– Vi lever i den fjärde industriella revolutionen, säger Mikael Grannas, kommundirektör i Sibbo och moderator för kvällen. Det är antingen skrämmande eller en möjlighet.
Många rutinjobb automatiseras bort men samtidigt skapas nya jobb inom planering och utveckling. Utvecklingen mot en allt mer automatiserad och digitaliserad värld sker hela tiden och vi måste anpassa oss till den.
Universitetslektor Camilla Granholm, som doktorerat i digitalisering av socialt arbete, säger att vi hela tiden lever i två dimensioner; i den verkliga och i den virtuella. Det vore dumt att inte utnyttja den virtuella dimensionen också i socialvården.
– Digitaliseringen bidrar med fler kanaler för att erbjuda tjänster och kommunicera med klienterna och på det sättet kan man nå flera, säger Granholm.
Socialt arbete är en bransch där man värderat kontakt ansikte mot ansikte högt. Lösningen som Granholm kommer fram till i sin avhandling är ett så kallat flerdimensionellt socialt arbete med välövervägd integrering av socialt arbete ansikte mot ansikte och online.
– Robotar kommer hela tiden mer in i den sociala och privata sfären av vårt liv. Vi har robotar som sköter om hemsysslor så som dammsugning, och intelligenta kylskåp. Det är klart det ska utnyttjas för att stöda människor.
En som är av samma åsikt är innovationsaktivist Cristina Andersson som berättar om vilka sorter av robotar som redan finns.
– Framtiden ser fantastisk ut, säger Andersson. Hittills har utvecklingen gjort att världen hela tiden blivit bättre och det kommer den också att bli i fortsättningen. Framtiden bli bättre, men det finns ingen automatisering för det. Det är vi som måste göra den bättre och för det behöver vi robotarnas hjälp.
Andersson anser att om man kan göra robotar som hjälper människor så måste man göra det. Robotar kan göra saker som utsätter människor för fara, som att rädda människor från bränder eller jordbävningar. Robotar har på många sätt redan blivit en del av vår vardag.
– Det här är den största revolutionen som någonsin har hänt, större än internet, säger Andersson. Tänk på hur stor påverkan internet har haft och hur den har ändrat era liv. Robotiken kommer att göra det ännu mera och det är inget som sker i framtiden. Det händer redan nu.
Ny kunskap och kompetens behövs
Det som också händer redan nu är att robotar skriver nyheter.
– Det är inte fråga om robotar som sitter och hackar på tangentbord så som många ser framför sig, säger universitetsforskare Carl-Gustav Lindén. Allt sker genom algoritmer i datorn. Soc&kom är med i ett forskningsprojekt för att skapa nya modeller för automatisk nyhetsproduktion.
– När antalet journalister hela tiden minskar är det viktigt att de som är kvar kan fokusera på det som skapar värde, är viktigt och intressant, medan datorerna kan skriva rutinnotiserna och sportresultaten.
Fastän nyheter automatiseras finns behovet av journalistisk kompetens kvar, men också en ny sorts kompetens behövs. I framtiden behövs journalister som kan granska, utvärdera och utveckla algoritmer.
Det sägs att automatiseringen leder till att fem miljoner rutinjobb försvinner fram till år 2020 och att de nya jobb som skapas istället inte räcker till för att täcka gapet. Detta är en stor utmaning och kräver innovationer. Moderator Mikael Grannas förutspår att kunskaper som behövs i framtiden är språk- och matematikkunskaper i kombination med sociala färdigheter.
När Helsingfors stads biträdande stadsdirektör Pekka Sauri sammanfattar framtidens Helsingfors säger han att den största förändringen i staden sker helt av sig själv utan stadens inblandning.
– Helsingfors har blivit en invånarnas stad. Invånarna ordnar själv en massa evenemang och händelser på eget initiativ.
Det myllrar av innovationer och initiativ bland befolkningen. Stadens uppgift är att ge utrymme för initiativen. Det finns kunnande, fördomsfrihet och idéer bland invånarna. Nu gäller det att mobilisera detta för att i kombination med tekniken skapa en bättre framtid.