I forskningsprojektet Hyperlokal publicering i Finland har forskare från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och från Åbo universitet utrett uppkomsten av en ny sorts lokalmedia. Hyperlokal media placerar sig mellan traditionell och social media till sina mål, organisation och arbetssätt. Forskningsprojektet har också kartlagt de traditionella lokala mediernas ställning och position som en del av förändringen av medielandskapet och journalistiken.

Forskningsresultaten visar att traditionell lokalmedia, så som lokal-, stads- och gratistidningar, har en central roll i det finländska medielandskapet och i finländarnas medievardag. Kartläggningen visar att det fortsättningsvis utkommer ca 160 prenumererbara dagstidningar som utkommer 1-3 gånger i veckan, av vilka den största delen är små lokaltidningar. Projektet kartlade över 130 olika gratis- och stadstidningar. Utöver detta finns det otaliga publikationer, annonsblad och säsongspublikationer i Finland.

Enligt forskningsresultaten har det under 2000-talet skapats en ny typ av lokal publicering i Finland, som kan kallas hyperlokal. Till hyperlokala publikationer har man i forskningsprojektet räknat publikationer som placerar sig mellan traditionell media och social media, som har en geografisk avgränsning på ett relativt litet område och som uppfyller kriterierna för publikens delaktighet och innehåller aktualiteter. Hyperlokala publikationer fungerar i huvudsak som webbpublikationer, men flera av dem publiceras parallellt på webben och i tryckt format.

– Till sin natur, mål och affärsmodeller är de hyperlokala publikationerna som uppstått i Finland sinsemellan mycket olika. En del är professionella, så som Viisykkönen som utkommer i Kyrkslätt, medan en del är mer amatörmässiga, säger forskningsprojektets ledare, professor i journalistik Jaana Hujanen vid Svenska social- och kommunalhögskolan.

"Till sin natur, mål och affärsmodeller är de hyperlokala publikationerna som uppstått i Finland sinsemellan mycket olika."

Ur publikens delaktighetssynvinkel varierar publikationernas verksamhetssätt. En del publikationer tar emot nyhetstips, men bjuder inte in läsarna till aktiv interaktion. I vissa publikationer är en stor del av innehållet publicerat av läsarna och av samarbetsparter. Publikationen kan försöka fylla ett upplevt tomrum på orten, eller fokusera på att berätta om lokala evenemang och historiska minnesdagar.

En stor fråga för hyperlokala publikationers framtid är den ekonomiska lönsamheten. Största delen av publikationerna har inga affärsmässiga mål, istället är det andra ambitioner som ligger bakom publikationerna. Trots att största delen av de hyperlokala publikationerna inte har ekonomiska målsättningar påverkar de verksamhetsmiljön och de affärsmässiga möjligheterna för traditionella medier.

Forskarna inom projektet har publicerat en interaktiv webbportal, där de kartlagda hyperlokala publikationerna är samlade. Vem som helst kan också meddela om en publikation som de känner till. Bekanta dig med portalen. Den ska även få en svenskspråkig och engelskspråkig version.

Inom forskningsprojektet har man också funderat på orsaker till att uppkomsten av hyperlokala publikationer i Finland framskridit trögt. Till exempel har före detta journalister inte grundat hyperlokala publikationer i samma utsträckning som i Sverige. Å ena sidan har traditionell lokalmedia i Finland fortsättningsvis en stark position, vilket gör det utmanande att skapa ekonomiskt lönsamma nya publikationer på marknaden. Å andra sidan är Facebook en plattform där många aktivt delar och kommenterar lokal information.

– Trots att typiskt Facebook-innehåll i sig inte är journalistik, så uppfyller de människors behov av lokal information, kommunikation och delaktighet och påverkar såtillvida utformandet av informationsförmedling och medielandskapet, säger Jaana Hujanen.

Forskningen lyfter fram flera viktiga frågor kring lokalmedia och demokrati för framtida forskning. I fortsättningen behövs kunskap om och finansiering för att forska bl.a. i Facebook, eftersom Facebook i hög grad påverkar de övriga mediernas situation och människors möjligheter att delta i diskussioner och påverka beslutsfattandet i den egna närmiljön. Vi behöver också fundera på hur medielandskapet kan stärkas där det inte finns medier eller journalister.

Välkommen på presskonferens om hyperlokal publicering tisdagen 30.1.2018 kl. 14 i Päivälehtimuseet, Ludvigsgatan 2-4, Helsingfors.

Före presskonferensen ordnas ett engelskspråkigt slutseminarium Business models for hyperlocal media, dit media också är välkommen. Mer information och anmälning.

Forskningen har finansierats av Helsingin Sanomain säätiö.

Forskningsgruppen

Mikko Grönlund

Forskningschef, Åbo universitet, Brahea-keskus