varierade i de undersökta församlingarna från ca 13 % till över 43 %. Trots att det proportionella valsättet gjorde det möjligt för församlingsmedlemmarna att mera jämlikt påverka beslutsfattandet i församlingen, röstade bara en liten del av dem, summerar Siitonen.
Forskningsmaterialet för doktorsavhandlingen består av tio tidningars texter om församlingsvalen 1970, 1974 och 1978 samt de undersökta församlingarnas dokument om församlingsvalen och kommunalvalen.
***
TM Virpi Siitonen disputerar vid Helsingfors universitets Teologiska fakultet den 7 april 2018 klockan 10 om ämnet ”Tar partier över kyrkan? − Förhållandet mellan samhället och den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland belyst av församlingsvalen i Forssa, Merijärvi och Vichtis 1970, 1974 och 1978". Disputationen hålls i Huvudbyggnaden, Unionsgatan 34, 3 våningen, auditorium XII.
Opponent är docent Ville Jalovaara från Helsingfors universitet, och kustos är professor Jyrki Knuutila från Helsingfors universitets Teologiska fakultet.
Doktorsavhandlingen finns även som elektronisk publikation (på finska) i E-thesis-tjänsten.