Nya berättelser med hjälp av datajournalistik

Datajournalistikens frontfigur Simon Rogers tror på välgjord journalistik och hoppas att journalisterna ska ges tillräckligt med tid att göra saker ordentligt.

Det är ingen underskattning att Simon Rogers ibland kallas för datajournalistikens gudfader. Efter att ha jobbat som redaktör på The Guardian och skapat tidningens högt uppskattade dataavdelning jobbade han en tid på Twitter och numera på Google. Han är även författare och föreläsare i datajournalistik på University of California, Berkeley. Det råder ingen oklarhet om att han har en passion för journalistik.

– Journalistik fungerar allra bäst då den omfattar och engagerar en gemenskap, då den inte går ut på att journalisten skryter med sina kunskaper, säger Simon Rogers.

Samma gäller även datajournalistik som går ut på att förvandla en mängd information till något vettigt och betydelsefullt. Det handlar inte om att ha de nyaste verktygen och mest komplicerade analyserna, det är berättelsen som avgör, anser Rogers.

Ted Cruz + vapen + flakbilar

Simon Rogers gästade den nordiska datajournalistikkonferensen NODA 2016, som Svenska social- och kommunalhögskolan var med och arrangerade i Helsingfors 21-23 april 2016.

Datajournalistik kan å ena sidan användas som ett redskap för att analysera stora samhälleliga företeelser och strukturera massiva mängder av information, å andra sidan kan den handla om ren underhållning. Rogers talar turvis om vapenlagar, Brexit och Kim Kardashian. Just nu jobbar han som dataredaktör på Google och har till exempel gjort visualiseringar på de populäraste sökorden under de republikanska valdebatterna och vilka saker folk brukar googla samtidigt som de letar fram information om Ted Cruz. Svaret är vapen och flakbilar.

Tid och samarbete recept på framgång

Ett annat sätt att göra datajournalistik är att utnyttja crowdsourcing. Det finns situationer där informationen inte finns tillgänglig eller ligger utspridd på flera ställen. Då kan en större grupp människor samarbeta och bidra till att exempelvis kartlägga ett fenomen.

– Folk förstår inte alltid hur mycket tid och arbete det går åt till att utföra ett lyckat projekt med hjälp av crowdsourcing. Det går inte att göra på två dagar. Man måste ha tillräckligt med tid och verkligen göra det ordentligt. Slutprodukten för ett lyckat och välgjort crowdsourcing-projekt är ofta betydligt bättre än vad man kunde ha åstadkommit ensam, säger Rogers.

Rogers har gjort en framgångsrik karriär inom datajournalistiken och följt med utvecklingen på nära håll. Hur ofta stöter han på artiklar och projekt som lyckas göra ett intryck på honom?

– Jag vet att jag tidigare jobbat på The Guardian men deras projekt The Counted var verkligen imponerande och ytterst viktig. De sammanställde information som inte funnits tidigare och gjorde den mänsklig.

The Counted visar alla personer som polisen dödat i USA under år 2015. På den interaktiva sajten finns statistik, grafik och personporträtt på varje offer.

datajournalistiken syns i utbildningen

Medan de stora mediehusen runt om i världen går på förlust och skär ned på sina redaktioner är trenden den precis motsatta inom datajournalistiken. En duktig datajournalist har inga svårigheter att hitta jobb. Det är en av orsakerna till att Svenska social- och kommunalhögskolan ordnar en kurs i datajournalistik nästa höst.

– Det är en kurs på fem studiepoäng med workshoppar och gästföreläsningar med bland annat journalisterna Peter Sjöholm och Matti Nelimarkka, säger Carl-Gustav Lindén som varit med och sätta ihop kursen.

Artikeln har uppdaterats 25.5.2016. Matti Nelimarkka har lagts till som föreläsare på kursen i datajournalistik.

Simon Rogers tips till datajournalisten

 

Läs mer om: Samhälle & ekonomi